- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
538

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nödig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

needfire; väl till ett germ. naud-,
gnidning, till isl. mia, gnida = fhty. nuan,
växelform till gno; sannol. etymologiskt
identiskt med nöd. I diat. även
vrideld (vriell, vreneld m. m.), gnoeld,
gnideld. Nödelden har betraktats som helig
o. renande. Se f. ö. N. Keyland
Fataburen 1913 s. 193 f.

nödig, fsv. nöpogher, nödgad,
påtrugad, icke gärna = isl. naudigr, nödgad
o. d., da. nödig, nödvändig, mlty. nödech,
ty. nötig ds.; till nöd. Den nsv. betyd,
’nödvändig’ beror på inflytande från ty.
Inhemsk är däremot den fsv. o. i ä. nsv.
vanliga betyd.: ovillig, icke gärna (ofta
som adv.: nödigt = da. nödig).

nödtorft, fsv. nödhthorft, behov,
nödvändighet = da. nödtorft., från ml ty.
nötorft = ty. noldurft osv.; till nöd o.
germ. *purfti-, behov, som ligger till
grund för sv. torftig; jfr got. adj.
naudi-paiirfts, nödtorftig, ävensom ä. nsv.
nöd-tharf osv., nödtorft. Se även t ar v.

nödvändig, o. 1680 = da. nodvendig,
från ty. notwendig; till nöd o. en avledn.
av ett germ. adj. *wandia-, egentl.: vänd
i en viss riktning, sedan: av en viss
beskaffenhet, t. ex. ägs. lädwende, fientlig.
Jfr in-, u t vän d ig.

[nöja, sv. dial., klubba, se nydja.]

nöja sig, fsv. nöghia sik, nöghias, till
nöghia, vara nog (för), opers.: vara till
nöjes, behaga - isl. négja(st), da. noie
sig, noies, mlty. (ge)nögen, vara nog,
mhty. genuegen (ty. genugen), av germ.
*ganö&ian, avledn. av nog. - Härtill:
nöjd, fsv. nögdher, egentl, part. =
no. no g d. - Jfr. följ.

nöje, fsv. nöghe, tillräcklighet,
tillfredsställelse - fno. négi, tillfredsställelse
att hava nog, av urnord. *nögia-, till
nog; med betyd.-anslutning till det
därav avledda vb. nöja. Fsv. nöghp,
ds. som nöghe = isl. négd, no. n0gd,
tillräckligt förråd, av *nögipö- till nog
el. nöja.

nöla, dial., dröja, söla, i ä. nsv. t. ex.
Modée 1741 ~ da. nole, från mlty. nölen
ds., även: knota, brumma; det senare
grundbetydelsen, säkerl. egentl,
ljud-härmande. Jfr med avs. på
betyd.-utveckl. under dröna.

Nömmen (Stora o. Lilla), sjöar i Smal.,
1660: stora Nom, substantivering av ett
fsv. adj. "nömber = isl. nanmr, trång;
säkerl. rotbesl. med nöd, egentl.:
trångmål (se d. o.). Härtill gårdn. Nonie,
1416: Norna (kvarn), väl av ett ånamn
*Nöma, bildat av sjönamnet. Närmare
förf. Sjön. 1: 449.

1. nöt, (hassel- o. d.), sv. dial. även
nött (i uppsv. o. norrl. mål) o. not, fsv.
ngt, not(h), mit (plur. nöt(t)er) = isl.
hnot, da. nod, mlty. not(e), fhty. hnuz
(ty. miss), ägs. hnutn (eng. mit), germ.
konsonantstam mit; besl. med ir. cnu
ds., till ie. knud. Hit hör också enl. H.
Pedersen lat. mix (genit. nucis); väl i så
fall med Walde av *dnuk, omställning
av knudl - Vokalen ö i nsv. o. nda.
beror på inverkan från omljudsformen
i plur. - Nötskrika, se under skrika.
- Nötväcka, Linné 1740: -vecka =
da.-no. nodevcekke, till väcka 2 (hugga),
jfr da. noddehakker, eng. nutpekker osv.
Linné 1731 har i stället nölväkare.

2. nöt n. = fsv. = isl. naut, da.
nod, fhty. nöz (ty. dial. noss), ägs. néat
(eng. neat), av germ. *nauta- (varav fin.
nanta, vars t dock visar hän på ett germ.
d, alltså till tiden före ljudskridningen;
jfr K. B. Wiklund IF 38: 51 f. med
lit-ter.). Egentl.: egendom, till *neutan,
åtnjuta, äga (= njuta); jfr isl. nautr
m., värdefull egendom; besl. med litau.
naudå, vinst, egendom. Fslav. mila,
boskap, är lån från germ. spr. Med avs.
på betyd.-utveckling jfr fä. - Samma
avljudsstadium uppvisar fsv. farunöter,
reskamrat = isl. forunaulr (besl. med
vb. fara; f. ö. i fråga om u-vokalen
omstritt), med senare leden motsv. (med
p ref. ga-, sam-) fsax. ginöt, fhty. ginöz
(svagt böjt: ginozo = ty. genosse), ägs.
genéat, kamrat, delegare, o. d.; egentl.:
som njuter tillsammans med; däremot
ej, med Meringer IF 18: 234, närmast
till det nära besl. nöt 2, jfr ä. ska.
hjordnöt, medhjälpare till
boskapshjordens vaktande; alltså egentl.: som hör
till nötkreaturen, dräng. Härav avledn.
fsv. farnnöle, ressällskap, följe = isl.
foruneyti; särsk. i förb. i flokk ok
far(u)nöle = nsv. i flock och f
ar-nöt e.

nöta - fsv.: åtnjuta, förtära, tära,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free