- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
573

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pendyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

picka, fsv. pikka (om hjärtat) = isl.
pikka, sticka, da. pikke, picka, knacka,
Hy. pikken, ty. picken, hugga, picka,
meng. pikken, hacka, picka (eng. pick);
besl. med ägs. pician, hacka, o. med
pik, pigg; delvis, om ur o. d., väl också
ljudmålande liksom ticka 2.

pickelhuva, t. ex. Möller 1745, under
pöl, fsv. pcekilhuva (pekkel-) = da.
pikkelhue, från mlty. pekelhuve = mhty.
beckelhube, bechinhube (ty. pickelhaube),
till huva o. mlat. bacinelnm, hjälm (fra.
bassinét), avledn. av senlat. bac(c)hinus,
bäcken (se bäcken o. bassäng); alltså
med syftning på den bäcken- el.
skål-liknande formen; senare sannol. med
folketymologisk anslutning till p i k (osv.),
spets. Jfr k al u v. - I nsv. väl atm.
delvis yngre lån från ty.

pickelhäring, komisk figur i
skådespel, Spegel 1685: peckel- = ty.
pickel-hering, från eng. pickleherring, egentl, i
saltlake (se pickels) inlagd sill; alltså
liksom den tyska komiska teaterfiguren
Hanswurst (till wurst, korv) efter
folkliga favoriträtter.

pickels, från eng. pickles, plur. till
pickle, saltlake = mholl., mlty. pekel, ty.
pökel, av ovisst ursprung.

pickhågad, 1680, jfr ä. (n)sv.
pick-håga, åhåga, Tessin, pickhjertad,
pick-hågad, Sylvius 1682, picken ds. Prytz
1622, även: arg, rasande;
sammanhängande med ty. erpicht i samma betyd.;
besl. med picka; jfr i fråga om
betyd.-utvecklingen sv. bespetsa sig på.

picknick, Sahlstedt 1773; samtidigt
även stavat Pich Nich; i ä. tid ofta på
franskt sätt = ty. pick(e)nick, eng.
pic-nic, fra. pique-nique; tycks tidigast ha
förekommit i eng.; i sv. väl snarast från
fra.; dunkel härledning trots flera
förklaringsförsök.

pickolaflöjt, av ital. flauto piccolo, till
piccolo, liten (jfr om härledningen
under petit).

piedestal = da. (i betyd, ’högt skåp’),
ty., av fra. piedestal, av ital. piedeslallo,
av piede, fot (av lat. pes, se fjät, fot),
o. stallo, ställe där någon står, av fhty.
stal (se stall o. installera). - I ä.
nsv. stundom pelestal, t. ex. 1579.

pierrot, komisk mask i den egentl.
italienska folkpantomimen, av fra. mansn.
Pierrot, av Pierre, Peter -f- dimin.- el.
smeknamnssuffixet -ot (jfr Charlotta).

pietet =. ty. pietät, av lat. pietas
(genit. -talis), fromhet, till pius, from, av
mycket omstritt ursprung. - Härtill
även pietist, från ty. -, av nlat.
pie-lista; urspr, öknamn på en grupp unga
tyska universitetslärare i Leipzig, som,
påverkade av Spener, samlades till s. k.
collegia pietatis.

piff, interj. - ty.; ljudhär ma n de; även
i avljudsserien piff p a ff p u ff = ty. -
Härtill sbst. piff.

piga, i ä. sv. även: flicka, fsv. pigha,
pika, flicka, jungfru, tjänstepiga =
sen-isl. pika, liten flicka, da. pige, flicka;
omstritt. Enl. Saxen Sy. 1m. X. 3: 191
lån från fin. piika, tärna, flicka, piga
(jfr pojke), som dock av andra omvänt
fattas som inkommet från sv. Enl. K.
F. Johansson KZ 36: 381 n. m. fl.
inhemskt o. avlett av pik såsom t. ex.
sv. dial. sinlka, flicka : slnlk, stjälk,
stycke (en mängd andra analogier
Björkman IF 30: 257 f.), enl. somliga egentl,
’flicka som skjutit i växten som en stav’
(jfr fsv. piker), enl. andra genom
förmedling av fsv. piker i en ej uppvisad
betyd, ’gosse’, jfr med avs. på
betyd.-utveckl. ungefär dräng o. sv. dial. påg
till påk); se dock Lis Jacobsen Kvinde
og Månd s. 248 f. Av dessa möjligheter
är den första sannolikast: ordet har från
finskan tidigt inlånats i östsv. dial. o.
därifrån spritt sig över det nordiska
språkområdet. - Betyd.-utvecklingen
’flicka’ >. ’tjänsteflicka’ är analog med
den i dräng. - En ung mans väg
till ena p ig o, felaktigt bibelcitat; egentl.:
ens mans wäg till en pigo Sal. Ordspr.
30: 19 (gamla övers.).

pigesch, slangspr., piga, egentl,
skämtsam ombildning i anslutning till det nu
nästan föråldrade pigesch (sannol.
uppfattat såsom bildat med fra. -ége), ett
slags polsk el. ungersk livrock, vanligt i
sv. under 1800-t:s förra hälft o. ännu
(med b-) brukligt om militära förh., jfr
ty. pikesche (pe-) o. polska bekiesza, av
magyar. bekes, pälsrock. Om den bildl.
anv. se förf. Spr. o. st. 16:66 (med
Utter.), Å. W:son Munthe Spr. o. st. 17:34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free