Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - prakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fsv.: besvära, preja o. d. 1508 = no.
- ä. da., da. dial. prakke ungef. ds.;
från mlty. prachen, tigga, jfr pracher,
tiggare, möjl. egentl, högtyska ord, motsv.
ty. prachern, pracher, jfr ofris, prakken,
pressa, trycka (se prägel); av Zupitza
o. Falk-Torp betraktade som onasalerade
former till prång, prångla.
prakt, 1550-t.r pracht o. pråll (här
neutr. såsom stundom även annars
under 1500- o. 1600-t.) = da. pragt, från
ty.: mlty. pracht (br-), prakt, av fsax.
braht m., larm = fhty. pracht ds., mhty.
braht m., f. ds., sällan praht (ty. pracht
f., prakt); jfr fsax. breahtum, larm,
larmande mängd, ägs. breahlm, larm, skrik;
f. ö. flertydigt; bl. a. fört till braka o.
till ty. prången, pråla (jfr pr un k), alltså
av germ. *braht- el. *branht-.
Betyd.-utvecklingen ’larm’ ;> ’staf o. d. är
densamma som i bräm o. vissa där anförda
ord. Jfr präktig.
praktik, i ä. nsv. bl. a. ’handläggning,
överläggning’, t. ex. G. I:s reg., el.
’(hemligt) tillvägagående, knep, ränker’, t. ex.
G. I:s reg., Schroderus o. 1640, så ännu
i dial. (i sht i plur.); i sg. förr ofta -e, -a -
ä. da. praklike, från mlty. practike.
utövning, knep, i plur.: ränker = ty.
praktik ds., jfr fra. praliques, ränker,
från mlat. practica, utövning m. rn.,
egentl, fem sg. till grek. adj. praktikos,
skicklig el. benägen till att göra el.
handla, hörande till göromål, verksam,
till prdssö (av *prakiö), gör, handlar,
vartill även praxis (= sv. praxis). -
Den gamla formen på -a kvarlever i
bondepraktika, egentl.: almanack,
kalender, 1545: ’prackteken inneholler, att
i thette åhr skall bliffwe mycken storm
och owäder’. - Härtill: praktisera,
fsv. prakticcra i betyd, ’utöva
läkekonsten’, från mlty. practicéren = ty.
prak-tizieren, från mlat. praclicäre; praktisk
= ty. praktisch, efter grek. praktikos
(se ovan); osv.
pralin, 1876, av fra. praline, efter
marskalken du Plessis-Praslin (f 1675),
vars kock var uppfinnaren.
prassla, 1704, allmänt dock först
under senare hälften av 1700-t, jfr 1682:
praslande, larm, dån, ävensom ä. nsv.
br assel, prassel; från ty. prasscln, ä. ty.
brasseln m. m., av mhty. prasteln,
bra-steln, prassla, knaka, knastra o. d. =
ägs. brastlian, spraka, knaka; jfr isl.
brasta, braska, skryta; besl. med brasa
o. braska; se närmare d. o.
prata, Arvidi 1651; 1660: ’pratande
discurser’, Spegel 1685 = nisl., 110. =
da. prate, från mlty. praten = meng.;
ljudhärmande; jfr mhty. bråten ds., med
samma växling av p- o. b- som i flera
andra stammar av likn. ursprung (jfr
t. ex. pladdra, plister). I slav. spr.
finnas likbetyd, ord på bred-, som
kunna vara besläktade. Jfr pruta. - Av
Columbus Ordesk. uppräknat bland
de gamla ord, som borde upptagas i
skrif tspr.
praxis, se praktik.
prebende n., motsv. fsv. prebcnda,
underhåll åt en kanik, prebende, även:
daglig portion livsmedel som utdelas i
ett kloster = ty. präbende f., fra.
prebende, av mlat. prwbenda, till lat.
prw-bere, räcka fram, överlemna (av pra?-,
fram, o. habére, hava). - Gammal
bi-form: ty. p frände, utvecklat ur en form
= mlty., fra. provende, fsv. proventa,
(med samma betyd, som fsv. prebenda),
ävensom det därmed etymologiskt
identiska ä. nsv. profandh, prouanle,,
proviant, av mlt}^. provant = ä. ty.
profant; en ombildning (i anslutning till
lat. providere, förutse, draga försorg om)
av mlat. pratbenda.
precis, som adj. 1629, vanligt först
på 1700-t. = ty. präzis osv., av fra.
precis ds., av lat. prcecisus, kort,
avskuren, part. pf. pass. till prwcidere, skära
av, till prat, för, o. catdere, hugga.
predika, i östsv. dial. predik, fsv.
predika, prw- (säkerl. med huvudacc. på
första stav.) = isl. predika, da. prédike,
prakke, fsax. predikan, fhty. p redig 6 n (ty.
prédigen), ägs. predician, från lat.
pra>-dicäre, förkunna (varav ffra. prechier,
varav fra. précher o. eng. preacli), till
pra;-, för, o. dicäre, kungöra, till
stammen i dicere, säga (urbesl. med vb. té,
förete). - Om nsv. accent, predika se
Kock Sv. ljudhist. 4: 453. - Härtill:
predikan = fsv., isl. = da. prwken.
Predik o- i predik osa m Ii n g osv. hör
närmast till fsv. biformen predika f. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
