- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
522

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - njure ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nojs, 1820-t., t. ex. Thomander, Dalin
1853, från eng. noise = meng., från ffra.
noise, nose (fra. noise, käbbel, gräl);
stundom betraktat som en folklig form till
nausée, sjösjuka, varav: tumult o. d., av
lat. nausea, sjösjuka, äckel, från grek.
navsia ds., till navs, skepp (se
navigera o. under ho, sbst.).

noler, plur., västgötskt dialektord,
potatis, efter namnet på den Alströmerska
egendomen N öl båga (av Nordhaga
såsom hin håle av hårde osv.).

1. noll, 1638: mill (ännu bos t. ex.
Bellman, Dalin 1853 o. Högberg 1906),
Arvidi 1651: noll = da. nul, från ty.
mill o. (som sbst.) ä. ty. noll, från fra.
nul, ingen, ital. nullo, av lat. nullus,
ingen, av ne-, icke, o. ullus, någon (av
*oin(o)los, avledn. av ie. *oino~ =
räkneordet en). - lä. nsv. stundom även
nullo, t. ex. ’af nullo och intet wärde’
1700 = ä. ty., ital. - I romanska språk
o. eng. brukas i stället en form, som
utvecklats ur samma arabiska ord för
’noll’, som ligger till grund för chiffer
o. siffra, näml. fra. zéro (varav eng.
zéro), spän., portug. cero, zéro; stundom,
under formen zero, även i ä. sv. -
Härtill: nolla, Gustaf II Adolf 1628:
miller plur., t. ex. 1764: noller plur.,
från ä. ty. mille, noll, av ital. nulla,
ingenting, som beteckning för det tionde
av de arabiska taltecknen, av lat. nulla,
fem. sg. till nullus. I ä. sv. även mill,
noll n. Dessutom i ä. sv. siffra (se d. o.).

2. noll el. nolle, spelt., bud i
preferens; väl att sammanhålla med det
till innebörden motsvarande budet i
t. ex. lomber nolo, egentl, lat.: ’jag vill
icke’ (dvs. taga något stick); el. möjl.
till föreg.

nomad, 1766 i plur.; ännu ej hos
Sahlstedt 1773 = ty. nomade osv., ytterst
från grek. nornas (genit. -ddos), jfr
né-mos n., betesmark, till némein, föra på
bete, egentl.: tilldela o. d. (se nemesis
o. förnimma). Tidigare i sv. den
lat.-grek. formen, t. ex. Rudbeck 1679.

nomen, se namn; nominera, se
nä mila. - Härtill nominativ, förr
i regel med lat. form = ty. osv., av
lat. nöminätwns (underförstått casus),
tidigare casus nominandi, övers, av
grek. onomastiké (piosis, dvs. kasus, fall),
ytterst till önoma, namn.

nomenklatur = fra. nomenclalure
osv., av lat. nömenclätura, egentl.:
kallande vid namn, till nömen, namn, o.
ett vbalsbst. (bildat som natura, natur)
till dä- i clämäre, kalla, ropa (vartill
även klass, se d. o.; urbesl. med
enhällig osv.).

nonchalant, av fra. -, vårdslös,
sorglös o. d., egentl, part. pres. till ett
non-chaloir, egentl.: icke vara varm för, jfr
ä. fra. ’pen m’en chaut’, det bryr jag
mig ej om, till non, icke, o. chaloir, av
lat. calére, vara varm (besl. med
chaufför o. echaufferad).

nonsens, Adlerbeth 1788, Leopold
(nonsenset best. f.), jfr C. F. Dahlgren:
’ett non sens’; Dalin 1853 anger både
svenskt (i första rummet) o. franskt
uttal; av fra. non-sens, av ett lat. non
sensus, dvs. icke mening (till sentlre,
känna, märka; se sensation).

1. noppa, sbst., liten rund
samman-gyttring av hår på tyg, t. ex. Thunberg
1788; i betyd, ’blånor’ hos Schroderus
o. 1638, Columbus Ordesk.; i dial. även
i plur. om små ojämnheter på väv, om
blånor el. om tofsar av garn = fsv. =
da. noppe = (el. kanske lånat från)
mlty. noppe; meng. noppe kan vara
lånat; med r-avledn.: sv. dial. noppra, jfr
adj. nopprog o. da. nnprel; egentl,
’liten knut, upphöjning’; med inom ord,
som tillhöra denna betydelsesfär, vanlig
växling med -bb- : ä. nsv. nubbor,
knott-ror, t. ex. U. Hiärne, antagl. från Ity.
nobbe(ri), nubbe(n), väl = mhty., ty.
dial. noppe. Snarast en hypokoristisk
diminutivbildning; åtminstone i den
moderna riksspråksbetyd, möjl. besl. med
no. nup, hög fjälltopp med brant
framsida, isl. gnupr ds. (med prefixet ga-;
jfr nipa), o. litau. knubti, vara böjd.
Däremot synes ej nubb (osv.) höra hit
trots da. dial. noppe, nubb (se d. o.). -
Vb. noppa, avplocka nopporna, Linné
1751 (= Hy., ty. noppen) är i denna
speciella betyd, sekundärt i förh. till sbst.,
o. knappast besl. med no. nuppa, plocka,
rycka, ägs. hnoppian, sv. dial. nopla,
fingra, plocka, som höra till nypa o.
med vilka sbst. noppa också samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free