Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - odåga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*wōð-, *wōþ- = got. wôds, rasande, ags.
wód, fhty. wuot ds. jämte fhty. wuot f.,
raseri (ty. wut), ags. wóð, rop, sång =
ie. *u̯āt- i lat. vātēs, siare, som anses
lånat från gall. jfr fir. fāith, diktare,
egentl.: upprörd, inspirerad; se även
Oden. Namnet syftar på bärens giftiga
egenskaper: de anses å somliga håll
vålla magknip o. kräkningar (jfr sv.
dial. vammstöter, till våmm, mage, buk);
se även odört. — Sv. dial. öbär
sammanhänger antagl. med det av fsv. ōþer
avledda sbst. *øþe = is\. øðe, raseri; se
Noreen V. spr. 3: 87 n. 1. — Hos O.
Rudbeck o. Bromelius även Odensbär;
väl lärd ombildning; jfr under odört.
odåga, o. 1740: odåger plur., motsv.
(med j-avledn.) no. udygja ds.; av o- o.
fsv. dogha, biform till duga; jfr till
bildningen odygd, fsv. odygdh,
oduglighet, last = isl. údygð, o. möjl. liksom
detta ursprungl. abstrakt (jfr SOAB
under din, sp. 1445 osv. o. där citerad
litteratur), ett antagande som dock
säkerl. ej får tillämpas på alla dylika
bildningar, som till formen sammanfalla
med motsv. infinitiver (jfr förf. Xen.
Lid. s. 109 o. E. Olson Ark. 31: 218).
odör, Kellgren 1788 (-eu-), av fra.
odeur, av lat. odor, lukt (se under os 2).
odört, Cicuta virosa, fsv. ōdhyrt =
fda. (därifrån lånat?); till fsv. ōþer osv.,
rasande, vild; på grund av växtens
giftiga egenskaper; se f. ö. odon. — Hos
äldre förf., t. ex. Bromelius, även
Odensört; möjl. lärd el. folketymologisk
ombildning; jfr dock Lundgren Spr. intyg
s. 33, som erinrar om det ä. ty.
namnet på växten, Wodendunck.
ofantlig, Spegel 1685: ofantelig,
oformlig, formlös; i modern betyd. hos
Serenius 1734 (under huge); av omstritt
urspr.; snarast ombildning (i anslutning
till offentlig, ordentlig o. d.) av ä.
nsv. ofann(e)lig, formlös, t. ex. O. Petri
Kr., kolossal, t. ex. 1639, östsv. dial.
ofán(ä)lit, ofantligt, ävensom ä. nsv.
ofandeligh, formlös, 1541 = ä. da.
ufandelig, ofantlig, vilka på ett el. annat
sätt sammanhänga med fsv. ofannogher,
grov, simpel m. m., ä. da. ufandig,
ofantlig, en negation till sv. dial. fannig, snäll
att finna, förfaren (möjl. till finna).
Se Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 144 f.,
ävensom (tidigare) Noreen V. spr. 2: 355
(som dock antager anslutning till sv.
dial. likabetydande ant(e)lig).
Annorfunda Kock Fr. fil. fören. i Lund 1:
12 f.
ofatt, klumpig, oformlig, av o- o. part.
pf. n. fat(t) till fsv. fādher till vb. fā,
få; se fatt 1.
offensiv, sbst, o. 1710 (som adj. 1658)
= fra. offensive osv., egentl. av fem.
sg. till ett mlat. adj. offensivus, till part.
pf. offensus av lat. offendere, stöta emot
(av ob-, emot, o. ett *fendere, varom
under defensiv).
offentlig, 1613 = da., från ä. ty.
offentlich (jfr ty. öffentlich), av mhty.
offenlîch (med tyskt t-inskott som i
egentlig, ordentlig), fhty. offanlîh
= ags. openlíc; till ty. offen = öppen.
offer = fsv., da. = isl. offr, från fsax.
offer el. ett motsv. ags. ord = fhty.
offar; till offra, fsv. offra (även -ö-),
frambära, offra, erbjuda = isl. offra,
da. ofre, från fsax. offrôn el. ags. offrian
(eng. offer, erbjuda, möjl. påverkat av
fra. offrir) = fhty. offarôn, från lat.
offerre, frambära, bringa, av ob-, mot,
o. ferre, bära (urbesl. med bära). Jfr
följ. — Offerre i denna betyd. syftar
egentl. på kultmenighetens
framräckande el. ’offrande’ av brödet o. vinet i
nattvarden; se Braune PBB 43: 392 n.
2. — Ett annat ord är fhty. opfar,
opfarôn (ty. opfer, opfern) = m ty. opper,
oppern, tidigt (enl. Braune senast på
300-t.) lånat från lat. operāri, vilket av
de båda lat. orden ursprungl. ensamt
hade betyd. ’offra’ o. redan i hednisk
tid var ett kultord i denna anv.; egentl.:
arbeta, verka (= operera). —
Inhemska germ. uttr. för ’offer, offra’ äro blot,
blota; got. hunsl (= ags., isl. húsl i
betyd. ’altarets sakrament’; enl. vanligt
antagande även på Rökstenen); o. vidare
got. sauþs (till sjuda i betyd. ’koka’;
se d. o.); jfr även isl. sóa, offra (se
under sona).
offert, 1633 (som handelsterm senare)
= ty. offerte, av fra. offerte, i tal. offerta,
erbjudande, substantiverat part. pf. pass.
fem. till ett mlat. offertus till lat. offerre,
erbjuda, frambära, bringa, vars ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
