- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
588

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - polack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsv. da. polarstjcerne, ty. polarstern
1678 osv. el. nordstern, osv.; jfr lat.
po-lus ds. Ett gammalt germ. namn är
isl. leidarsljarna, mlty. leidestern
(varefter väl fsv. ledhesticerna, blott bildl. i
religiös anv., jfr sv. ledstjärna), mhty.
leitslerne, ägs. *lddsteorra (meng., neng.
loadslar), till led 2 (väg), alltså egentl.:
vägstjärna (vid sjöfärder nattetid).

polack, i ä. nsv. vanl. med
huvudtonen på första stavelsen, t. ex. Lucidor,
Rudeen, Runius o. ännu som ensamt
uttal Dalin 1853, däremot alternativt
hos Weste 1807 = ty. polack (med
växlande accent), av pol. polak, egentl.:
slättbo (se Fal-). - I ä. nsv. i stället
ofta (de) poler, polackar(na), efter ty.
Po le.

poleja el. polej, Mentha pulegiurn,
fsv. polleia, från mlty. polleie = fhty.
polei(a) (ty. po/e/), av lat. pulegiurn,
pulejum; folketymologiskt anslutet till
piilex, loppa (jfr ty. flohkraut), med
vilket det dock knappast är besläktat; se
Walde.

polemik, slutet av 1700-t., i modern
anv. egentl, först i början av 1800-t.:
Atterbom, Hammarsköld osv. = ty., av
fra. polémique, av grek. polemiké,
sub-stantiverat fem. av adj. polemikös, till
pölemos, krig, besl. med pelemizö,
sätter i häftig rörelse o. d. (urbesl. med
isl. fclmlr, förskräckelse).

Polen, ä. nsv. stundom Poland, motsv.
ty. Polen, av mhty. Pölån m. m., jfr
mlat. Polönia; med n- väl ytterst från
slav. poljanin, polack (jfr polsk), av
ie. pol-, slätt = Fal- i Falbygden,
Falun.

polenta, av ital. =.

polera, Bib. 1541, o. 1609 = ty.
po-lieren, av lat. pollre, göra blank el. glatt.
Jfr polityr.

poliklinik, av grek. polis, stad (se
politik), o. klinik.

1. polis- (-konstapel o. d.), av fra.
police, av mlat. polilia, upprätthållande
av ordningen i en stad, av grek.
poli-leia, till polis, stad; se politik.

2. polis (försäkringsbrev), av fra.
police, av provenc. polissa - ital. polizza,
som tolkats såsom härrörande från grek.
apödeiksis, bevis, till prepos. apö (ur-
besl. med av) o. deiknymi, visar (urbesl.
med vb. té, förete).

polisong, 1802: så kallade Pollisons,
i en av Gustav IV Adolf utfärdad
förordning till arméen, 1820-2l:polisoner
plur., en svensk benämning på
kindskägg, av fra. polisson, tjuvpojke (f. ö.
dunkelt). I Frankrike däremot: favori,
i England: whiskers.

politik = ty. m. fl., från fra.
poli-tique, av grek. la polilikd,
statsangelägenheter, till adj. polilikös, till polis,
stad, stat, egentl.: borg (==
sanskr.-stam-men pur- i denna betyd., litau. pilis,
fäste, borg), jfr ortn.
Konstantinopel, Neapel (Neapolis, ’^stad’, liksom
Novgorod, Neusladl), ävensom
kosmopolit, metropol o. polis 1.

polityr, motsv. ty. polilur, av lat.
po-lilura, till pollre (se polera). I sv.
med franskt uttal, ehuru ordet ej
förekommer i fra.

polka, Agnes Geijer 1844 (enl.
Hamil-ton-Geete), ett par år efter dansens
införande i Sverige - ty. polka, från
tjeckiska pulka, halvsteg: dansen
uppkom o. 1835 i Böhmen. - Härtill vb.
polka, Agnes Geijer 1844 osv. - På
grund av den nya dansens popularitet
kom ordet i Tyskland snart att beteckna
allehanda fina o. moderna ting (jfr
Po/-kakirche, om Mattheuskyrkan i Berlin).
Så ock i Sverige, t. ex. polkadosor,
-om-nibus, -själar, -snus (ungefär samtidigt
med laglionidosor, -handskar, -snus,
efter den berömda dansösen); jfr
da.polka-frakke 1858. Från samma tid
härstammar också: polkagrisar, ett slags
karameller, nu mera lokalt; o. p öl
kali år, knollrigt hår, nu knappast brukligt
utom av äldre personer; jfr W. Hebbe
i Nordstjernan 1847 s. 36: ’ordnade . .
hans hår i alla möjliga och omöjliga
fasoner; än helt beskedligt å la »polka»
och »némours», än åter å la Byron och
Carl den tolfte’; = da. polkahaar (där
dock med något annan betyd., Feilberg).

pollare, korta pelare av trä, järn el.
sten för fastsättande av trossar o.
kät-tingar, även som skeppsb.-term (se Nord.
Fam.-bok), 1775 = da. pullerl, från Ity.
poller el. höll. polder; bl. a. förklarat som
lån från ffra. poldre, pollre (fra. poulre),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free