- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
597

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - prakt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prutze; o. 1000 (latiniserat) pruzzi, hos
Nestor prusi, ursprungl. namn på en
baltisk (med litauerna nära besläktad)
folkstam. Att kurfurstendömet
Brandenburg vid sin upphöjelse till konungarike
(1701) antog det icke germanska namnet
Preussen, berodde därpå att
kurfurstendömet stod i vasallförhållande till
kejsaren, medan det därmed förenade
hertigdömet Preussen var suveränt. -
I fsv. i stället den från mlty. lånade
formen Pryssen Rkr. II; jfr fsv. prysker,
preussisk, från mlty. priisch. - Hit
hör familjen. Prytz. egentl.: preussare.

prevet, se privet.

prick, G. I:s reg.: prich, prik, motsv.
y. fsv. prikkor plur. P. Månsson s. 296
(jfr sv. dial. *pricka) - no. prikk, da.
prik, från mlty. prick; besl. med ägs.
prica m., prick (jfr eng. prick, stick,
gadd, av meng. prikke), nisl. prik n.,
kort käpp, no. prika, (spetsig) stång,
sv. dial. preka (av *prika), sticka lätt,
peka (se nedan o. tand slutet), till en
germ. rot prik, sticka, jfr rimformen
pik (se pik). Knappast, såsom skett,
att sammanställa med litau. breziu,
kratsar. - På pricken, motsv. da. paa en
prik, Ity. u p* n prick. - Till punkt
och pricka, motsv. da. til punkt og
prikke, jfr y. fsv. til prikke 1507, efter
mlty. to prikke. - Härtill vb. pricka
= no. prikke, da. prikke, jfr mlty.
pricken, sticka, mhty. phrecken, ägs.
dpriccan ds.; samt med -k- sv. dial.
prika, sticka smått, no.: beröra med
något spetsigt, peta, m. m.

priffe, se preferens.

prilla, atm. 1870-t. osv., kortform till
(juridisk) preliminärexamen (nu
avskaffad); av samma slag som kille, priffe
osv.; jfr även studentspr. dimm om
dimissionsexamen (förr: teor. teol.
examen). Se f. ö. preliminär.

prim, fäktn., första hugget el. stöten
t. ex. 1841 (1693: prima) = ty. prim,
av fra. prime, av fem. till lat. primus,
först; se prior. - Härtill också sv.
dial. prim m., första dagen i nyet, fsv.
prim n., prima f. nymåne, den första
timmen på dagen, isl. prim ds., mlty.
prime i den senare betyd., av lat. prima
(hora el. luna). - Dessutom i betyd.
(gyllental’ (= isl. prim), som
musikterm m. m. - Jfr prima l, 2,
primadonna, primitiv, prins.

1. prima, i t. ex. prima vara,
Markalls sömnl. n. 1821: ’utaf prima- sort’
= ty., från lat. prima, f. sg. till
primus, först (se prim). - Etymol. samma
ord är även det förr brukliga prima,
om första klassen i latinskolorna.

2. prima, yvas, stoltsera (SAOF);
prata tanklöst (Lundell Sv. ordl.), den
senare betyd, utan tvivel blott
dialektisk; enl. Rietz: prata utan eftertanke,
vara tillgjord, förnäm; numera i riksspr.
knappast känt el. använt av atm. den
yngre generationen i stora delar av
landet; av Lind, Sahlstedt, Weste o. Dalin
1853 översatt med ’prata’, ’prata utan
eftertanke’, av de två senare betecknat
som värd.; hos Lind även ’söla’; o.
1740: ungef. ’stoltsera’, Bellman: ’Står
. . och primär’ (rim: rimmar), ’sitta och
prima’ (rim: stimma), ’prima om sin
gorge’ (alltså: skryta), C. F. Dahlgren:
’På bordet primade . . en stor [-trädstånka’;-] {+träd-
stånka’;+} f. ö. i regel ’sitta och prima’
(i en soffa, kring väggarna o. cl.) - no.
prima, syssla med oi^ttiga ting, ha
underliga infall, prata skräp, da. dial.
prime i den -senare betyd., ä. da.: vara
förvirrad, från Ity. primen ds.; möjl.
från djäkne- el. studentspr.; till lat.
primum, början; alltså egentl.: lägga
grunden till, varav: dricka sig i
stämning (jfr eng. primed, nästan berusad),
varav: bli yr o. prata skräp. I betyd,
’stoltsera’ (jfr Fr. Bremer: prima sig
öfver) utgår ordet från mlty. sik primen,
ställa sig själv högt, jfr fra. primer,
överträffa. Se Falk-Torp. - En [-ur-sprungligare-] {+ur-
sprungligare+} betyd, föreligger i O.
Rud-becks Atl. 1698: förespå (prsesagit).

primadonna, Tegnér 1823: ’hjältinnan
eller prima donna’ (om en roman av
W. Scott), av ital. prima donna, egentl.:
den första damen; se prim o. donna,
dam.

primitiv - ty., av fra. primilif,
ursprunglig, av lat. primilwus, den förste
i sitt slag, till primus, först (se p rim).

princip, förr ofta med plur.
princi-pier, t. ex. Dalins Arg. = ty. prinzip,
av lat. principium, ursprung, början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free