- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
496

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - muta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ir. moirbh, fslav. mravija; lat. formica
möjl. tör *mormica el. möjl. *vormica;
jfr även sanskr. vamrå m. fl. dunkla
bildningar. Om, såsom sannolikt är, för
dessa ord en gemensam stam förelegat,
har den tidigt utsatts för dissilnilatorisk
el. möjl. folketymologisk påverkan. Se
van Wijk Das indogerm. Wort fur
’Ameise’, IF 33: 367 f. (som rned
utgångspunkt i sanskr. vamrå- förutsätter
ett ie. *momr-, *memr-). - De nord.
orden lia av somliga ställts i samband med
mor, o. av Noreen Sv. etym. s. 56 förts
till en germ. rot mur, krypa, som dock
ej kan anses styrkt. - I de västgerm.
spr. förekommer dessutom en annan
beteckning för ’ir^ra’: ty. ameise, ägs.
cemette (eng. ant) osv., etymologiskt
dunkelt (ofta, sannol. felaktigt, ställt
samman med ty. emsig, flitig).

myriad = eng. = ty., fra. myriade
osv., av grek. myrids (genit. -ddos), till
myrios, otalig. Till ordets historia se
Walz ZfdW 13: 29.

myrra, Bib. 1541: myrrham (egentl,
ack. sg. av det lat. ordet), ofta även
mirr-ham (i nom.), motsv. fsv. mirra m, m.,
även under 15- o. 1600-t.; lånat med
-y-o. -i-, jfr t. ex. fsax. myr ra, men fhty,,
mirra jämte myrra (ty. myrrhé) osv.;
ytterst av grek. myrrd, från semit. spr.

myrten, jfr ä. nsv. mirtelträ Var. rer.
1538, myrtil B. Olai 1578, myrt, t. ex.
Spegel (plur. myrter), A. Nicander,
mir-ten Lidner, Vitalis, C. F. Dahlgren m. fl.,
Stagnelius (ofta) mirt; motsv. mhty.
mirtilboum, ty. myrte, eng. myrlle osv.,
av lat. myr tus, från grek. myrlos, jfr
myrsine (-rr-)9 myrtengren el. -krona;
av omstritt ursprung.

mysa, Stiernhielm Herc., Lucidor =
no. mysa, plira med ögonen. Har
sammanställts med grek. myö, sluter ögonen,
läpparna m. m., av *musö(jfr mystisk);
men detta kan likaväl utgå från ett
*muö. I alla händelser tillhöra båda
orden den stora grupp av ieur.
bildningar på mu-, som urspr, betecknat
olika rörelser med läpparna el. vissa
med slutna läppar frambragta ljud (se
mucka, muttra, jfr även t. ex. no.
mysja, viska), men som sinsemellan icke
behöva vara i egentlig mening besläk-
tade. - En liknande o. likabetj^d.
bildning är ä. nsv. (t. ex. o. 1640), sv. dial.
mesa.

mysk, Lucidor 1673: musc, Rålamb
1690: musque, musk (o. musens),
tidigare t. ex. B. Olai 1578 med lat.
former, jfr fsv. muskushus, myskdosa; av
fra. musc (eng. musk), från senlat,
musens, från grek. möskhos, från pers. musk,
samma ord som sanskr. mnskd-,
testi-kel, egentl.: liten råtta, diminutivavledn.
av mus, råtta (se mus). Anledningen till
namnet är att ämnet avsöndras i en
mellan naveln o. könsdelarna belägen
pung hos myskhjortshannen. - Da.
moskus har lånats från ty. moschus.

myska, Asperula odorata, vanl.:
mysk-madra, Schroderus o. 1638: myskia, l
Erici 1642: mysicke, Lind 1749: myskja
= da. myske, mysike, från mlty. museke,
jfr ty. dial. meseke, möschen; väl
dimin.-avledn. av germ. "musa- i mlty. mos
(se m os s sa).

mystisk, Lind 1749 (i religionshist.
betyd.) = ty. mystisch, efter fra.
mys-tique, lat. mysticus, av grek. mystikös,
hemlighetsfull, hemlig, hörande till den
hemliga gudstjänsten, till mystes, den
invigde, till myéein, inviga i hemliga
läror, till myein, sluta ögonen, läpparna
m. m., varom se under mysa. -
Härtill också mysterium, grek. mystérion,
m. m.

myt, 1797, B. Höijer = ty., fra.
mijthe, av grek. mythos, berättande,
berättelse, fornsaga, ord; väl till samma
grupp av ieur. ord på mu-, som omtalas
under m u t trå, mysa. - Härtill
mytologi, grek. mythologia, sagohistoria (jfr
under arkeolog, logik).

myteri, 1535 (vanligt redan på 1500-t.)
= da. mytteri, från mlty. muierij = ä.
ty. miitterey Luther (ty. meulerei); med
den lågty. ändelsen -eri från ffra. muete,
upplopp, jakt (jfr fra. émeuie, upplopp,
ineute, hundkoppel, svärm m. m.), av
vulg.-lat. *movita, sättande i rörelse, till
lat. movere, röra (se under mobil i er).
- Förr stundom även mutineri,
muli-naiion jämte vb. mutinera, jfr fra. se
mutiner.

1. , hjälpverb, fsv. magha (mogha,
mugha), pres. ma, y. även mägh, ipf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free