- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
589

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - polack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bjälke, egentl.: föl, av vlat. pnllitra, till
lat. pullus, fölunge, ungt djur m. m.
(kanske urbesl. ined fåle, föl); alltså
en bildlig anv. av samma slag som
sågbock osv.

pollen, se pulver.

pollett, i ä. nsv. i sht:
inkvarteringssedel, t. ex. 1695; en speciellt svensk
form utan direkt motsvarighet i ty. o.
fra.; i ä. sv. ofta skriven: pollet.
Kanske, såsom också antagits av Dalin 1853,
egentl. = lat. pollet, det gäller, pres. av
pollére. Å andra sidan kan ordet
knappast skiljas från ä. ty. pallel; jfr Lind
1749: ’Fallet, m. en pollet,
inwisnings-sedel’. Föga troligt är däremot, att,
såsom antages av en förf. från 1690-t.
(enl. SAOB:s samlingar), ordet vore en
vulgärform för ’bilet, bulle té, bulletin’
(översatt med ’kvarters- el.
inkvarteringsseder). - J ä. nsv., t. ex. 1637,
förekommer även poletter (med sammans.
guld-, silver-) i uppräkningar av diverse
finare husgerådsting o. d.

pollra, porla, se under porla.

polo (ett bollspel), från eng. =, ett
från Indien lånat ord, som egentl,
betecknar bollen,

polonäs, om damdräkt 1778; om dans
Envallsson Sv. mus. lex. 1802: polonaise
(härmed synonymt: polska), 1808-9,
jfr pollonesa i handskr. från Kalmar
1721 (Ad. Lindgren Sv. 1m. XII. 5: 18);
av fra. polonaise f., egentl,
substanti-verat adj. med betyd, ’polsk’(se Polen).
- Dansen polonäs uppkom (antagl. i
Polen) o. 1700 o. dansades vid
Stanislaus Leczinskys ankomst till Stockholm
d. 29 sept. 1711, dock säkerl. i annan
form än den av en stel promenaddans,
som vi känna från 18- o. 1900-t. Den
kallas emellertid i G. G. Tessins
skildring av festen för polska, den, såsom
det synes, allmänna beteckningen under
1700-t. Jfr Ad. Lindgren Om
polskemelodiernas härkomst s. 17 f. (Sv. 1m.
XII. 5) o. under polska.

polsk, 1550-1560-t.: pålsk, pålesk,
jfr ä. ty. polisch (o. polska polskit); i
y. fsv. polinsker, polnisker, motsv. ä. nsv.
polnisk, polensk, polnsk (i allm. ej
senare än 1600-t.), jfr mty. polensch, ty.
polnisch (se f. ö. under Polen). Sannol.
utgår nsv. polsk delvis även från ä. nsv.
polnsk, vilken form försvinner mot
1600-talets slut; jfr under polska.

polska (dans), Linné o. 1750; G. G.
Tessin i Tessin o. Tessiniana: polskor,
om polonäsen, i en skildring av en fest
vid hovet i Stockholm 1711 (se
polo-nas); jfr tidigare: polinska (enstaka;
si. av 1600-t.), till det även sällsynta
adj. politisk. Formerna kunna tolkas
som ellipser av de under 1600-t.
vanliga uttr. poln(i)sk(er) danlz, Arvidi,
Ro-senfeldt m. fl. = ä. ty. polenscher lanz
o. 1600 (se f. ö. under polsk). Om
grundformen *polnska erinrar ännu sv.
dial. pånska, polska, Kim. 1. (anfört i
Sv. 1m. IX. 1: 290-1). - Emellertid
kan polska atm. i den under 1700-t.
allmänna betyd, ’polonäs’ (i vilken bl. a.
Tessin brukar ordet) återgå på det
polska uttrycket för ’polonäs’ laniec polski
(’den polska dansen’). - De här ovan
meddelade formerna beteckna f. ö.,
såsom redan delvis antytts, sins emellan
ganska olika danser. 1600-t:s poln(i)ska
danser voro väl dels från Polen införda
danser, som alls icke voro besläktade
med polonäsen (el. också möjl. folkliga
förelöpare till denna antagl. i Polen o.
1700 uppkomna dans), o. dels kanske
äldre svenska ring- o. springdanser med
från Polen påverkade melodier (jfr
Arvidi 1651: ’konstige Krumsprång och
Polenske Dantzer’). I alla händelser
har Ad. Lindgren i Sv. 1m. XII. 5: 17 f.
påvisat, att polonäsen o. den svenska
polskan äro musikaliskt identiska. -
Hos Bellman Fredm. ep. nr 62, om ’sista
Balen på Gröna Lund’ skildras
emellertid en ’pålska’, som ’formeras’ av
Mo-vitz, såsom något slags danslek, vilken
i fråga om danssättet intet har att
skaffa med polonäsen ens i dess äldre
form.

polstjärna, se pol.

poly-, av grek. polys,< mycken, besl.
med ty. viel osv. (se under full), i t. ex.
poly ga m i, till grek. -gamia, till
ga-meln, gifta sig (jfr monogami);
poly-glott, egentl, om lexikon för många
språk, till grek. gloita, tunga, språk, med
växelformen glossa, varav sv. glosa;
poly h i s t o r, se historia; osv. Jfr p o l y p.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free