- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
529

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ny ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

manskt bildningselement. Betydl.
sannolikare är därför, med Kluge9 o.
Hirt-Weigand, att ordet, trots vissa
ljudhistoriska svårigheter, bör betraktas som
ett jämförelsevis ungt klosterord, lånat
från lat. nocturnus, nattlig (jfr ägs.
nih-terne), närmast (neutr.) nocturnum, om
den första klostergudstjänsten om
morgonen; varvid anslutning skett till det
inhemska uohta, otta (se närmare
Hirt-Weigand 2: 317). Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr mlat. matiitlnus, nykter,
egentl.: hörande till morgonen. - Helt
annorlunda Fröhde Bezz. Beitr. 3: 14,
Pedersen KZ 39: 349: besl. med armen.
nauthi, nykter, grek. néphö (nåphö, av
*nägh"ö), är nykter. Om mhty. nuofer,
nykter, munter, se t. ex. H. Pedersen
Kelt. Gr. 1: 109 med Utter. - Den
ur-sprungligare betyd, av ’vad som hör till
eller sker om morgonen’ kvarlever i
t. ex. nykter spott (Ma, sjelfva
nymfens nyktra spott’ Bellman), nykter
mage, på nykter kaluv.

Nyköping, stad s n., fsv. Ny köp ung =
da. Nyköbing, egentl.: den nya
köpplatsen (se köping), alltså likbetyd,
med finnl. Nystad, ty. Neustadt, ry.
Nov-gorod osv., ital. Napoli (Neapel) m. fl.
- Dylika namn beteckna i regel
nyanläggningar, som alltså icke utvecklat sig
ur äldre byar o. d.

nymf, Stiernhielm: nympher plur. (i
den antika betyd.), förr även -i- t. ex.
Lucidor; i betyd, ’lättfärdig kvinna’
t. ex. 1740, jfr Kellgren 1793: gatnymf
= ty., fra. nymphe, av lat. nympha,
lägre kvinnlig gudomlighet, brud, larv,
puppa, av grek. nymphe, även:
giftas-vuxen flicka, dessutom om vissa
bevingade insekter; besl. med lat. nubere,
gifta sig. Med avs. på anv. om insekter
o. d. (Triewald 1745 osv. i betyd, ’puppa’)
jfr under nunna 1.

nymäre, dial., nyhet, något nytt el.
ovanligt, i ä. nsv. bl. a. i bibeln, fsv.
nymcére = isl. nymcere, jfr mhty.
nin-mcere, till ny o. mlty. mére n., f.,
berättelse o. d. = ty. märe (vartill dimin.
märchen), till got. mérs, bekant,
berömd, osv. (varom se Ingemar o. mer).

nynna, se nunna 2.

nypa, vb, med -y- mera allmänt först
på 1700-t.; Bureus o. 1600: nupit; ungef.
samtidigt: niupa, kvar inpå 1800-t.,
liksom ännu i vissa sv. dial. (t. ex. Norrl.,
Vätöm. Uppl.), gottl. niaupa = no.
nypa, st. vb, besl. med got. dishniupan,
riva sönder, ägs. dhnéopan, plocka,
vartill germ. *hnupilön (-al-) i sv. dial.
nopla, fingra, plocka, no. nupla, plocka,
o. intensivbildningen 110. nuppa, rycka,
plocka, sv. dial. * nuppa, äta ofta o.
sniket, ägs. hnoppian, plocka (jfr under
noppa 1). - Vokalen y har här
uppstått av iu av samma anledning som i
nypon o. nysa; jfr även under n j u r e
o. njuta.

nypon, t. ex. Sahlstedt 1773, jämte
äldre sv. niupon, t. ex. Tillandz 1683, sv.
dial. niupå, med sekundärt n (liksom i
no. njupa) för åldrejupon (t. ex. Serenius
1741 o. Lind 1749) o. hjupon 1659, fsv.
hiupon plur. = da. hyben, egentl, en
neutral pluralbildning (väl av samma
slag som ögon o. öron; jfr dock Kock
Sv. ljudhist. 4: 345: urnord. plur.-an»)
till ett ord motsv. no. hjiipa f., fsax.
hiopo m., fhiy. hiufo (ty. dial. hiefen,
hiifen; i riksspr. i stället hagebutté) m.,
ägs. héope f., av germ. *heupan-,
*heu-pön-, till ie. roten kub, vara böjd el.
välvd, som möjl. ingår i germ.
*hoppan-(= ty. hopfen, humle), se höft o. hop.
- Det sekundära n-et har uppkommit
genom felaktig upplösning av
sammansättningar med t. ex. sten-, jfr no.
stein-hjupa; se Tamm Spr. o. st. 1: 27 f. o.
jfr liknande fall under nar v 2, Ni o.
på. Vokalen y beror på en i vissa
dialekter uppträdande övergång av iii till
y även i andra fall än sådana som bryta,
flyga; jfr under njure, nj uta, nypa,
nysa.

nys, i få nys om något, Livin 1781
(nyss), för äldre få nysen, t. ex. Sahlstedt
1773, Gyllenborg 1795 o. ännu i vissa
sv. dial, = no. faa nys(en) i, da. nys,
underrättelse, av ett fsv. *nysn = isl.
njösn f., underrättelse, no. nysn ds., got.
niuhseins, besök, av germ. * niuhsini-,
verbalsbst. till sv. dial. nysa ut, utforska,
undersöka, Norrl., isl. nysa, speja,
undersöka, got. biniuhsjan, efterspara, fsax.
niusian, undersöka (jämte niusön), fhty.
niusen, försöka, pwiusan, erfara, ernå;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free