Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - muta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mäl(t)e, enstaka i y. fsv. madhe, hava
styrka el. makt, förmå, kunna (bl. a.
för att uttrycka antagande), torde, vara
berättigad, få, böra, vara nödsakad,
motsv. isl. mega (ipf. mätta), ä. da.
mage, nda., med efter ipf. o. part
nybildad infinitiv, maatte (jfr ä. nsv. måtta
som infm., t. ex. Karl XII i brev 1702),
got. magan (pres. mag, ipf. mahta),
fsax. mugan, fhty. magan, mugan (ty.
mogen), ägs. pres. mceg (eng. may), ett
samgermanskt pret.-presens (med
av-ljudsformerna måg-, mug-, meg-), besl.
med fslav. mogq, mosti, kunna, förmå,
grek. mekos n., mekhané f., hjälpmedel
(se mekanik) m. fl.; se f. ö. makt,
förmå, förmögen, måfå, möjlig o.
följ.
2. må (väl, illa o. d.), fsv. magha;
samma verb som föreg. I äldsta nsv.
ännu stundom måga, t. ex. A.
Oxenstierna: Jag och din moder mage . . så
tämelig; med det gamla ipf. måtte, t. ex.
Bib. 1541: wi måtte wel vthi Egypten-,
senare med ipf. mådde efter nå : nådde,
tro : trodde osv.
måbär, bär av Bibes alpinum,
Franc-kenius 1659, Tillandz, Linné osv. = no.
maabcer, bär av Crataegus el. Sorbus
intermedia; dunkelt.
måfå i uttr. på m., G. Horn 1635 =
no. paa maafaa, da. paa maa og faa,
förr: paa maa faa; av må i betyd,
’kan’ o. vb. få. - Tessin 1754 har
bildningen på måfång.
måg, fsv. mägher, måg, svåger,
släkting = isl. mdgr, släkting genom
giftermål, got. mégs, svärson, fsax., fhty. måg,
släkting (jfr ty. schwert-, spillmagen),
ägs. mcég, släkting, son; möjl.
avljuds-form till germ. *ma%n-, son, ung man
(se mö). Jfr dock även Wiedemann
BB 28: 65, Walde s. 452. - I vissa
delar av norra Sverige brukas ordet i
överflyttad bem. om t. ex. den jämten,
varpå i fäbodstugor grytan fästes, el.
om spiselstolpen el. kittelvinden; jfr
fästman om stödstolpen i Spiseln (Sdml.,
Ögtl., Smal.) (vid högtiderna pyntad o.
av ynglingarna använd att hänga
julklappar på till pigorna) el. no. omnkallen
(’ugnkarlen’) om en vertikal planka vid
rökstugeugnen. Sannol. bleknade min-
nen av urgamla, med härden förbundna
äktenskapsriter el. dyl. S. Erixon i Fatab.
1917 s. 196 f. - Andra beteckningar
för ’måg’ äro: ty. eidam = ägs. ddum
osv.; lat. gener o. det därmed på ett el.
annat sätt sammanhängande grek.
gam-bros. Gemensam indoeur. beteckning
saknas.
måhända, av må i betyd, ’kan’ och
hända; jfr kanske o. da. maaske.
måka, se mocka 2.
1. mål, mått, avsikt; måltid, fsv. mät,
mått, mål, avmätt jordstycke, tidpunkt,
måltid =: isl. mat, da. maal ungef. ds.,
got. mel, bestämd tid, mlty., fhty. mål
ds., i fhty. även: måltid (ty. mahl), ägs.
mcel ds. som i fhty. (eng. meal); av
germ. *mcéla-, väl Z-bildning till ie.
roten me i lat. metiri, mäta, grek. metis,
råd, plan, sanskr. mäti, mäter; jfr även
måne o. mäta. Betyd, ’måltid’ utgår
från den av bestämd tid. Jfr helgs m ål
o. vadmal. - Hit höra de sv. [-ortnamnen-] {+ort-
namnen+} Målen samt på -måla, -målen
(se -måla). - Om ett annat germ.
*mäla- se måla 1. - Avledn.: fsv. mcela,
mäta, även i Bib. 1541 osv. - isl. mcéla,
ä. da. mcele; med nybildningen sv. dial.
måla ~ da. maale. - Måltid, fsv.
maltidh = da. maaltid, från mlty.
maltid - ty. mahlzeit osv.; tavtologisk
sammans, med mål i betyd. ’tid’.
2. mål, tal, talförmåga, språk; avtal,
rättegångssak, angelägenhet, fsv. mal ds.
= isl. mål, da. maal, i sht i sammans.
= got. mapl, församling, torg, fsax.,
fhty. mahal, församling, rättegång, tal,
avtal (jfr ty. mahlstatt, samlingsplats,
o. mahlschatz, medgift), ägs., mandel,
sammankomst, tal m. m., o. mcel, tal,
strid; av germ. *maf}la-, sannol. med
Wiedemann IF 1: 512 f. m. fl. ie.
*mad-tlo- (såsom sadel till sitta osv.),
rot-besl. med mot o. möta; alltså urspr,
’församling’, sedan ’församlingsplats’.
Med avs. på utvecklingen till
’rättegångsärende, tal’ jfr grek. agorevein, tala i
folkförsamlingen, till äg or å,
folkförsamling, församlingsplats, torg, besl. med
ageirein, församla; vidare; lat. contio,
församling, tal, fra. harangue, tal (se
harang) från fhty. hring, bl. a.
församling (se ring). Möjl. är dock den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
