Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - or ... - orgel - org ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvist 1839: ’alla orden’. Dock
uppträder om riddarordnar andra pluralformer
mera enstaka redan på 1700-t., t. ex.
ordner hos Höpken 1747 o. Kongl.
Orderne 1764. Tersmeden 1748 har i
samma betyd. plur. ordens. — Jfr
ordentlig, ordna osv.
ordentlig, o. 1550 = da., från ty.
ordentlich (med samma t-inskott, från
1300-t., som i egentlig, offentlig),
av mhty. ordenlich; jfr fhty. adv.
ordenlîcho; till föreg. Med avs. på betoningen
jfr de citerade orden.
order, 1020 o. ofta under 1600-t. i
betyd. ’ordning’; t. ex. 1675 i betyd.
’stånd o. d.’; i betyd. ’befallning’ t. ex.
1658, 1664; som militär term t. ex.
1718 = da. ordre, av fra. ordre, av lat.
ackus. ordinem, till ordo, ordning;
alltså etymologiskt = orden.
ordinarie, adj., 1637: ordinarie
professor, 1736: ordinarie Stads Mäcklare,
tidigare: ordinari, t. ex. 1620: ordinari
Post, J. Skytte 1625: ordinari staten;
1637: ordinarii lärare plur.; förr även
i betyd. ’ordinär, vanlig’, t. ex. ordinarie
stolar 1700-t., osv.; som sbst.: Schroderus
1635; ordinarierna (om prästerliga
ämbetsmän); förr också ofta som adv. t. ex.
1627: ordinarie. Utan direkt (formell)
motsvarighet i da. el. ty. (jfr ty.
ordentlich). Vanl. o. delvis med rätta
uppfattat som utvecklat ur ordinarii (genit.
sg. o. nom. plur. m. till lat. ordinārius,
enligt ordningen, i behörig ordning, till
ordo, ordning; se ordinär); men
sannol. dessutom från det förr vanliga adv.
ordinarie (= lat. ordinarie), som
inverkat på adj. I sbst. ordinarie kan
e-formen ha utgått från plur. ordinarier,
den äldst uppvisade formen. — I fråga
om ämbetsmän (liksom vikarie) förr
vanligast om prästerliga och
akademiska.
ordinera = fsv.: förordna = da.
ordinere, ty. ordinieren, av fra. ordiner,
lat. ordināre (= ordna; jfr orden).
Om ordinerande av prästmän förr i
stället ofta ordna.
ordinär = ty. = fra. ordinaire, av
lat. ordinārius, enligt ordningen, i
behörig ordning (se ordinarie).
ordna, o. 1550: insätta, placera el.
dyl., 1616: beordra, 1634: anordna,
befalla el. dyl., 1665: förordna, utnämna
(kvarlevande in på 1700-t. o. senare
ersatt av förordna); i modern betyd.
’bringa reda i’ vanligt först på
1800-talet, t. ex. Dalin 1850 (hos Weste 1807
upptages ej ordet) = da. ordne, ordna,
skipa, från mlty. ordenen, anordna m. m.,
o. ty. ordnen, av fhty. ordinôn (orde-),
av lat. ordināre, ställa i ordning,
förordna (= ordinera), till ordo (genit.
ordinis)’, se orden. — Jfr fsv. oordhna,
oordning.
ordonnans = ty. ordonnanz, av fra.
ordonnance, till ordonner, anordna,
ombestyra, påbjuda, ordinera, till lat.
ordināre (se föreg.), sannol. under
inflytande av donner, giva.
orera, av lat. ōrāre, tala (jfr orakel).
organ = ty. osv., av grek. órganon,
verktyg, (urbesl. med verk). — Härtill
bl. a. organism, av fra. organisme,
liksom flera andra ord på -isme
latiniserande nybildning; organist (se
orgel).
orgel, jfr fsv. orghelmakare 1460 =
da.; i nsv. ånyo inlånat från ty. orgel,
av fhty. orgala = ags. orgel, ombildning
av fhty., ags. organa (eng. organ), mlty.,
isl. organ, fsv. orgha; av (m)lat.
organum (fra. orgue), o. 300: orgel (i modern
betyd.), plur. organa, orgelpipor; från
grek. órganon, verktyg (se organ). —
I sv. kvarlevde den fsv. formen orghor
(plur. till orgha) i betyd. ’orgel’ som
den normala till början av 1800-t.: ännu
Sahlstedt 1773 har blott orgor, Weste
1807 orgel med hänvisning till orgor,
Dalin 1853 däremot omvänt. Härtill
sv. dial. orgtrampare, orgverk. Att dock
tidigare orgel användes som en folklig
form visar t. ex. Orglanisse (om en
spelman) Moraeus Vitulus o. 1685. — Direkt
till den lat.-grek. formen ansluter sig
organist = ty., av mhty. =, av mlat.
organista; i ä. nsv. även orgnist o. i sv.
dial. ofta orgelnist (med anslutning till
orgel).
orgie = ty., av grek. órgia plur.,
mysterier, hednisk kult, i sht om vilda
o. uppsluppna fester till Bacchi ära;
urbesl. med verk; alltså väl egentl.
möda, ansträngning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
