- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
560

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - paff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ity.: stövla omkring (till ä. ty. padden
ds., Ity. pedden), men som kanske i
stället är en av de tyska orden oberoende
imitativ bildning av samma slag som
Ity. pladdern, plaska i vatten, sv.
plaska, pladdra osv., el. möjl. en
hypo-koristisk växelform till eng. paltle,
i-terativum till pat, slå lätt (jfr pjätt).

paff, t. ex. 1794; Columbus o. ’l675:
puff och paff; jfr Ity. pä f, ty. paff;
ljud-härmande interjektion. Jfr p i ff, puff.
- Vara el. bliva paff, slangspr.:
mycket överraskad, 1900-t.; efter ty.

page, från fra. =; av ovisst ursprung:
(knappast från grek. paidion, litet barn).

paj (äppel- o. d.), E. Beckman 1883:
’en s. k. paj’(om amerik, förh.),
Langlet Husm. 1884: ’s. k. paj er’; från eng.
pie, enl. somliga möjl. från pie, skata,
med syftning på pajens mångahanda
beståndsdelar, påminnande om skatans
brokiga utseende. Jfr särsk. noten hos
Murray under art. pie, sb. 2.

pajas, 1815: pajazzer plur., 1841:
pajas = da. bajads, från ty. paias, även
bajazzo, från ital. dial. pajazz = ital.
pagliaccio, pajas, egentl.: halmmadrass,
till paglia, halm (- fra. paille, varav
sv. paj- i p aj gul o. paljett), av lat.
palea, agn. Benämningen härleder sig
därav att pajazzon i det italienska
folklustspelet ofta var klädd i madrasstyg.

pajgul, se föreg.

paket, 1621 (-ett) osv., under 1600-t.
ofta pakett, såsom ännu t. ex. Geijers
Minnen o. Onkel Adam (atm. två ggr;
har även formen stakett) o. hos de
finn-läudska förf. = ty. m. fl. paket, från
fra. paquet, avledn. av ett ord motsv.
ital. pacco ds.; se p a eke. - Förr i
regel ncutr., nu även den-kön. Det
senare även i äldre tid i betyd, ’paketbåt’.
- Jfr till bildning o. ursprung raket
o. staket.

paktum, från lat. pactum, egentl, neutr.
av part. pf. till pacisci, sluta fördrag,
jfr päx, fred (se pacifist), till ie.
roten påk, fästa, varom se påle o. foga.

palats, fsv. palaz = isl. pallalz m.
m., från lat. palätiiim, praktbyggnad för
en kejsare el. gud, urspr, namn på en
av Romulus bebyggd kulle i Rom, på
vilken sedan kejsar Augustus med ef-
terträdare bodde; väl till palus, påle,
alltså egentl.: ’av pålar inhägnad plats’
el. dyl. (se påle). Från det lat. ordet
kommer även fra. palais, varav mhty.
påtas (ty. palast, med senare tillagt /,
varifrån ä. nsv. pallast, t. ex.
Dahlsti-erna). Från plur. patätia stammar fhty.
phdlanza osv., varav mhty., ty. pfalz,
kejsarbostad o. d. i det gamla tyska
riket, vartill ty. pfalzgraf, pfalzgreve,
kejserlig ämbetsman, o. Pfalz,
benämning på det ärftliga län, som tilldelats
en pfalzgreve.

palaver, 1900, från Ity. patawer, av
spän. palabre - fra. parole (se paroll).

palett, Sthlms p. 1792; jfr Lind 1749:
pottet - ty., fra. palette, från ital. palelta
ds., egentl.; skovel, dimin. av ital. påta
ds., av lat. päta, skovel, spade, av
omstridd härledning (möjl. av *pakst-, till
samma rot som lat. pätus, påle; se påle).

paletå, 1838, av fra. paletot; dunkelt.

palissad, 1635, av fra. palissade, ital.
palizzala, till lat. pätus, påle (se d. o.).

paljett, 1773,avfra.paz7/e£/e,avledn.av
paitte, halm; med syftning på färgen;
se f. ö. under pajas.

pall, fsv. palderl (ack. pall, plur.
pallar) = isl. pallr, ä. da., da. dial. pald,
bänk, förhöjning m. m.; enl. Bugge Gloss.
t. Norges gamle love lån från fslav.
polii, sida, mark (urbesl. med fjol),
varemot dock talar dels det långa /-et
o. dels ordets spridning o.
betyd.-växling i de nord. språken o. dialekterna;
enl. K. F. Johansson KZ 36: 370 f.
inhemskt o. utgående från ett germ. *palza-,
med släktingar på bals- i balt. spr. med
betyd, ’stöd’ o. d., varemot Persson
In dog. Wortf. s. 267 n. Dunkelt. -
Om andra ord för ’pall’ o. d. se
skam-mel o. skar.

pallra, 1841, i sv. dial. även: ’göra
något småningom’ o. ’paddla’, jfr sv.
dial. palla, pallra; antagl. unga
avljuds-bildningar till pilla, pillra, liksom
omvänt dingla till dangla el. som
möjl. pligg till plugg osv. Annorlunda
Noreen V. spr. 4: 20.

palm, fsv. palmber, palm, palmkvist,
jämte motsv. germ. ord från lat. palma,
egentl, om den i Sydeuropa inhemska
dvärgpalmen = lat. palma, flata handen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free