- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
501

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ägs. mötan, vara tvungen, få, kunna,
må (eng. must), got. gamölaii (pres.
gamöt, ipf. gamösla), lia tillfälle. Möjl.
en växelform till germ. *mötian (-
möta), som i så fall innehåller
grundbetyd. Enl. bl. a. Meringer IF 18: 211 f.
(med instämmande av t. ex. Brugmann
IF 32: 189) besl. med isl. mjotudr, öde
= fsv. metod (se mäta), i vilket fall
got. gamöt egentl, betytt: jag har
tillmätt, har måst tillmäta, lämnat min
avgift (jfr, enl. M., got. möta, tull);
dock ganska osäkert. - Ordet har i sv.
delvis undanträngt det inhemska måtte
(se må), som i ä. tid ofta betydde ’måste’.
- Till måste har i ä. o. y. sv. (t. ex.
Karl XII, Strindberg) o. i nord.- o.
öst-sv. dial. nybildats en inf. masta.

mått, fsv. mät, mått, mål, målkärl
= senisl. mat, n., värdering, no. maat
grad, mål, märke m. m.; av urnord.
*mäla-, avljudsbildning till mäta. Det
formellt motsvarande mhty. mdz n.,
målkärl, mått, sätt (ty. mäss), synes ha
framgått ur en sammansmältning av
mhty. mdze f. o. fht. mez n. i motsv.
betyd. En annan avljudsform är lat.
modns, mått, mål, sätt (av *medos, med
o-omljud). Jfr även grek. metron (se
meter) o. fslav. mera (av *mé-r-). Se
f. ö. följ. o. -mätig, -mässig.

1. måtta, sbst., fsv. mät(t)a, mått,
måtta, lämpligt förhållande, sätt (jfr
nsv. i så måtto - fsv. i sva mätto),
sak, tidpunkt, f. o. mate m. = senisl.
mdti m., da. maade, från mlty. mate
= fhty. mdza, avljudsbildning till mäta;
jfr föreg. o. övermåttan.

2. måtta, vb, fsv. mät(t)a = no.
maata, från mlty. maten, till sbst. mate,
måtta; se föreg.

mähä, P. Erici 1582, Brasck 1645 (:
itt mähää) = ä. da. meehe, en mcehce
Kalkar, i nda. neutr. Enl. Rietz s. 453,
Saxen Sv. 1m. XI. 3: 175 från finska
mähä, trög varelse, åbäke (även mählä,
mähkiö m. m.). Snarare är dock det
finska ordet tvärtom lånat från sv.
Möjl. egentl.: en som bräker med; jfr
den analoga bildningen sv. dial. mäkkra,
ty. meckern osv. (se m ack ra).

Mäj(en)sjö, ortn., se makt.

mäkla = fsv. = da. mcegle, från mlty.
mekelen jämte -a-, varav även ty.
mä-keln, makeln; Iterativum på -l- till mlty.
maken, göra åstadkomma; se maka,
vb. - Avledn.: mäklare - da. mcegler,
från ty.: mlty. mekeler, ty. mäkler; jfr
makrill.

mäkra, meckra, sv. dial., bräka, om
får o. getter = no. mcekra, -e-, ty.
meckern; Ijudhärmande liksom bräka el.
sv. dial. bäkra, no. bekra (vartill sv.
dial. bakre, vädur; se d. o.) el. no.
matkta o. ty. dial. mecketzen el. grek.
mékäomai osv.

mäkta, adj., adv. o. vb, se under
makt.

mäla, fsv. mcéla, tala, nämna, lova =
isl. méla, da. mcele, got. mapljan, fhty.
mahelen, ägs. madetian, mdlan; av germ.
*maplian, avledn. av *maf)la- = mål
2; jfr förmäla. Ordet brukades under
1600-talet av Stiernhielm o. Lucidor;
men synes aldrig ha blivit rotfäst i
språket; jfr E. Ljunggren Sv. Akad. Ordbok
s. 46 (1904). Om fsv. mcéla, mäta, se
mål 1.

Mälaren, si. av 1500-t, fsv. Mcelir,
oblik kas. Mcete, vartill fsv.
Mcele(r)sa-ker, nu M al s åker. Av Erdmann
Hei-mat u. nam. der Ängeln s. 114 o. förf.
Sjön. 1: 418 sammanställt med isl. melr,
sandbank (av germ. *melhaz), med
grammatisk växling i dalm. mjåg (*mjälg,
av germ. *melgaz). Men det fno.
fjord-namnet *Mcelir torde göra det sannolikt,
att namnet ej kan betraktas som
direkt avlett av detta substantiv.
Innehåller väl i stället, med H. Pipping Finl.
ortn. s. 82 f., SNF XII. 1: 55, den under
Maljen omtalade avljudsformen mal-;
alltså ett urnord. *Malhain^> * Mcelir;
om formutvecklingen se Pipping anf. st.
- Med avs. på den i sv. sjönamn
ytterst vanliga ombildningen av avledn.
-ir till -are(n) se förf. Sjön. 2: 14.

mäld, fsv. mcelder (ack. mceld) = isl.
meldr (gen. meldrar), malande, mald,
motsv. sv. dial. mälder m., säd blandad
med agnar, o. mälder plur., slösäd, av
urnord. *meldra-, till roten mel, mala;
bildat med samma ie. suffix -tr- som
t. ex. bläddra, blåsa.

-mäle i eftermäle, fsv. ceptirmcéle,
ge n m al e, fsv. genmcéte, vedermäle,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free