- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
515

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dalin 1738 = fsv. bläman, isl. bldmadr,
till blå i betyd, ’svart’; se d. o.

negligé, Sedol. Merc. 1731, Dalins Arg.
osv., hos Sturzen-Becker Med en bit
blyerts s. 59 (1842) med citationstecken;
sent i ordb.: Dalin 1853; av fra. négligé,
till negliger, vårdslösa, försumma, av lat.
negligcre ds., av en sam mans. med ett
nekande ord (nec, icke, el. möjl.
stammen i neg are, neka) o. legere, välja,
m. m.

nej, fsv. ncei = da. nei, av det
nekande ne o. ej (se d. o.). Ett annat
ord är isl. nei (varav eng. nay) = fsv.
ne, fgutn. nai; möjl. identiskt med ägs.
na (eng. no) o. utgående från ett *neaiw
(se e-1); dock kunna de nord. o. eng.
orden även tänkas ha olika ursprung
(se strax nedan). Got. nei motsvaras
av fhty. m, isl. ni. Dessutom finnes i
got. ett ne, nej (== ägs. /id?). Fhty., ty.
nein = fsax. nen kommer av *ni-aina-,
liksom lat. nön, icke, av *ne-oinom
(unnm, till finns, ende, se en 3); jfr
isl. neinn, ingen = ägs. nan (eng. none,
no). Besl. med det nekande lat. ne,
grek. ne-, sanskr. na, fir. ni, fslav.-litau.
ne, got., fhty. ni, ägs. o. isl. ne, av ie.
*ne, med avljudsformen n i sv.
prefixet o-. - Nej män, t. ex. Dalins Årg.,
är en förbleknad kvarleva av uttryck,
som innehöllo ett åkallande av
helgonen; jfr ä. n sv. Gndz män, ä. da. hillig
mcend (da. hillemcend); jfr förf. 1600-t.:s
sv. s. 52 o. män.

nejd, 1635: nägd, av Columbus
Or-desk. anfört som ett talspråksord, som
borde upptagas i skriftspr.; dock icke
ovanligt i skriften före G.; i ä. nsv. vanl.
nägd, negd, neigd, från mlty. négcde,
närhet = mhty. ncehede, bildning på
germ. -ipö- till stammen *ncéhw-, nära,
i iiabo o. adv. 11 är, nära; jfr med avs.
på avledn. längd osv. En närbesläktad
inhemsk nordisk bildning är isl. ndnd,
närhet.

nejlika, ä. nsv. även nelka, t. ex.
Lucidor, fsv. nceylika, nceghlika, ncélika
m. m. = da. nellike, från mlty. negelken
(varav ty. nelke)’, jämte ty. någ(e)lein
diminutiver till nagel i betyd, ’spik’;
först använt om kryddnejlikan på grund
av de torkade frönas likhet med små-
spik o. sedan överfört på
trädgårdsnejlikan (Dianthus); jfr t. ex. eng. clove,
fra. dön de girofle, kryddnejlika, till
dön, spik (av lat. dävns, besl. med kl a v
o. urbesl. med sluta). - I den senare
leden av det fra. ordet ingår en
avkom-ling av det i skilda former i östern o.
västern vitt spridda grek. namnet på
kryddnejlikan karyöphyllon. - Jfr med
avs. på bildningen fänika, rol l eka.

nejonöga, nu neutr. som i fsv., i ä.
nsv. ofta fem.; i modern form t. ex.
Dalin 1853; Sahlstedt 1773 o. Weste
1807: nejöga; Lind 1749: negenögon,
Var. rer. 1538: neyenögha, fsv.
ncghen-ögha n. = da. negenoic(n), från mlty.
negenöge = ty. nennange (m., f. o. n.);
till mlty. negen, nio, efter de egentl, sju
gälöppningarna på halsen, som se ut
som ögon; jfr eng. seveneyes o. fra.
sept-oeil ds., egentl.: sjuöga. - Den
nysvenska formen med -ön beror på
hypersvecism; jfr Kock Sv. ljudhist.
4: 153.

nej san, se minsann.

nek, sädeskärve - fsv. = da. neg.
Finska niknli, ett par kärvar, från nord.
spr. Okänt ursprung. - Ordet är
allmänt i götalandsdial. o. finnes även i
t. ex. Nke, men saknas i många
mellan-o. nordsv. dial. Av Weste o. Dalin
betecknas det som dial. o. kan ej ännu
anses tillhöra riksspr. (atm. ej
stads-spr.), där det i regel ersattes av kärve
el. (i sht i mellersta o. norra Sv.) band.

neka - fsv., i fsv. o. t. ex. Bib. 1541
även ’förneka’ = fgutn. naikka, no.
neikka, ä. da. nege, £-avledn. av fnord.
(isl.) nei (= fsv. ne, fgutn. nai), ingående
i nej; jfr j ak a till ja. Isl. neka, av
germ. *nikön, till ni; sv. dial. nika till
ni; se f. ö. nej. En f-avledn. härtill
är sv. dial. näkta, S3rdsv. nejta, da. neglc;
jfr no. nekta. - En annan bildning
uppträder i fsv. neta, isl., no. neita;’om
isl. nit(t)a se litteraturen i Ark. 14: 142.

nekrolog, Hammarsköld 1819 = ty.,
av fra. necrologe, även ’dödslista’, av
grek. nekrolögion, av nekrös, lik (besl.
med nektar o. lat. necäre, döda), o. en
avledn. till logos, tal, ord (se logik).
- Ungefär samtidigt i sv. nekrologi i
samma betvd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free