Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pulsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
phulsen, av lat. pulsäre, slå (se puls 1),
varav även fra. pousser, eng. push.
1. pulsa, köra med puls i vatten,
se föreg.
2. pulsa i snön el. vattnet, gå el.
traska så att det plaskar el. dyl., t. ex.
1831 (jfr Lind, Sahlstedt, Weste, som
dock kunna syfta på föreg.), är väl icke
identiskt med föreg, utan snarast en
onomatopoetisk bildning av samma slag
som det likbetyd, plussa (t. ex. Kim. 1.)
el. som plumsa; möjl. dock med
anslutning till pulsa 1.
pultron, t. ex. 1681, o. 1700, Möller
1755 u. coyon, Sahlstedt 1773, med
dunkelt -u-; förr: poltron, t. ex. Salberg
1696, Dalins Årg., Runeberg, = ty.
poltron, av fra. poltron, av ital. poltrone,
till pollro, trög, feg, av somliga ställt i
samband med ital. polio, höna (lat.
pallas, ung höna, kyckling; jfr p u l la 2); i
så fall: rädd som en höna.
pulver = fsv.: stoft, pulver - da., från
mlty. o. ty. ==, från lat. puluis (gen it.
-ms), stoft, damm, etymologiskt =
puder o. besl. med lat. pollen, fint mjöl =
den sv. botaniska termen pollen.
pump, Schroderus Com. 1640, Lex.
Linc. 1640 (-pomp) o. Lind 1749: pomp,
Verelius 1681: pamp, jfr fsv. pumpa-,
piimpemakare = da. piirnpe, från ty.:
mlty., ty. pamps, i ä. ty. även pomp e
= eng. pump, från fra. pompc, motsv.
spän. bomba, Ljudhärmande. - Härtill
vb. pumpa = da. pumpe, Ity., ty.
pumpen, eng. pump osv. Den sekundära
betyd, ’utforska’ finns även i da. o. eng.
pumpa, sbst., cucurbita, o.
1640:/>om-pon, pomp:i, 1650: pompan, Salberg
1696: pumpa, från eng. piimpion o. fra.
pompon. Enl. somliga ombildning av
ital. popone, som härletts av lat. pepöncm,
ackus. till pepo, stor melon (se melon
o. koka). Snarare äro dock i stället
fra. pompon o. ital. popone att
sammanhålla med de många likartade
bildningar i olika språk, som till sin form
påminna om barnspråksord (jfr t. ex.
exemplen hos I. Pauli »Enfant»,
»Gar-con», »Fille» s. 44 f.) o. pläga beteckna
något stort o. runt, medan däremot
litenhet brukar uttryckas bl. a. med
bildningar av ett pip-; jfr t. ex. ital.
pippolo, litet korn, pipita, brodd, grodd.
Bildningar av samma slag äro samoaspr.
popo, kokosnöt, el. de under pimpla
anförda sv. dial. pimpa, buk, lett. bamba,
kula.
pund, fsv.: lispund, skålpund,
mynt-o. viktenhet, även bildh från anv. som
beteckning för myntvikt o. d.: talang,
förlänat el. anförtrott pund = ish, da.,
got., fsax., ägs. pund (eng. pound), fhty.
pfuiit (ty. pfund), jfr finska lånordet
punta; mycket gammalt lån från lat.
pondö, oböjl., ablat. till en a-stam *
pondus el. *pondum, jfr pondus (genit. -eris),
vikt, till pendere, väga (egentl.: vid
vägande hänga ned, jfr lat. pendere, hänga;
se p en s u m, ävensom pendel, pendyl
osv.). En annan låneform av samma
ord vore enl. E. Schröder pant (se
d. o.). Jfr buntläder o. pyndare. -
Gräva ner sitt pund o. ockra med
sitt pund (motsv. i da. o. ty.), från
bibeln: Matt. 25: 15 f., Luk. 19: 12 f.;
jfr Matt. 25: 25: ’gömde ditt pund i
jor-dene’ o. Luk. 19: 23 ’kraft dem igen,
med ocker’. Här övers, av grek.
tälan-lon, varifrån det likbetyd, talang.
pung, fsv. punger = ish pnngr, da.
pung, got. puggs, mlty. punge, fhty.
p fång, ägs. pung; av ovisst ursprung.
Enl. somliga inhemskt såsom en
nasa-lerad form till germ. pug, piih, blåsa,
svälla (varom se pocker). Enl. andra
lånat, från slav. pagy el. från vtilg.-lat.
*pungus, biform till * pung a i rumän.
panga, nygrek, pounga; enl. Br0ndal
Substrater og laan s. 149 f. till lat.
pnngere, sticka, alltså: det vari man
sticker något, med samma slags
ursprung som (enl. samme förf.) fra. poche
(till ett vb *poccare av *pugicare, till
pug i samma pungere) el. ficka o. t
aska (se d. o.).
punkt, fsv. punkter = ish punldr, da.
punkt, mlty., mhty. pauct (ty. punkt),
från lat. puaclam (fra. point = poäng),
substantiverat neutr. sg. till part. pf.
pass. av pungere, sticka. Jfr puns,
pynt, pynta o. under b un t makar e
o. fäkta.
puns, ett slags stålstift, särsk. för
inetallarbeten, 1638: puntzsar plur.,
1784: punsar plur. - ty. punze(n), av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
