- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
534

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - näpsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utveckling som i adv. knappt (se
knapp 2).

näpsa, fsv. næpsa, næfsa = fno., no.
nefsa, fda. næfse; besl. med nappa.
Med avs. på -ps- till -fs- jfr nafsa,
rafsa, tofs. Sedermera har det
sålunda uppkomna -fs- Ijudlagsenligt åter
övergått till -ps-. — Härtill: näpst,
fsv. næpst, næfst f. = isl., no. nefst, en
bildning på germ. -iþõ el. i anslutning till
denna typ; av samma slag som t. ex. räfst.

1. när, adv., i när o. fjärran, ej
på långt när osv., fsv. ncer, även när
= isl. ncér (o. ncén), da. ncer. Egentl,
komparativ: germ. *nä>hwiz, -is (resp.
analogibildningen *n&hwöz, jfr t. ex,
fsv. när) = got. néhwis, närmare, fsax.,
fhty. ndhor (ly. näher), ägs. néar (eng.
near med positiv betyd.); till
positivstammen nä-, nära, i isl. ndi, nära (poet.),
got. néhw(a), fsax. ndh(o) (ty. nahe;
nach, efter, se nackdel), ägs. néah
(eng. nigh); se nabo. Om
kompara-tionen se närmare o. näst; jfr f. ö.
när 2, nära adv. - I fsv. dessutom
ofta som prepos.; bl. a. i betyd, ’hos’,
kvar i Bib. 1541, t. ex. ’när honom
(dvs. Gud) är altsamman liws’, samt
ännu i sv. dial., t. ex. Uppl., Sdml.,
Vgtl., Norrl. (jämte nästa, näste, t. ex.
Kim. 1., Nke, Uppl., o. närma, t. ex.
Nke). - Besl. med vb. nå; se d. o. o.
nalkas. - Hit hör ett gammalt
inhemskt ord för ’barnmorska’: sv. dial.
närlwinna, t. ex. Vgtl., Dalsl.
(närkärring Boh.-l.), motsv. no. natrkona, isl.
ncerkona (även ndvemkona, till nä-,
nära); jfv fsv. näérstanda, bistå, stå
nära el. hos.

2. när, konjunkt., relät, indef. adv.
o. frågeadv., i sv. dial. även når, fsv.
n&r, när = no. ncier, naar, da. naar, i
ä. da. även nwr. Som konjunktion
utvecklat ur fsv. nar som o. d.; som
frågeadv. ur förbindelser med former av huru,
alltså egentl, ’huru nära’. Se f. ö. föreg.

1. nära, adv. = fsv., jämte -e;
ombildning av när l efter de många adv.
på -a såsom lika osv. Ännu Bib. 1541
har när i en mängd fall, där nsv.
brukar nära.

2. nära, vb, fsv. nccra = da. ncere,
från ml ty. ncren, underhålla, av fsax.
nerian, rädda = fhty., göra frisk, rädda
o. d. (ty. nähren), got. nasjan, rädda,
kausativum till germ. st. vb. *ganesan
= got. ganisan, bli frisk, räddas, fsax.,
fhty. genesan (ty. genesen), ägs. genesan,
räddas, bli vid liv m. m. Got. nasjan:
vgerm. *narjan = t. ex. laisjan: vgerm.
*lairian (sv. lära). Ett annat
kausativum är isl. nåra, nära, vederkvicka, no.
nöra, styrka, el. (= sv. dial.) tända upp
eld; väl till isl. nära, leva, Skirnismål,
aldrnare, eld, Vpluspå (livsuppehållare),
dock med a för väntat e (jR-omljud).
Néra : *narjan - t. ex. söva : isl. svefja,
isl. kéfa : kvefja (se kväva) osv.
Slutligen tycks i isl. (poesi) även föreligga
ett kausativum av typen kvdefa, svdéfa,
nämligen ncera. - Avledn. av germ.
nes-: *nesta- = fsv. ncést n., föda,
reskost, sv. dial. näst, isl. (osv.) nest; med
zon-bildningen sv. o. no. dial. nista o.
za-bildningen sv. dial. niste. - le. rot nes
i grek. néomai (*neso-), kommer hem,
(se Nestor), sanskr. nasaté, sluter sig
till ^ grek. nöstos, hemkomst.
Grundbetyd.: komma > komma till liv r> bli
frisk.

Närdinghundra, härad i Uppl., fsv.
Nwrdhingia hundarc, dvs. Närdingarnas
h., nämligen deras som bo vid sjön
Närdingen (om vilken se förf. Sjön.
l: 444); jfr gårdnamnet Uttrunge, sjön.
Uttran osv. Om hnndare se under
hundra.

Närke, fsv. [Neeric o. 1170], Ncerikia,
obl. kas. Ncerik(k)in9 Ncerikke, N&rke
m. m.; egentl, identiskt med invånarnas
namn, Ncerikia(r) o. (med svag form)
Nairikio; alltså bildat som ty. Baiern,
Sachsen osv. Detta folknamn, nom. sg. m.
nceriker, är sannol. en avledning av ett
ortnamn *Na?r, ingående i fsv. Nwrböäs,
nsv. Norr by ås, nu socken namn, men
egentl, namnet på den ås, kring vilken
socknen är belägen. *Na?r kan ha syftat
på Kvismaresundet el. också på själva
åsen. Ordet är i alla händelser besl.
med n or, sund, osv. (se d. o.). En god
parallell erbjuder gotl. Närkar, namn
på invånarna i Närs sn. Jfr Noreen
Sv. etym. s. 24 f., Sahlgren Sv. 1m.
1911. s. 285 f., Hesselman NoB 2: 263 f.

närma, Lantinghausen Young 1787;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free