Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - papper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
park, y. fsv. parker, bestämt stycke
land, avplankning, jaktpark = da., ty.,
park, fra., kymr. parc, ital. parco osv.;
lånord, väl ytterst från fra.; i sv. även
med senare påverkan utifrån. I
sammans. artilleripark från ty.; i sv.
äldst (t. ex. 1749) om den plats där
artilleriparken, dvs. samlingen av
artillerimateriellen, befinner sig.
Grundbetyd.: inhägnad; f. ö. av synnerligen
omstritt o. dunkelt ursprung. – En
gammal biform föreligger i ags. pearroc,
inhägnad (eng. parrock) = fhty. pferrich,
(får-) fålla o. d. (ty. pferch), osv., mlat.
parricus. – Jfr parkett o. pärk.
parkett, Geijer 1822 (i nu obr. anv.),
om plats å teater Dalin 1853 – ty.,
från fra. parquet, avskrankning, parkett
m. m., avledn. av parc = park.
parlament, i modern betyd. t. ex.
Serenius 1741, från fra. parlement (>
eng. parliament), till fra. parler, tala,
avledn. av parole, ord (se paroll,
parlör, palaver); alltså egentl.: talande,
sedan bl. underhandlande (jfr sv.
parlamentera). Härav även betyd.: tvist,
oenighet, i sv. dial. pärlemente Ydre h.,
y. fsv. parlamente, perlament (ännu på
1600-t.), ä. da. parlament (perl-),
närmast från mlty.
parlör, av fra. parleur, talare, till
parler, tala; se föreg. En annan
hithörande bildning är ffra. parleour (fra.
parloir, samtals- o. mottagningsrum, eng.
parlour ds.).
parm, äldre svenskt hömått, 1556:
parmas plur., 1601: permers plur., 1602:
parmans plur., Columbus Ordesk., Lind:
palm, (hos Lind jämte parm), 1711: parm;
från fin. parmas, parma, i sin tur ett
lån från nord. spr., snarast från ett ord,
motsv. fsv. -farmer, last = isl. farmr,
no. farm ds., m-bildning till fara o.
etymologiskt identiskt med fsax. farm,
resa, fhty.: båt, ävensom fslav. pramŭ,
båt (= pråm). Ordet kan dock även
tänkas vara lånat från barm o. sålunda
besl. med det från detta ord härrörande
fin. parma(s) ds.
parnass(en), i uttr. ss. bestiga
parnassen, öva skaldekonst o. d., även
om den upphöjning, där vid
doktorspromotioner doktorsdiplomet (osv.)
utdelas, efter grek. Parnas(s)ós, nu
Liakura, berg i Grekland, helgat åt Apollo
o. sånggudinnorna. I svenskan 1688,
1689 i egentl. betyd., i bildl. Spegel
1705, Dalins Arg.: ’promoverad i
Bondgästabud eller på Parnassen’, Linné
1751 i plur. i betyd, ’lärdomssäten,
universitet’.
parodi, o. 1750: ’vår elevation var
parodien på den Engelska’, Dagl. Alleh.
1771: ’Författaren af Parodien öfver
Hattmakarens odugliga Julklapp’; av
fra. parodie, av grek. parǭdia, bisång,
parodi, av pará, bredvid, o. en avledn.
av ǭdḗ, sång (= ode). – Östergren
Främ. ord föreslår i stället
försvenskningen vrångdikt.
paroll, av fra. parole, försäkran,
hedersord, ord, tänkespråk = span.
palabra (varav palaver), av grek. parabolé,
jämförelse, liknelse, i Septuaginta även:
ordspråk, tänkespråk, tal, hån (=
parabel), till pref. pará-, bredvid, o. bállo,
kastar (jfr sv. ballistik). Om
uppkomsten av den yngre betyd. ’ord o. d.’
hos det grek. ordet jfr Buck Amer.
journ. of phil. 36: 144 o. den intressanta
utredningen av Wackernagel IF 31: 262.
– Paroll, palaver o. parabel äro
sålunda etymologiskt »samma ord». –
Jfr parlament, parlör.
paroxysm, av grek. paroxysmós, till
paroxýnein, skärpa, ägga, hetsa till, om
sjukdomar: bliva häftig, av pará-,
bredvid, o. en bildning till oxýs, skarp, vass
(till en ie. rot ok, växl. med ak̑ i ag,
agg, agn 1).
part = fsv.: del, parti, sida = isl.
partr, da., mlty., mhty., ty., ags., eng.
part, från fra. part, av lat. pars (genit.
partis), del. Jfr parti, particip,
partikel, portion, repartisera.
parterr, av fra. parterre ds., även:
blomsterrabatt, av par terre, på marken
el. jorden.
parti = fsv.: anhang, hop, skara =
da. parti, mlty., mhty. partîe (ty. partie
o. partei, det senare i polit. betyd. o. d.),
från fra. partie o. parti (eng. party) =
ital. partita, egentl. part. pf. till lat.
partīri, dela, till pars, del (se föreg.).
I betyd. ’släd-, spelparti o. d.’ nyare
lån. Jfr departement. – Taga (sitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
