Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ffra. marle (fra. marne), eng. mar/,
kymr. marl (den inbördes ordningen
mellan dessa senare ord är osäker).
Olika tolkningsförsök se Gharpentier
BB 30: 166. Jfr utmärgla.
märka, fsv. mcerkia = isl. merkja,
da. merke, mlty., ty. merken, av germ.
*markian, avledn. av germ. * märka-,
märke (se d. o.). Parallellbildning: germ.
* markon = fhty. markon, ägs. mearcian
(eng. mark), isl., fsv. mar/ca, närmast
till germ. *markö- = fhty. marcha,
beteckning.
märke, fsv. mcerke = isl. mer/a, da.
mer/ce; i fornspr. även ’fälttecken,
ståndar’; jfr mlty. mer/c; av germ. *markia-,
avledn. av fsv., isl. mark n., motsv. mlty.,
mhty. mark f. (jfr ty. märke), ägs. mearc
(eng. mark); sannol. besl. med mark l
i betyd, ’gräns’, varav ’gränsmärke’ ->
"märke, tecken’; se f. ö. mark 1. - Sv.
märke har dessutom delvis uppstått
från sammans, såsom fsv. rö-, skiold-,
skoghsma^rke, i vilka dylika bildningar
ha urgamla anor.
1. märla, (att knäppa med o. d.),
sbst., 1597 (i äldre tid om betydligt
större liknande föremål) = no. mer/a;
av okänt ursprung. - Härtill: m arla,
Sundevall 1864; märldjur, ett slags
kräftdjur; efter kroppsformen.
2. märla, vb, sjöt., medelst garn
(m är Ii n g) fästa ett segellik vid sitt
segel = da. mer/e, från höll. mer/e/?,
mar/en (varav eng. marl); avlett av
höll. mercn, surra, förtöja, besl. med
mlty. merre/7, marren, hindra, i mhty.
även ’fästa, binda’, ägs. mierran, hindra
(eng. mar, fördärva), got. marzjan,
förarga (jfr under mara). - Härtill:
märl-spik = da. merlespig, jfr eng.
marline-spike, även märlprim = da. merlepren,
från höll. marlpriem. - Avledning:
märling, 1640 = da. merling, från
mlty. merlink - höll. märling (eng.
marline, fra. merlin).
märr, sto, fsv. mcer = isl. merr, da.
mcer(r), fsax., fhty. meriha (ty. mähre),
ägs. mfere (eng. mare); av germ. * marin-,
femininbildning till *marha-, häst: isl.
marr, fhty. marah, ägs. mearh, med
motsv. * marko-9 *markä- i kelt. spr.
Jfr marskalk. - Som synes har denna
femininbildning hållit sig kvar i de
nyare germ. språken (i sv. dock med
en värd. el. dial. anstrykning), medan
det maskulina grundordet dött ut.
Samma förhållande har egt rum med mö o.
i ty. med magd o. fra w. - I vissa trakter
av Vgtl. kvarlever den gamla växlingen
av omljudd o. oomljudd vokal, sg. marr,
marr, plur. mara, mara; jfr isl. merr,
plur. marar (Landtmanson Sv. 1m. Bih.
1: 83 n. 1.
märs, mastkorg, fsv. mars = da.
mers, från mlty. merse, marse (jfr ä.
nsv. marsa, märssegel), jämte ty. mars
från mlioll. merse, maerse f. m., höll.
mers, mars; motsv. det inhemska ä. nsv.
(dial.) marsa, fiskkasse, Schroderus Lex.
1638, fin.-sv. dial. märs(o), korg, kasse
m. m., ä. da. mcers, korg, samt finska
lånordet marsio (likaledes enl.
Schroderus, numera okänt), av germ.
*mar-siö(n)-; besl. med litau. mdrszka,
fisknät (ie. *mors-kä-), o. möjl. även med
mjärde. Jfr Setälä FUF 12: 269 f.
Märta, kvinnon., av ä. nsv. Märeta,
o. fsv. Marita m. m., av Marg(a)reta
(med huvudtonen på första stavelsen).
Jfr Margit (samt under det atm. delvis
ej besl. Marta).
mäsk, o. 1560, I. Erici 1642 osv. =
da. maisk, no. meisk, från mlty. mésch,
meisch = ty. maisch(e), i mlty. med
bi-formen m ask (egentl, frisisk, varav sv.
dial. o. da. mask, den fasta återstoden
efter mäskningen, drav); väl egentl,
’blandning’, vilken betyd, uppträder i sv.
dial. mäsk o. no. meisk; besl. med germ.
*miskian, miskön, blanda (ty. mischen
osv.), varom närmare m i sch m a se h o.
mesost. Enl. J. Schmidt m. fl. dock i
stället urbesl. med fslav. mezga, saft. -
Härtill vb. maska = no meiska, da.
m&ske, från mlty. méschen, meischen.
mäss (officers-), 1791, från eng. mess,
även: bordssällskap, maträtt, fat, av ffra.
mes (fra. mets) = i tal. messo, av lat.
missum, egentl.: det (från köket)
skickade, till mittere, skicka (se mission
o. följ.). Jfr till betyd.-utvecklingen
under back 1.
mässa, sbst., fsv. mcessa = isl. messa,
da. messe, från ägs. mcesse (eng. mäss
jfr Christmas, Jul, egentl.: Kristusfest)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
