Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - oboe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yngel, okla seg, försöka sig, besl. med
öka o. växa. Kanske f. ö. ordet urspr.
betecknat ockleungen, som uppges vara
lättare att till färgen skilja från laxen
än den fullvuxna ocklan.
ockra, sbst., i sammans. ocker-, 1745:
ochra, Lind 1749 ockra; stundom även
ocker t. ex. Berzelius 1812 (: -ocker);
motsv. da. okker, mlty., mhty., ty. ocker,
av lat. ochra, av grek. ṓkhra f., till adj.
ōkhrós, blek, gulblek (om vars
härledning jfr Persson Indog. Wortf. s. 300).
ockult, jfr fra. occulte, hemlig, av lat.
occultus ds., part. pf. pass. till occulere,
dölja, till ett presens *obcelo, till ob,
mot, till, förr även: omkring, bredvid,
o. cēlāre, dölja (urbesl. med hölja,
hall 2, helvete osv.).
ockupera, jfr fra. occuper, taga i
besittning, av lat. occupāre ds., till ob o.
capere, taga (urbesl. med häva, häfta).
odal, numera arkaiserande, sv dial.
o(e)l, ole, fsv. ōþal, ōþol n., odaljord,
full eganderätt = isl. óðal,
(jord)egendom, arvjord, no. odel, eganderätt till
jord, fsax. ôthil, arvegods, fhty. uodal
(jfr Ulrik), ags. óðel o. éðel, hemland;
jfr got. haimôþli, hemland; samma ord
som isl. (poet.) óðal, väsen.
Avljudsform till adel (se d. o.) o. ädel. Jfr
odla.
odalisk, från fra. odalisque, av turk.
ōdalik, till turk. ōda, rum. Alltså
egentl.: kammarjungfru.
ode, förr: en ode, t. ex. 1772 = ty.
osv., av grek. ǭdḗ, sång, av aoidḗ, till
aeídō, sjunger; av omstritt ursprung.
Jfr melodi o. parodi, komedi o.
tragedi.
Oden, gudan., fsv. Ōþin = isl. Óðinn,
motsv. fhty. Wuotan, ags. Wóden, av
germ. *Wōðana-. Namnet måste, av
suffixet att döma, vara avlett av ett
substantiviskt grundord; jfr fsv. drōtin
(se drott), got. kindins, ståthållare (se
Kind), o. þiudans, konung (se tysk);
sannolikast, med Helm Altgerm.
relig.-gesch. 1: 263 f., av ett sbst. *wōð- = ty.
Wode (som namn på anföraren för »den
vilda jakten»), väl egentl. beteckning
på den skara av vinddemoner el.
själaväsen, som vid jultiden susade fram i
luften o. leddes av den gamle vind- o.
dödsguden Oden el. hans motsvarighet
»der wilde jäger» (Hachelberend,
Schimmelreiter osv.). Stammen kan icke,
såsom så ofta sker, identifieras med
sanskr. vāta-, vind, då dettas släktingar
visa hän på ie. ē (se vaja, vind); men
står möjl. i avljudsförh. till detta ord.
Kanske dock närmast till got. wôds,
rasande = isl. óðr (se odon). I alla
händelser ej, såsom icke sällan antages,
till vada i betyd. ’gå, skrida’. —
Variantform (sannol. yngre): isl. Óðr, namn
på Frejas make. — I sv. ortnamn, t. ex.
Odensberg, O(de)nslunda,
Odensala, socken i Uppl. (fsv. Odhinsarg,
till harg i betyd. ’helgedom; se Harg),
Odensvi (till vi, helgedom; se Vi),
Odensåker (jfr Odhner); Onskarby
Uppl., förr bl. a. Odenskareby (nära
Odensfors o. Ullfors), egentl.:
’Odensmännens’ (väl ’Odensdyrkarnas’) by, jfr
Torkarby o. se Älvkarleby ävensom
förf. Ortn. på -by s. 83; Onsön Grums
hd Vrml., fsv. Odhinsöö m. m., o.
Dals-Eds sn Dal, fsv. Odhensö (nära
Ullerön) = fno. Oðinsey (jfr Ullarey, båda i
Smaalenene), E. Noreen NoB 8: 17 f. —
— Jfr onsdag.
[Oder, ty. flodnamn, se Jut-.]
Odhner, familjen., efter Odensåker;
liksom Dillner, Lidner osv. efter
mönstret av tyska familjen, såsom t. ex.
Hæffner, Zöllner; jfr Kôersner under
körsnär.
odiös, O. Rudbeck 1668, Columbus;
av fra. odieux, av lat. odiōsus,
förhatlig, till odium, hat (urbesl. med isl.
atall, lysten att strida el. vålla förtret).
odla, G. I:s reg. 1552: upolath, olar,
om jord, Börk 1689: odla, i bildl. betyd.,
om själen, mera vanligt först mot slutet
av 1700-t.; vanl. fört till odal, jfr fno.
óðlast, få som sin egendom, no. odla,
hävda, få odalrätt. Jfr Hoppe Festskr.
t. Sdw. s. 209.
odon, Franckenius 1659: ’Swålon,
Odon’, O. Rudbeck, Bromelius osv.; en
elliptisk bildning till *odbär = sv. dial.
obär (jfr t. ex. under hallon, lingon,
mjölon); till fsv. ōþer, rasande, vild,
sv. dial. ō, ōd(er), isl. ōðr, no. ō(d), jfr
sv. o. no. dial. öden, brunstig, ävensom
isl. óðr, sinne o. sång, diktning, av germ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
