Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - profoss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vartill ä. da. prång, prakt, larm, sv. dial.
prång, prunk, från mlty. prank (jfr ty.
gepränge), osv. - Växlingen av p- o.
b-sammanhänger med ordens
onomato-poetiska karaktär.
prusta, i betyd, ’nysa’ Bib. 1541, i
betyd, ’frusta’ t. ex. Lselius 1588, jfr fsv.
prustan, nysning = da. pruste, i ä. da.
också ’nysa’, från mlty. prästen, nysa,
fnysa (ä. höll. pruisten); till en germ.
ljudhärmande rot p rus, av samma slag
som frus i frusta. Ry. bryzgati, spruta
o. d., som anknutits till prusta, hör
säkerl. icke hit.
pruta, 1640-t. o. under senare hälften
av 1600-t.: pocka, kivas, knota el.
opponera, t. ex. 1641: ’pruta ööl oeh wija
aff honom’; 1650: ’der om dee begynte
pruta’ (i fråga om ett köp), här i betyd,
’kiva’; från dylika uttr. härrör den yngre
anv. om prutning vid handeln, t. ex. i
förb. pruta af \61)l, 1711, jfr Spegel Gl.
1712, Kolmodin 1732 osv.: pruta(s);
motsv. no. pruta, kivas, träta, pruta, da.
p rutte, pruta, i dial. även: knota (jfr
under prutta); besl. med mlty. proten,
pladdra, Hy. pröteten, murra, puttra,
möjl. även (med urspr. -//-?) ty.
prot-zen, vräka sig, skrävla; ljudhärmande
liksom prata o. kanske besl. med d. o.
- Enl. somliga är ordet i sv. möjl. lån
från da.; i så fall med förlängning efter
mönstret slutte : s l u t a; dock ovisst.
Växlingen av -t- o. -//- sammanhänger i
stället troligast med ordens
onomatopoe-tiska karaktär.
prutgås, Branta bernicla, Sv. Nilsson
1858; uppkallad efter sitt skrik, som
liknar ett kort trumpetande o. erinrar
om tranans ; jfr de på samma sätt
uppkomna benämningarna isl. hrodgds, da.
radgaas, Ity. rottgös, fra. dial crot.
prutta, pedere, Bellman, hos Linné
i betyd, ’frusta o. d.’. Möjl. besl. med
da. dial. pruite, knorra (se pruta), jfr
sv. dial. prutlla, puttra, höll. pruiteten,
puttra, knorra, no. prutten, surmulen,
sv. dial. pruttog, pnjttog ds. osv.
Snarare är dock sv. prutta en
självständigt uppkommen ljudhärmande bildning
o. de övriga närmast att sammanhålla
med pruta, där även betyd, ’knorra,
knota’ uppträder.
pryd, o. 1800 (1798 i övers, från fra.)
= ty. prude, av fra. prude, tillgjort
sedesam, sipp, av ffra. prud, duktig; enl.
somliga av lat. pröuidus, förutseende,
klok; enl. andra har prude uppstått
genom ellips av prud’homme, klok o.
rättskaffens man, av preux d’homme, till
preux, tapper, av vulg.-lat. *prodist till
lat. pröd- (i prödesse, gagna), biform till
pro, för (se för, prep. o. adv.), alltså
egentl.: som står framför. Från ffra.
härstammar (direkt o. indirekt), ägs.
prut, meng. prud (eng. proud, stolt), isl.
prudr, ärelysten, präktig, fsv. priidher,
ståtlig, präktig, ä. da. prud ds., o. med
en betyd., som står den av pryd nära,
fsv.prydher, hövisk, sedesam. Jfr pryda.
- Härtill : pryderi, av fra. pruderie.
pryda, fsv. prydna ds. - isl. prijÖa,
göra ansenlig el. ståtlig, da. pryde, pi’37da;
avledn. av fsv. priidher - isl. prudr.
varom under föreg. En annan avledn.
av samma adj. är fsv. prydhe, prydnad,
heder = isl. prydt, da. pryd ds., ägs.
prylo, pryde, stolthet (eng. pride). -
Härtill sbst. prydnad, Schroderus Gom.
1640: prydnal, Verelius 1681: -ad, jämte
ä. nsv. prydna, ännu på 1700-t. (jfr den
arkaistiska oblika formen i sin prydna);
i fsv. i stället prydhning o. prydhilse
(båda även i Bib. 1541).
prygel, i modern betyd. Liwijn 1817
(i förb. med ’tilldela’), i ä. nsv.
uteslutande ’påk’, t. ex. Schroderus 1638 o.
ännu Moberg 1815; stundom även pryl
= da. prygl, käpp, lång karl, kok stryk
(i en drägt prygl), från ty. prägel,
knölpåk, i plur.: kraftiga slag, prygel, av
sen mhty. brilgel. Dunkelt. Osäkra
förmodanden se Falk-Torp s. 852 o.
(annorlunda) Meringer WuS 1: 190. - Med
avs. på den sekundära betyd, ’lång karl’
i da. jfr under dräng, lur k. - Härtill
vb. prygla, 1640, även (i ex. från Smal.)
pryla, från ty. prägeln.
pryl, I. Erici 1642. Enl. allmän
uppfattning ombildat, i anslutning till syl,
av ett *pryn = da. dial. pryn,
knappnål, nisl. prjönn, virknål (jfr 110. prjona,
knappnål), mlty. prén(e), prin, pryl
(varifrån ä. nsv. pren, t. ex. Bib. 1541, da.
pren, ä. da. även priri), ägs. préon, nål
(eng. preen, verktyg att avlägsna noppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
