- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
549

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ond ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två obetonade stavelserna, som följde
närmast på den huvudtoniga; jfr t. ex.
Sverige, Västerås. - I ty. i stället
mittivoch (liksom torsdagen hos
baj-rarna kallas pfinzlag), till adj. milt -
m i d- i middag (se även mellan),
egentl.: mellersta delen av veckan;
liksom isl. midvikudagr, no. dial.
mceke-dag, ry. s(e)redd, även: mitt (egentl.:
hjärta, urbesl. med d. o.), pite-lapska
kaska vakko osv.

Onsjö, härad i Ska., fda. Othinshceret;
möjl. till gudanamnei Oden (se
Sahlgren NoB 6: 39); enl. andra dock av
det därmed icke sammanhängande fsv.
personn. Odhin.

[Onskarby Uppl., se Oden o. Älvkarleby.]

onus, av lat. onus (genit. oneris),
börda.

onyx, Bib. 1541, förr även ön ix =
ty. onyx, av grek. önyx ds., egentl.:
nagel, efter färgen (urbesl. med nagel).

onödan i uttr. i onödan, tidigare i
onöda Mellin 1832, Carlén 1842,
Sturzen-Becker 1861, ännu Herrlin 1901, o.
ännu tidigare, enstaka, i onöden,
Silfverstolpe Försök till en ny uppfattning
osv., ett Ity. uttr., motsv. mlty. van
unnöden, till Ity. nöden, dat. plur. av
mlty. nöt, nöd-, nöd, jfr mhty. unnöt
o. ty. in nöten. Betr. ljudutvecklingen
ha olika förslag framställts; se t. ex.
Tamm And. hos adverb s. 7, Noreen
V. spr. 3: 420, Kock Sv. ljudhist. 4: 178.
Till någon visshet kan man så mycket
mindre komma, som det är möjligt, att
den en gång uppvisade formen / onöden
helt enkelt är ett till »riksspråk»
om-bildat onöda (efter mönstret sola: solen
osv.).

opal, Lucidor 1673 = ty., av lat.-grek.
opalus Plinius,grek. öp d//zon, f rån sanskr.
upala, sten, ädelsten.

opasslig, 1629: ’Greff Abraham är
opassligh’ = da. upasselig, från ty.
un-pässlich, opasslig, illamående, jfr
nnpass-lich, opassande, till pass 3 i t. ex. fsv.
vara illa til pas, vara opasslig, osv. (se
f. ö. d. o.). I ä. nsv. även opass ds.
1638, motsv. ty. unpass.

opera, Karl XI 1690, motsv. ty. oper,
fra. opera, från ital. opera ds., egentl.:
arbete, verk, av lat. opera, arbete, möda
(jfr följ. o. se f. ö. under officin o. det
urbesl. avel). - Härtill operett, Stockh.
Posten 1792, jfr fra. operette, av ital.
operelta, di min. till föreg.

operera, B. Olai 1578 i betyd, ’verka’,
kirurg, t. ex. 1758: ’opererad för
starren’, o. mil. t. ex. samma år = ty.
operieren, fra. opérer, av lat. operäri,
arbeta, verka; jfr lat. opus (genit.
ope-ris), arbete, o. föreg. - Härtill
operation = ty. = fra. operation, av lat.
operatio (genit. -önis).

opinion, av fra. =, av lat. opinio
(genit. -önis), mening, förmodande, till
opinäri, mena, tro; av omstritt ursprung,
se Walde o. senare Rozwadowski Rev.
slav. 2: 99, Brugmann IF 29: 234. -
I betyd, ’enskild mening’ redan 1616,
1618, 1620 osv.; i den stående förb.
(den) allmänna (publika osv.)
opinionen vanligt först under 1800-talets
första årtionden, Hammarsköld 1810
osv.

opium = ty. osv., av grek-lat, opium,
av grek. opion, vallmosaft, avledn. av
opös, (växt)saft, av flertydigt ursprung.

opossum, från eng. -, ett indianord.

opp, se upp.

Oppeby, Ögtl., se apa.

opponera, t. ex. 1626 (i nu obr. an v.)
= ty. opponieren osv., av lat. oppönere,
invända, sätta el. ställa emot, till ob-,
mot, o. pönere, sätta, ställa (se p ön er a).
- Härtill: opposition = ty., av lat.
oppositio.

opportunist, liksom samhöriga ord
vanligt först, på 1890-t. = ty., till lat.
opportunus, gynnsam, läglig, bl. a. fört
till ob o. portus, hamn, alltså egentl.:
tillgänglig el. dyl.

optik, 1759; jfr 1755: optikan, best.
f.; tidigare lat. form = ty. osv., ytterst
av grek. opliké (underförstått tékhné,
konst), fem. sg. till optikös, som rör
seendet, jfr t. ex. opsomai, jag skall se
(urbesl. med öga, se d. o.). Jfr
skiop-tikon.

optimism, 1860-t. - fra. oplimisme,
till lat. optimus, bäst (av omstritt
ursprung). - Bildningen optimist (av
fra. optimiste) uppträder däremot redan
o. 1800.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free