Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
germ. *nwplo- (jfr finska lånordet neula,
fin.-karel. niekla), med
instrnmental-suffixet ie. -//- (jfr bill l, såll) bildat
av roten mlty. neien m. m., sy, höll.
naaien (varav naja), fhty. ndjan,
nd-wan, nd(h)an (ty. nähen); till en ie.
rot som icke gärna kan skiljas från den
med betyd, ’spinna o. d’, i lat. nere,
spinna, väva, grek. néein, spinna, nema,
tråd o. d., netron, slända (med
instru-mentalsuffixet -tr-; jfr årder), samt
med s- t. ex. ir. snlim, flätar, flr.
snä-that, nål, osv.; se f. ö. nåt, sno o. snöre.
-. Med avs. på ljudutvecklirigen av
germ. -/?/- se under bill 1. -
Nål-pängar, 1855 = da. naalepenge, efter
ty. nadelgeld; egentl, pangar till
förfärdigande el. anskaffande av ’nålarbete’
(klädningar o. d.).
nåt, Lind 1749 under Fuge = no.
nat(e), da. naad, från mlty. nål, söm,
sammanfogning = fhty. nåt (ty. naht),
av germ. *ncédi- = grek. nesis,
’spinnande’ (av ie. *né-ti-), vbalsbst. på ie.
-ti till mlty. neien, sy, fhty. ndjan (ty.
nähen) osv.; se nål o. naja.
näbb, fsv. nceb n. o. ncebber m. = no.
nebb, fda., da. nceb, snarast från mlty.
nebbe - ägs. nebb (även: näsa, ansikte;
eng. neb), av germ. *nabja- o. sålunda
identiskt med det inhemska ä. sv. (t. ex.
ännu Stagnelius), sv. dial. nav, fsv. ncef
n., näbb, snabel, nos, mun, isl. nef, no.
nev (se nä va); besl. med näbb (se
d. o.) o. (med s-) höll. sneb, näbb, o.
snabel. Kunde dock även tänkas vara
en bildning till nav av samma slag som
näbb. - Härtill: näbb i g, näsvis, motsv.
no.-da. o. da. dial. nebbet i samma betyd.;
i da. betyder nebbet ’försedd med näbb’.
Jfr näbb a, näsvis kvinna el. flicka,
redan på 1730-t.: ’en liten näbba’. -
Näbbgädda, Belone vulgaris,
horngädda, Linné 1740. I överförd anv., om
en näbbig kvinna, redan G. Gyllenborg
1735: ’Elin Näbbgiädda’. Jfr Å. W:son
Munthe Spr. o. st. 17: 27. I no.-da.
ncebbe-dyr i samma betyd.
näck, ä. nsv. även neck, i sydsv. dial,,
dessutom nick, nek, fsv. neker = isl.
nykr (genit. -rs), no. nykk, ä. da. bl. a.
nikke, da. n0k(ke); i sv o. no. dial. samt
isl. ofta tänkt i skapnaden av en (vanl.
vit) häst (jfr sv. dial. bäckahästen i
samma betyd.); i isl. dessutom med
betyd, ’flodhäst’ - mlty. necker o. mholl.
nicker, näck (höll. nikker, djävul o. d.),
fhty. nihhns, krokodil (ty. nix), jämte
nicchessa, sjörå o. d. (t}*-, nixe), ägs.
nicor, vattenodjur, flodhäst. Sedan länge
allmänt o. väl med rätta tolkat som ett
germ. *nik-wes9 part. pf. akt. till ie.
nig%9 bada, tvätta, i saiiskr. nénekli,
tvättar, grek. nizö (av * nig* jo) ds. (jämte
yngre niptö), ir. nigther, ’lavatur’, osv.;
med avs. på bildningen jfr got. bénisjös
(under föräldrar). - Formen med
-ä-i nsv. är till sin uppkomst något dunkel;
jfr Hesselman i o. y s. 235 n. 2 (med
litteratur). - I sv. även strömkarl,
i no. fossegrimen (till f oss, fors, o.
stammen i gr imma), i da. dial. kilde-,
åmand m. m. - Ta mig näcken som
svordom, 1600-t.; snarast en eufemism
för djävulen (jfr j ak en osv.). Eng.
old Nick kan tänkas höra hit (jfr höll.
nikker ovan); föres dock av somliga till
personn. Nicolas (se Nils). Jfr förf.
1600-t:s sv. s. 45, Namn o. titlar s. 57. -
Näckros, Bromelius 1694, för även
näckblomma (1613: neckeblommer), näckblad
(1613: neckebladzoliä), näckdocka,
näck-lilja; kvar i dial.; jfr även sv. dial.
näck-tuppa (vanl. i plur. -or) samt under
Sjöblad o. åkanna.
näktergal, ä. nsv. t. ex. nächtergala
Var. rer. 1530, nachtergaaler plur.
Wi-vallius, nattegala Lucidor, nätter-galer
plur. Spegel 1685, fsv. ncektergala (m. m.)
= ä. da. nakte(r)gale; från mlty.
nach-tegale = fsax., fhty. nahtigala (ty.
nach-tigall), ägs. nihtegale (eng. nightingale);
alltså ett blott västgerm. namn: den som
sjunger om nätterna; till gala; jfr de
analogt uppkomna, likbetydande lat.
luscinia (vartill dimin.-avledn. fra.
ros-signol) till cano, sjunger, o. grek.
aé-don till aeidö med samma betyd.
Namnet tyder på, att fågeln från Tyskland
invandrat till Norden. Av en
avljuds-form till gala kommer sannol. det grek.
fågelnamnet khelidön, svala (*ghel~), -
Den sv. formen med r beror väl på
inverkan från den inhemska fsv. genit.
n&tter- till natt; jfr n akterhus. - De
många särspråkliga beteckningarna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
