Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - org ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orgor, se orgel.
Orient(en) = ty. Orient (redan i
mhty.), av lat. oriens (genit. -entis),
österland, den uppgående solen, egentl.
part. pres. till orīri, uppstå, höja sig,
stiga upp (jfr följ. o. under ärta 2);
alltså likbetyd. med Levanten;
betyd.-analogier se öster.
original, 1593 (om skrift); om
egenartad el. besynnerlig person t. ex.
Fischerström 1785 = ty., fra., av ett nlat.
originale, substantiverat neutr. sg. av
lat. originālis, ursprunglig, till orīgo
(genit. originis), ursprung, till oriri,
uppstå, börja (jfr föreg.). — Originell,
Serenius 1734 (i nu obr. anv.), från fra.
originel, med samma ursprung.
Orion, stjärnbild, Bib. 1541, av grek.
Oríōn, i den grek. fornsagan en väldig
jägare, som berättas bl. a. ha förföljt
plejaderna, till dess de förvandlades till
stjärnor o. han själv av gudarna sattes
i deras närhet på himlavalvet. Möjl.
av semitiskt ursprung. — ’Orions bälte’
kallas i vissa dial. friggerocken, dvs.
gudinnan Friggs slända; i andra
Marärocken (med syftning på jungfru Maria).
Dessutom i ä. nsv. Jakobs staf.
orka = fsv., isl. = da. orke, av germ.
*wurkōn, parallellbildning till yrka, i
avljudsförh. till verk; jfr även under
metvurst. Härtill sbst. sv. dial. orka,
så mycket arbete som man på bestämd
tid inedhinner, arbete, ä. nsv., fsv. (bl.
i sammans.), isl., no.: arbete,
ansträngning o. d. — Orkeslös, Swedberg,
Lagerbring, Tegnér, Geijer; men i
ordböckerna först fr. o. m. 1800-t:s sista
årtionden (annars: orklös); åtminstone
i senare tid väl påverkat av da. ørkesløs,
jfr ä. da. ørke- o. orkeløs, no. yrkelaus,
väsentligen till yrke i betyd. ’arbete,
arbetsförmåga’; jfr även skadeslös; den
under 1700-t. uppträdande formen
orkes- kan dock, liksom skån. dial. orkenslös,
utgå från ett *orkan, vbalsbst. till orka
(jfr borgensman till fsv. borghan);
jfr Tamm Sammans. ord s. 156,
ävensom Spr. o. st. 16: 118. Fsv. har i
stället orkolös = isl. orkulauss, till
sbst. orka (se ovan); det åtminstone o.
1630 uppträdande orklös är ej direkt
utvecklat härur utan ombildat (av
orkelös) efter sammans. utan
’bindevokal’.
orkan, Spegel 1705, Tiselius 1730,
Serenius 1734 = da., ty. = holl. orkaan,
eng. hurricane (ombildat efter hurry,
skyndsamhet), fra. ouragan, osv., från
spän. huracan, egentl. ett karaibiskt
ord: uragan, oväder.
orkester, Triewald 1728 = ty.
orchester, fra. orchestre, ital. orchestra, av grek.
orkhḗstra, plats för kören mellan scenen
o. åskådarebänkarna, till orkheĩsthai,
dansa (sannol. besl. med sanskr.
ṛghāyáti, darrar m. m.).
orkidé, 1833; tidigare: orkid, 1800
osv., av fra. orchidées plur., avledn. till
grek. órkhis, ört med testikelformade
rotknölar, egentl. ’testikel’ o. i denna
betyd. med motsvar. i iranska, armen.,
alban. o. balt. språk.
orlov, fsv. orlof, lov, tillåtelse =
sen-isl., från mlty. orlof, av fsax. orlof =
fhty. urlob, avljudsform till fhty.
urloub (ty. urlaub); till fhty. irlouben,
tillåta (ty. erlauben), got. uslaubjan;
till prepos. ur o. lov (se ur 4).
orm, fsv. ormber, orm, kryp, revorm
(jfr skogsormber Cod. Ups. G 20 s. 124
som övers. av lat. coluber) = isl. ormr,
mask, orm, da. orm = got. waúrms,
fsax., fhty., ty. wurm (se vurm), ags.
wyrm (eng. worm), av ie. *u̯ṛmo-, *u̯ṛmi-,
motsv. lat. vermis, mask, i avljudsförh.
till grek. rómos (av *u̯romos), trämask,
med besl. ord i slav. o. kelt. språk; av
ie. roten u̯er, vrida, slingra, i t. ex.
sanskr. vṛṇákti, vrider, vartill
avledningar i vrida, vrång osv. På samma
sätt hör grek. eutḗ, mask, till roten u̯el,
vrida (se välta). — Det slutna o-et i
nsv. beror på fsv. uddljudsförlängning
före den tid, då öppet (europ.) ō fick
sitt slutna uttal; sedan förkortades
vokalen (jfr ost). — Jfr vermut. —
Indoeur. rimord: sanskr. kṛmi-, mask,
litau. kirmis osv.; se karmosin. —
Ordet orm är väl i sin nuvarande betyd.
ett s. k. noaord (jfr t. ex. under björn,
ekorre, skata, tossa, troll, varg,
vessla), som ersatt nu utdöda
beteckningar o. i dial. i sin tur utbytts mot
andra såsom omskrivningarna buskefisk
t. ex. Dalsl., långkuse t. ex. Hälsl.; jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
