- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
528

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ny ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

néos, även: ung (jfr Nea n d er), lat.
novus (jfr n o vi s c h), fslav. novu m. fl.;
möjh besl. med nu o. med nio. - Som
senare led i en del fornnord.
kvinnonamn, t. ex. Dagny, Signe. - Å nyo,
fsv. ä nyio osv., dat. sing. neutr. till
ny, av samma slag som godo, ondo.
- Jfr följ., nyss, Nibbleo. nu. -
Nyfiken, Baazius 1629 o. Schroderus
1635: ’nymodig’, av Schroderus 1639
översatt: ’förweten, frågewijser’, N. [-Rud-beckius-] {+Rud-
beckius+} 1668: ’begiven på nytt’ = no.,
där även: glad ät det som är nytt - da.
nyfigen; se fiken. I ä. sv. även
nygi-rig, ännu Onkel Adam = ty. neugierig.
- Ny m är e, se d. o.

2. ny, sbst. = fsv. = isl. ny,
sub-stantivering av föreg.; alltså: den tid då
månen liksom förnyas.

nyans, 1780- o. 90-t., av fra. nuance,
färgskiftning, schattering, till nuer,
skugga, schattera, till nue, moln, sky,
av lat. nubés, moln.

Nybble, se Nibble.

Nyblæus, familjen., latinisering till
ortn. Nybble.

nyck, o. 1700: nycken plur., Dalin
1740: nycker; i betyd, ’oro, ängslan’
allmänt under 15- o. 1600-t. saint första
hälften av 1700-t. = da. nykke, från
mlty. nnck(e) (ty. niicke, nacke), egentl,
’(hastig) stöt el. ryckning’ o. samma ord
som ä. sv. o. sv. dial. nyck, (liten)
ryckning, fsv. nykker i den överförda betyd,
’oro el. dyl.’ (jfr ovan) - isl. hnykkr,
ryckning, da. dial. nyk; jfr sv. dial.
nycka o. da. dial. nykke, (svagt) rycka,
rucka, isl. hnykkja, rycka starkt, no.
nykkja; höll. nncken, stöta. En germ.
rot hneu med liknande betyd,
uppträder t. ex. i sv. dial. nagga, stånga, isl.
hnoggva st. vb, stöta, osv., av germ.
*hnew(w)an’, kanske dock ej besläktad.

nyckel, fsv. nykil, äldre: lykil (såsom
ännu i Runömålet: likul o. i Estl.) - isl.
lykill, yngre: nykill, no. nykel, lykel, ä.
da. iwgeJ, da. iwgle, da. dial. logle. av
urnord. *lukila-, med
instrumentalsuf-fixet -il- bildat av germ. *lnkan, stänga,
liksom germ. *slntila- ds. - fsax. slut il t
ty. schlussel till germ. *sleutan, *slutan,
stänga; i båda fallen, liksom oftast i
dylika bildningar med svagt avljudssta-
dium; jfr även lat. clavis, nyckel, grek.
kléis ds. till de med sluta besl. verben
lat. claudo o. grek. kleiö, tillsluter. Äldst
om till stängning av dörrar brukade
träpinnar el. spikar; jfr det med lat.
clavis besl. clavus i dessa betyd. AMjudet
hår uppstått genom dissimilation av /-/;
annorlunda Byskov Ark. 25: 179 f. Om
med nyckel besl. ord se under lock,
lucka o. vb. lycka. - Ett speciellt
fris.-eng. ord för ’nyckel’ är ägs. ccég(c)
(eng. key) =. ffris. kéi (av germ. *kaig-);
av ovisst urspr. - Insektnamnet
Jungfru Marie nj^ckelpiga innehåller ä.
nsv. nyckelpiga, t. ex. 1585 (nycklc-),
hushållerska, huspiga, egentl.: som har
hand om nycklarna. I osv. dial. i stället
Jes-vallpika, dvs. Jesu vallflicka, o.
Jes-höna (-e-); annars allmänt gullliöna.

nydja (sydsv. dial.), (stor) träklubba,
även: nö(d)ja, nygga m. m., fsv. nydhia
= isl. hnydja, no. nydja, ä. da. nodie
(da. nödde), av germ. *hnudjön, bildat
till isl. hnjöda, slå, stöta, som t. ex.
slägga (av germ. * slag j ö n) till slå.
Samma avljudsstadium i vb. nåda; se
f. ö. nita o. nystan.

nykla, dialektord, nystan, i sht
syd-o. östsv.; även: nickla, nöjla, nygla,
negla m. m. = no. ny kla, da. noglc,
avlcdn. av ett ord motsv. isl. hnykill,
knut, svulst, besl. med de under n ock
anf. orden.

nykter, ä. nsv. nycter, nychtern,
nöc-ler 1520- o. 30-t., i förordet till NT 1526
omnämnt som ett nytt ord o. förklarat
med ’odrucken’ = da. n0gter(n); från
mlty. nnchtern(e), nocht-, vad som sker
om morgnarna, nykter, måttlig = fhty.
nuohturn, nnohlarnin (ty. nuchlern). Ofta
tolkat som innehållande n i prepos. in
o. det (l)ty. ordet för o t ta, jfr fhty.
bi formen nohtarnin o. mhty. ennchterne
ävensom mhty. en uehle, i ottan.
Härmed stämmer dock ej vokalen uo (germ.
ö) gentemot fhty. uhia, otta. Enl.
Falk-Torp m. fl. skulle här därför i stället
föreligga en avljudsform, germ.
*nöhi-(fhty. nnohl-), till natt, vilken sedan
övergått på ordet för otta; jfr fhty.
uohla (jämte uhta). Men ett dylikt
nöhl- är f. ö. okänt o. avledn.-ändelsen
-urn i fhty. gör icke intryck av ett ger-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free