- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
615

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av imitativ natur, växl. medpi/- i peta o.
pur- i purra. Sanskr. banda-, pil, som
man förbundit med germ. put-, bör
säkerl. hållas fjärran.

påve, fsv. pove, påve = isl. pdfi, från
mlty. pdives el. fsax.pdyos (med -s
uppfattat som den lat. nominativändelsen,
se Leffler NTfF NR 5: 80) = fhty., mhty.
bdbes (med b som i biskop), pdbis,
med tillagt -t (som i ty. palast): påb(e)st
(ty. pctpst); från ffra. papes, biform till
p apa (jfr grek. pdpas), av lat. papa,
fader (egentl, elt barnord, se pappa),
sedan slutet av 400-t. vanlig hederstitel
för biskopen i Rom (fullt genomförd på
1000-t.). Ägs. påpa (eng. pope)
omedelbart från lat. päpa. - Ej direkt
besläktat är fsv., isl. />öp/, klerk, andlig,
från mlty. pape = ty. pfaffe, snarast
med Kluge, liksom ry. pop, från grek.
papäs, lägre präst, urspr, likaledes ett
barnord för ’fader’. Härav: fsv.
pccp-linger, sv. dial. päpling, djäkne,
skolgosse, egentl.: liten präst (de lärda
skolornas lärjungar blevo i regel präster)
= ä. da. pebling. - Tvista (osv.) om
påvens skägg, motsv. i da.;ity.:wm
des kaisers bart streiten; med olika
tolkat ursprung (Karl den store, de
romerska kejsarna osv.). I andra språk
i stället: åsnans skugga (lat.), getens
ull (ital., eng.); alltså i allm. om något
som saknar praktisk betydelse.

[päl el. pel, dialektord, visst mått
för våtvaror; förr även: liten knapp i
dryckeskanna, som visade måttet för en
klunk; se under pejla.]

päll, fsv. pa>l(l) = isl. pdl, från mlty.
pelle el. (för isl.) ägs. po>//, ytterst från
lat. pallium, täcke, mantel (enl. somliga
besl. med följ.; dock osäkert). Jfr
under vimpel.

päls, 1560-t., Hels. 1587, jfr y. fsv.
pcel-sare, buntmakare = da. pels, från mlty.
pels - mhty. pelz, belliz m. m. (ty. pclz),
ägs. pilece (eng. pilch), av mlat.
pelli-cia* (fra. pelisse = p el i s),
substantive-ring av fem. till lat. adj. pellicins, gjord
av fällar, till pellis, fäll, skinn (urbesl.
med film o. fjäll 2; jfr även under
fäll o. pläd). - Pälsverk, 1613 (-e-),
från ty. pelzwerk, jfr gr å v er k o. verk.

pänna, ä. nsv. o. dial. oftapcfnne, fsv.
pcenne = isl. penni, da., eng. pen, av
lat. penna, fjäder, sedan: fjäderpänna
(av *pel(s)na, urbesl. med fjäder). Jfr
till betyd.-utvecklingen fra. plume,
fjäderpänna, egentl.: fjäder (se plym).
Härtill pennalism (se d. o.). - På
1500-t. i stället stundom skrifstil(sQstil).

pänning, fsv. pa>n(n)inger, pcenig(h)er
= isl. pen(n)ingr; från fsax. pending el.
ägs. pen(n)i(n)g (eng. penny) = fhty.
pfenning, pfenting (ty. p fen nig); från
germ. inlånat i slavo-balt. spr.; bildat
med det i forngerm. myntnamn vanliga
suffixet -ing (jfr skilling). Enl.
somliga möjl. avledn. av panna l med
syftning på brakteaternas pannlika form.
Däremot enl. E. Schröder KZ 48: 241 f.
(i anslutning till tidigare uttalade
meningar) avledn. av pand, pant (se d. o.)
med frisisk assimilation av -nd- till
~nn-; snarast från Dorestat (Duurstede)
i Frisland, bekant för sin
myntfabrikation. Andra förmoda här ett germ.
lånord. - Det myntstycke, som i fsv.
benämndes pcenninger, vägde äldst en
fjärdedel av örtugen, den minsta
inhemska viktenheten; sedermera gingo 8
pänningar på örtugen o. i Götaland vanl.
16. Den allmänna betyd, av ’mynt’ kan
bero på utländskt inflytande, men också
på att .detta var det största myntslag
som under flera århundraden
präglades i Sverige. - Pangar, fsv. pcengar,
motsv. isl. pengar (sing. pengr), da.
penge-, åtminstone i sv. o. da. sannol.
från mlty. plur. pennige (där -ing blivit
-ig genom dissimilation), varav fda.
pennige, fsv. pceniga, vars i ljudlagsenligt
synkoperats (Kock Ark. 24: 192 f.). -
Pangar som gräs, t. ex. Dalins Årg.,
jfr ty. geld wie hen (haben).

pänsel, Helsingius 1587, jfr y. fsv.
pinzil P. Månsson s. 553 = da. pensel,
från ty.: mhty. pensel (ty. pinsel); av
ffra. pincel (fra. pinceau, eng. pencil),
av lat. penicillus, dimin. av penis, svans.

[päpling, sv. dial., se påve;
Päpplinge, ortn., se pappa.]

Pär, mansn., fsv. Pcer, av Pcedher,
Pccter m. m., av lat. Petrus (fra. Pierre,
jfr p i er rö t), av grek. Pétros, till pétra,
klippa (se perrong), övers, av
ara-meiska kefa, klippa. Alltså samma namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free