Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - purra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
piril; jfr även(?) no. paure, pyssling;
liksom många andra till samma sfär
hörande ord till sin förhistoria
dunkelt; knappast med gamla anor.
pys, i litter. från de senaste
årtiondena, motsv. sv. dial. pus, besl. med iy.
dial. pfösi, pys, vanl. fört till germ.
roten pus i påse, pösa osv.; se f. ö.
pyssling.
pyssla, Kolmodin 1732, ä. nsv. även
pusla, t. ex. Ghronander 1647,
Brooc-man 1736, motsv. sv. dial., no. pussla,
da. pusle, da. dial. pysle, från Hy.
pus-selen = ty. dial. posseln, bosseln, pyssla.
Enl. Falk-Torp identiskt med ett
likaljudande vb med betyd.: ’utföra drivet
arbete’, av f ra. bosseler i sistn. betyd.,
till det fra. bosse, som ligger till grund
för puts 2; enl. Torp däremot inhemskt
o. med grundbetyd, ’plocka’, jfr t. ex.
ägs. puslian, plocka ut, samt urbesl. med
påta. Dunkelt.
pyssling, 1729, i ä. tid liksom i dial.
vanl. om dvärgar o. småtroll = no.
pysling, da. pusling, diminutivbildning
till pys el. till det av samma grundord
avledda sv. dial. pysil ds., ä. da. pusil,
pojke; jfr även fhty. pusilin, pojke, med
två diminutivsuffix: -iZ o. -in. Till pz/s
höra ock /c-avledn. ä. nsv. o. sv. dial.
pijske n., småtroll, sv. dial. pysk, dvärg,
förkrympt människa, ävensom nsv.
(mera enstaka) o. sv. dial. pysing.
pyts, Siölex. 1765; enl. Tamm Fon.
kännet. s. 47 sannol. liksom andra
sjömansord lån från Ity. med grundbetyd.:
kärl att ösa vatten ur en brunn, jfr
höll. putsen i denna betyd., ytterst till
mlty. pulte, brunn, vattenpuss (se f. ö.
putt).
pytt, i jo pytt, pyttsan osv.; som
interjektion t. ex. hos Ghronander Surge
1647. Egentl, en bleknad svordom till
pytt i betyd, ’helvete’, biform till putt
(se f. ö. d. o.); jfr sv. dial. åt pyttes, i
helpytte osv. I betyd, ’hin onde’, t. ex.
o. 1795: ’Den store Pitt bör heta Pytt’
(om den engelske statsmannen; i en
politisk visa, avtryckt av Fryxell Bidr.
t. Sv. hist. efter 1772 s. 205).
pyttipanna, se puttipanna.
på, fsv. pä (po) = da. paa;
uppkommet genom felaktig upplösning av
fsv. up a, uppå = isl. upp å, ä. da.
nppaa = eng. upon; se upp o. prepos.
å; jfr samma företeelse i y. fsv. punder
= ä. nsv., sv. dial., av upp under, el.
i Ni, nypon, sv. dial. tav av utav, ti,
i, av uti, tur, ur, av utur, el. t. ex. sv.
dial. (Ögtl., atm. 1860-1.) gå på tuset
(på avträdet), av åt huset (jfr dra åt
skogen osv.), med senare tillagt på. -
På (i stället för i) användes bl. a. för
att beteckna fordom i regel högt
belägna platser, såsom slott, borg, hus
(Örbyhus o. d.), herrgård; jfr/m
Gripsholm, gå på rådhuset, bal på slottet
osv.; ävensom områden, som betraktas
som yta utan territoriella gränser: på
landet, på slätten, väl också på Dal, i
Dalsland, tidigast med syftning på det
ursprungliga Dal: låglandet utefter
Vänern i landskapets sydöstra del. Se
närmare O. Linden Spr. o. st. 18: 227 f.
- I förb. med gata användes i fsv.
både pä (a) o. i; det senare ännu
allmänt i dial. om bygator o. d., t. ex. i
Dörby gata (Kim. L), o. i skån. (även
de bildades språk), t. ex. bo i
Grönegatan. Av dessa konstr. är vid gata
säker!. den med i äldst o. beror ej,
såsom ofta antages, på analogi från i gränd.
påfund, O. Petri: dicht o. påfund,
sedermera allmänt, under 16- o. 1700-t.
även: upptäckt, uppfinning, t. ex.
Columbus om upptäckten av Nyn världen,
Melanderhjelm 1796: ’Keplers tvänne
stora påfund’; till fund (se d. o.): jfr
finna på o. med avs. på bildningen
påhitt, Rydqvist 1827: ’inbillningens (dvs.
fantasiens) gladaste påhitt’, jfr Växiö
1781: påhitter.
påfågel, fsv. päfngl = isl. påfugl
jämte pdi; lånat; jfr mlty. pdwe, fhty.
pfåwo (ty. pfau), ägs. påwa, péa (jfr
eng. peacock); före den tyska
Ijudskrid-ningen lånat från lat. pävo (genit. -öm.s,
fra. paon), motsv. grek. taos; från
något österländskt språk o. av
Ijudhär-mande ursprung.
[påg, sv. dial., gosse, se påk.]
påhitt, se under påfund.
påk, Schroderus Com. 1640: Påkar
(störar) = no. paak, ä. da., da. dial.
pog, av urnord. *puka-, med dimin. sv.
dial. pykel, käpp; besl. med (el. enl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
