- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
485

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mores, i uttr. lära någon mores,
L. Petri Oec., av lat. mores, seder, plur.
till mös (genit. möris), sed; jfr moral.

morfin, Berzelius 1821, av fra.
mor-phine (ty. har i stället morphium), till
stammen i lat. Morpheus, av grek.
Morph-evs, drömmarnas gud (son av (H)ypnos,
sömnen), till morphé, bild, gestalt (jfr
metamorfos), här alltså syftande på
drömbilderna.

morganatisk, motsv. da. o. ty., egentl,
om ett (furstligt) äktenskap på vänster
hand, där en morgongåva lämnades till
makans underhåll, efter mlat.
matrimo-ninm (äktenskap) ad morganaticam,
ombildning av morganabicam,
latinise-ring av ett germ. ord motsv.
morgongåva (se d. o.).

morgon, fsv. morghon, -in, -an - isl.
morginn,morgunn, myrginn, da. morgen,
got. maurgins, fsax., fhty. morgon (ty.
morgen), ägs. morgen, mergen (eng.
mor-ning, bildat som evening), av germ.
*murarna-, *murgana-, *mur%una-. Enl.
somliga av ie. *mrkeno- (osv.), egentl.:
’gryning’ el. ’skymning’, till sanskr.
märka, fslav. mrakii (*mork-) mörker,
osv. Enl. andra av ie. roten mrgh i
litau. mirgeti, lysa svagt, som dock
snarare utgår från en rot med ie. -g (se
mörk). Med avs. på betyd.-skiftningen
’ljus’ ~ ’mörker’, utgående från en
grundbetyd, ’lysa svagt’, se analogier under
s kry m t a. Ett mera spritt ieur. uttr.
för ’morgon’ är otta; jfr även arla. -
I morgon, följande dag, fsv. i morghon
(även a o. iim m. samt morghon) =
da. i morgen, isl. i morginn (även: i
dag på morgonen, liksom i no.) jämte
d m.; jfr mlty., ty. morgen, eng.
to-morrow, got. du maurgina. - I morse
Weste 1807, med dunkel bildning (jfr
i afse o. under sommar samt litter. i
SAO 1: 664), motsv. ä. nsv. i morges
(ännu 1809), i mårres (t. ex. Karl XII
i brev), fsv. i morghons, da. i morges,
egentl, en genitivisk tidsbestämning med
senare tillagt i (jfr fsv. morghons, om
morgonen). - Morgonstund h ar guld
i mun, se mun. - Morgongåva, fsv.
morghongäva, motsv. da. morgengave,
mlty. morgengave osv.; jfr fsv.
morghon-gcef, isl, morgingjof o. fsv. hindradaghs-
gcef m. fl.; jfr morganatisk. -
Morgon rodnad, se rodnad. Ett annat
allmänt nord. ord för ’morgonrodnad’
är sv. dial. dag(s)rand, fsv. dagh(s)rand
- no. dagsraand, fda. dagrand; jfr sv.
dial. dagränning = no.; jfr randas.
Om lat. auröra se öster.

morian, neger, o. 1585 som namn på
ett örlogsskepp, Balck 1603 = da.
morian; från mlty. morian = eng. morian,
av ffra. morien, av mlat. mauritänus,
invånare i Mauritania, egentl.: morernas
land, till lat. maurus, mor, osv.; se f. ö.
mor 2 o. mor e 11. - lä. nsv. även
murian, t. ex. Schroderus, Lex. Linc.
1640, Lind 1749 = sv. dial. mur j an; jfr
Kock Sv. ljudh. 2: 175.

Morits, mansn., se Maurits.

morkulla, fågeln Scolopax rusticola,
O. Rudbeck, Linné, till sv. dial. mor,
skogbevuxet myrland (varom se Mora,
moras o. Möre), o. kulla, flicka m. m.
(se d. o.). Jfr med avs. på första leden de
likbetyd, sv. dial. hultadämpa,
hultings-krabba (till hult), m oröja (se röj),
färöiska myrusnipa, da. skovsneppe. Om
ett annat (dialektiskt) ord för
’morkulla’ se rugda. - Morkulla är i vissa
dial. även namnet på Trientalis europ^ea.

morla, t. ex. det morlar i benen, Ull:
om krypande känslor i händerna = no.
morla, arbeta smått, peta, murla,
små-värka, da. dial. murle, jfr sv. dial. myrla,
morla, morla (se myllra); avledn. till
sv. dial. mora, arbeta smått, glöda
under askan, no. mora, arbeta smått, mura,
även: krypa el. sticka i kroppen; jfr
under m o l a. Sannol. föreligga dock
här representanter för två skilda
ordgrupper: en tillhörande u-serien (jfr no.
maura, myllra, morla, o. utgående från
myra; se under myllra), o. en till
e-serieii (jfr Torp Etym. ordb. under
mura, maura). Delvis annorlunda
No-reen Sv. etym. s. 55. - Med
konsonan-omkastning av rl till Ir : ä. sv. molra,
sv. dial. mollra ds.; jfr Hesselman Spr.
o. st. 4: 103. - Ett helt annat ord är
däremot det av H. i detta sammanhang
anförda ä. sv. morla (-å-), mullra, vråla,
knota, t. ex. 1667, stundom ännu i nsv.
o. även förekommande i sv. dial.; jfr
mullra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free