Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näktergalen synas ge vid handen, att
dess sång först jämförelsevis sent väckt
någon större uppmärksamhet; ungefär
samma förhållande eger rum med
namnen på lärkan. I den tyska poesien
spelar näktergalen ingen roll före
1000-talet, o. i Sverige omnämnes han under
medeltiden nästan blott i den religiösa
översättningslitteraturen.
nämligen, ä. n sv. nämlig t. ex. G. I:s
reg. I: en gårdt næmlig breduijk =
da. nemlig, från mlty. nemlik(en),
benämnd, i synnerhet, nämligen - fhty.
namolich, namilich, kallad med namn
(ty. nämlich), till fsax., flit}’, namo, namn
(se d. o.). Jfr biformen da. navnlig,
vid namn, i synnerhet.
nämna, fsv. næmna = isl. nefna, da.
nevne, got. namnjan, fsax. nemnian, fhty.
nemnan nemman (mhty., ty. nennen),
ägs. nemnan, av germ. *namnian, till
namn; jfr lat. nominäre (= sv.
noni-mera), grek. monoainö (av *-m3niö).
- Nämnare, matem., Luth 1584 = da.
nævner, efter ty. nenner 1514; jfr eng.
denominator.
nämnd, fsv. næm(n)d, i sht om nämnd
i rättegångsmål, egentl, abstrakt med
betyd, ’nämnande’ = isl. nefnd, ä. da.
nævnd, mlty. nemede, av germ,
*nam-niþö-, till nämna i betyd.: utse,
(ut)-nämna, såsom t. ex. hämnd till hämna.
- Nämndeman, fsv. næm{n}darmaper
= isl. nefnðarmaðr, innehåller genit.
av næm(n)d, såsom t. ex. rättegång
till rätt, skyldeman till fsv. skyld.
I Vrml. o. Dal. i stället i vissa trakter
(atm. förr) nämd(e)kar o. i Uppl. tolvman.
nännas = fsv.: ha hjärta (att), kunna
förmå sig (att), i ä. sv. (norrl.) dial.
även: vara dristig, våga, jämte ä. nsv.
nänna, drista, motsv. isl. nenna,
bekväma sig till, ha lust till m. m., got.
anananpjan, våga, fsax. nälhian, mlty.
néden, fhty. ginenden, ägs. nedan, av
germ. *nanpian; avljudsform till fhty.
ginindan st. vb, våga. - Härtill sbst.
sv. dial. nänne n., djärvhet, även:
sparsamhet (jfr nånsin, sparsam) = no.
nenne, mod, hjärta till; fsv. nænna f.,
mod, rådighet; isl. nenning, drift;
ävensom adj. mhty. genende(c}, ivrig.
San-nol. besl. med ir. néit, kamp (av ie.
från den av ’driftig, ivrig’.- En växelform
*nanti-). - Betyd, ’sparsam’ härrör väl
är ä. nsv. nämnas, våga, nännas, t. ex.
Asteropherus 1609, ännu i Vgtl. o. Vrml.
(stundom även i bildade personers tal);
en folketymologisk ombildning, sannol.
beroende på att former av nämnas o.
nännas i vissa dial. sammanfallit.
[Nänninge, gårdn. Uppl., se under
Nanna.]
näpen, 1736 i betyd, ’tjänlig’; i betyd,
’näpen’ Sahlstedt 1773 o. Weste 1807:
nepen; i dial.: passande, nyttig,
behändig; väl av ett fsv. *nipin, egentl, en
participbildning till ett verb motsv.
mlty. nipen, knipa, no. mpa, knappt
beröra; jfr sv., 110., da. dial. nipper,
nätt, fin (se nippertippa), ävensom
da. nippe, knipa, smutta, Hy., ty. nippen;
hty. dial. nipfen, meng. nippen i samma
el. liknande betyd., isl. hnippa, stöta,
sticka, vilket senare dock kan höra till
en växelrot med ie. kn- liksom knipa
till ie. gnib-; jfr även litau. knibn, knibti,
peta, nappa, grek. sknipein, skära, skava,
osv. Alltså egentl, ’hopknipen’, varav:
’fin, nätt’, o. sedermera även ’behändig,
tjänlig’ o. d. En annan utveckling av
grundbetyd, ’hopknipen’ föreligger i no.
nipen, förtretlig, jfr sv. dial. nipper, som
lätt blir stött (formellt = nipper, nätt).
- Formen med ä beror i så fall på
felaktigt Ijudutbyte: -c- i nepen har
uppfattats som det
stockholmsktuppländ-ska mellanljud, som ofta återger
etymologiskt ä; jfr sbst. vän. - Svårigheter
vålla emellertid det norska nappen
(Te-lem.), behändig, rask, vilket tyder på
att i ä. sv. nepen o. sv. näpen två ord
sammansmält, båda med samma
grund-betyd., av vilka det ena har gammal
a-vokal o. hör till nappa, näppeligen.
näppeligen, fsv. næplikan, næppeliga,
nwplika m. m. = isl. hneppiliga, ä. da.
neppelig(en), adv. till fsv. nwpper, knapp,
trång (vartill adv. napt, knappt) = isl.
hneppr, ä. da. nep (jfr da. adv. neppe,
knappt); med den oomljudda
växelformen sv. dial. napp(er), fsv. nopper, ä.
da. nap, vartill fsv. adv. naplika, sv.
dial. nappa, näppeligen; besl. med fsv.
nappa, bl. a.: klämma, isl. hneppa ds.
(se nappa); alltså med samma betyd.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
