- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
612

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - purra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

putta, se under påta.

putte, gosse, även om hästar o. som
hundnamn, i dial. även pytt, pött,
pyttel
= da. putte, till barn o. små flickor
(V. Kristiansen Ordb.), jfr ä. da. put,
liten karl, lty. putt- i puttköter, liten
hund, öfris, putje, till små barn o.
kattor, racka. Bildningar av imitativt,
ljudsymboliskt ursprung, av samma slag
som t. ex. ital. putto, barn, gosse
(vartill den som konstterm även i sv.
använda plur. putti). Jfr lilleputt.

puttelkrämare, 1825, blott känt från
svenskan; egentl.: som handlar i smått,
till no. putla, pyssla, arbeta smått.

putti, konstt., se föreg.

puttifnask(er), 1785: den där lille
pultifnasken;
jfr föreg. o. fnask. Möjl.
dock inverkan från fra. petit, liten, med
samma förvanskning som i sv. (dial. o.
vard.) puttimeter för petimäter.

puttipanna (maträtt), egentl.: putta
(dvs. stoppa) i pannan!, en
imperativbildning av samma slag som t. ex.
maträttsnamnen (o. d.) baka lette (dvs. lätt),
bultihop, förlåt el. ursäkta hastigheten
(det senare ett slags hastigt tillagad
efterrätt). Även ombildat till pyttipanna,
i vissa trakter den vanliga formen. Jfr
Hjelmqvist Imper. substantivbildn. s.
98 f. – En liknande bildning är da.
dial. put-igjemmel, ett slags kaka,
Feilberg.

puttra, i dial. även pottra, fsv. putra
= no. putra; ljudhärmande bildning av
samma slag som ä. nsv. putla (A.
Oxenstierna 1644: putlat i grythan) = sv.
dial., o. sv. dial., no. putta. De förra
formerna på -l- o. -r- kunna vara
avledda av putta; men sannol. föreligga
här som i många liknande fall
parallella bildningar. Jfr lty. puteren, sluddra,
vilket dock sannol. ej är besläktat.
Sammanställningen med sanskr. budbuda,
vattenblåsa, är oriktig; jfr om detta ord
under bubbla.

pygmé, Rel. cur. 1682: pygmäer,
Spegel 1685; ’Een Näfwe-stoor Pygmé’, av
fra. pygmée, av grek. pygmaîon, neutr.
till pygmaîos, så stor som en knytnäve,
avledn. av pygmé, knytnäve (besl. med
lat. pugnus, knytnäve, vartill pugnare,
strida, egentl, med knytnäven, varav
pugna, strid). Jfr grek. dáktylos, dvärg,
egentl. finger (se dadel), fpreuss.
parstuck, dvärg, till litau. pirsztas, finger,
samt under Tummeliten.

pyndare = fsv. (jämte pundare), våg
= isl. pundari, mlty. punder, av mlat.
pondarium, till pund (se d. o.).

pynt, spets t. ex. av en udde el. pir,
Montan 1787 = da. pynt, från östfris.
pünt(e), holl. punt = eng. point, av ffra.
puinte, av lat. puncta, styng. Jfr poäng,
punkt o. pynta
.

pynta, smycka, ä. nsv. (1500- o.
1600-t.): laga, tillreda, fsv.: ställa i
ordning o. d. = da. pynte, smycka, i ä. da.:
ordna, från mlty. punten, fastställa,
bestämma, av ffra. apointer, bereda, ordna
= ital. appuntare, mlat. appunctare,
egentl.: beteckna med en punkt (se
pynt). Jfr mlty. to punte maken, sätta
i skick, o. ä. nsv. sättia til pyntes ds.,
t. ex. ännu Spegel, o. ’ansätta, antasta’,
t. ex. Gustaf II Adolf. Jfr även Tamm
Gr. s. 21.

pyra, brinna smått o. sakta (o.
därvid ryka), även: glimma under askan,
Adlerbeth 1814: ’pyrde uti en spis’;
dunkelt. – Härmed sammanhänger väl
inpyrd, jfr Knorring 1843: inpyrad, i
vilket fall ordet egentl, skulle (såsom
oftast ännu) ha använts om rök, egentl,
sådan som uppstår, då något ligger o.
pyr; jfr Wetterbergh 1843: ’det pyrar
ju så att man inte ser hand för sig’.
Dock förekommer i samma betyd. även
inbyrd, vilket gör sammanställningen
osäker. Det senare kan emellertid föras
till sv. dial. byra, med hett vatten o.
enris rengöra (träkärl), ’böna’; alltså
egentl, ’indränkt’.

pyramid, förr även piramid, t. ex.
Triewald (som även har simfoni o. d.)
= ty., fra. pyramide, ytterst av grek.
pyramis (genit. -idos); vanl. betraktat som
ett lånord; dock enl. Diels KZ 47: 193 f.
från grek. pyramis, pyramovs, ett slags
bakverk av vete i pyramidform (enl.
bevarade avbildningar), med vilka
grekerna skola ha jämfört de främmande
byggnadsverken.

pyre, Blanche 1863, Topelius; möjl.
på ett el. annat sätt sammanhängande
med sv. dial. pyril, parvel, no. pyril,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free