- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
602

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - profoss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protestari, offentligen betyga, av pro,
för, o. testart, vittna; jfr attest o.
testamente. – Ordet synes i sin
moderna anv. egentl, vara ett köpmansord
o. kommer såsom sådant liksom så
många andra dylika termer (jfr brutto
osv.) ytterst från ital. (protesto). –
Härtill: protestant, i kyrklig betyd.:
Brasck Pufend. 1680, från ty. =,
uppkommet efter riksdagen i Speier 1529,
då reformationens anhängare avgåvo en
protest mot det av det katolska flertalet
fattade beslutet i
religionsangelägenheterna.

protokoll, 1602: ’hölle een protocoll’
= ty. = fra. protocote, av m lat.
pro-tocollnm, av mgrek. prötökollon, egentl.:
det som är limmat främst, om det
första bladet i papyrusrullen, å vilket vissa
anteckningar gjordes, till grek. pro tös,
den främste, förste, o. kolla f., lim.

prov, 1628: proff; jfr 1594: prob; på
1600-t. även fem. (el. mask.) = senisl.
próf, vittnesbörd, prov, undersökning,
no.-da. o. ä. da. prov, vittnesbörd, från
mlty. prôve, prov = ty. probe; av mlat.
proba (varav ffra. prove > fra. preuve,
eng. proof), till lat. probāre, pröva (se
probera o. jfr pröva). - Hit hör även
fsv. proba, fängelse i ett kloster osv.;
se prubba.

proviant, P. Brahe Kr., Girs 1627 (båda
neutr.), från ty. proviant; i ä. ty. även
prob(i)ande m. m., av ital. provianda,
av ej fullt säkert ursprung. Ett annat
ord är fsv. provenia med samma betyd,
som prebenda, ävensom ä. nsv. profandh
(se prebende).

provins – ty. provinz, av lat.
pro-vinda, uppgift, uppdrag, ämbete,
provins (fra. province, Provence); sannol.
med Budenz o. J. Schmidt en bildning
på -ia till ett *prövincns, Ä-avledn. av
"’provin-, avljudsform till got. franja,
herre o. isl. Freijr, alltså: hörande till
herren el. härskaren; se Frö o. fru.

provinsros, Frese 1716: province-ros,
Linné 1731; egentl.: ros från staden
Provins i Frankrike (fra. rose de
Provins), vars latinska namn var Provlnum.
I vissa belägg syftas kanske emellertid
på provence-rosen, dvs. rosen från
Provence.

provision = ty., fra., av lat. provisio
(genit. -ön/s), försorg, förutseende, till
prövidere, förutse, av pro-, för, o. videre,
se (urbesl. med veta; jfr vision).-
Härtill även provisor, i betyd, ’biträde å
apotek’ 1740, från ty. -, av lat.
provisor, som besörjer, förutser.

provocera = ty. provozieren, utmana,
efter lat. prövocäre, framkalla, av pro-,
fram, o. vocäre, kalla (jfr ekivok,
vokal). - Härtill bl. a. det först under
de senare årtiondena, särsk. i fråga om
ryska förh., vanliga provokatör, t. ex.
1899, av fra. provocalenr.

prubba, (förr:) universitets- el.
skol-fängelse, med biformen probba, av ä.
nsv., fsv. p rob a, egentl. = lat. p rob a,
prov o. d. (se p rob e ra, pröva). Ordet
är snarast att betrakta som en
vardags-el. kortform till proba (jfr f in k a o.
kurra); men -bb- kan, med Noreen V.
spr. 4: 61, också tänkas bero på
Ijud-substitution.

prudentlig, 1841, ett blott svenskt
ord; sannol. en ombildning i anslutning
till prude, pryd (jfr prydentlig 1889)
av likbetydande pretentlig, Onkel Adam
m. fl., vilket självt utgår från
perfentlig, Onkel Adam 1842 m. fl. samt i
sydsv. dial., från da. pertent(e)lig (redan
1656), troligen en analogisk utvidgning
av ett ord, motsv. no. perten, kräsen,
pryd, sv. dial. pärten (o. pårten), stött,
sur, sticken, vilket synes vara
grundbetyd. (besl. med sv. dial. pärra, da. pirre
osv., bry, retas med o. d.), varifrån
den av ’kinkig, granntyckt o. d.’
utvecklat sig. Se bl. a. Lindroth Festskr. t.
Sdw. s. 149.

prunk, Lucidor 1672 - da., från ty.
= Ity. = mholl. bronc (höll. pronk);
jfr eng. dial. p rank, b rank, vara stolt,
prink prunka. - Härtill vb. prunka,
Bröl. besv., Columbus, Lucidor = da.
prunke, från ty.: mlty., ty. prunken
(mhty. brunken). - Säkerl., att döma
av de under bräm o. prakt anförda
betyd.-parallellerna, till en ljudrot med
grundbetyd, ’larma’ el. dyl.; jfr no.
branka, bl. a. ’knäcka’ (egentl, så att
ett brakande ljud uppstår), ävensom
mlty., ty. prången, prunka (mhty. även
br-), varav da, prange o. sv. dial. prånga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free