- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
630

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ratificera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Columbus, Lucidor, i dial. även: klema
bort = no. rata, bortkasta, vraka,
vartill ä. nsv., sv. dial., no. rät n., skrap,
avfall, nisl. hrat, stenar i bär, isl. hrati
m., skräp, no. råte, sv. dial. rata. Möjl.
egentl., genom förmedling av den icke
uppvisade betyd, ’slänga’ o. d., samma
ord som isl. hrala, falla, snäva, no.
rata, glida ned o. d., ägs. hratian, skynda;
övriga, dock ej fullt säkra släktingar se
under rassla. Jfr Torp Etym.ordb.s/516.

ratificera - ty. ratiflzieren, av mlat.
ratificare, bekräfta, gilla, möts v. lat.
ra-tum facere, till lat. ralus, bestämd,
giltig, part. till rcri, beräkna, döma; jfr
ra-tion o. se f. ö. det urbesläktade råda 1.

ration, bl. a.: dagsportion av foder
för arméhäst, av fra. ration, även om
manskaps portion liksom i da., av lat.
ratio, beräkning m. m.; etymologiskt
samma ord som ranson (se d. o.) o.
re son.

ratt, Rosvali 1803-4 = da. rät, från
mlty. rät (genit. rades), hjul, varav fsv.
radh, ä. nsv. råd (se rådbråka) -
uris. rcth, fhty., ty. rad, av germ. *rapa-,
av ie. rot- i lat. rota, hjul (fra. roiie;
jfr rué o. se f. ö. rotera, roll o. rund),
fir. roth, litau. rätas, hjul, sanskr. rdtha-,
vagn, till fir. rethim, löper (såsom grek.
trokhös, hjul: trékhö, löper); se f. ö.
rad 2 (slutet).

Raus, socken i Ska., förr: Raaos
m. m., till rå 3 o. os l (se d. o.).
Med avs. på utvecklingen -ös till -us jfr
t. ex. Åhus.

rav, sv. dial. o. i historisk
framställning, bärnsten, fsv. räf = fno. räf, cla.
räv, nordfris, reaf; väl egentl, efter
färgen: det bruna, till ie. fargbeteckningen
(e)rebh- i j är v, rapphöna; jfr (ur
andra liknande rotformer) j är p e o. ripa.
- Sammansättningar härav äro urspr,
radband (se d. o.), ävensom sockenn.
Ra vi un d a Ska. (se Linné Sk. r. s. 117).

ravajak, vard., okvädinsord i betyd.:
skojare, svirare: ’En riktig ravajak’,
Bellman: Ravaillac; efter den franske
konungen Henrik IV:s mördare.
Namnets popularitet som nedsättande
beteckning beror på ljudlikheten med rackare
o. rövare samt på dess ändelse, som
sammanfaller med slangspråkets -ak,

[Ravelsryd, ortn., se Ralf.]

ravin, Hildebrandsson 1874, av fra.
ravin, grop, skolgång, hålväg,
deverba-tiv till raviner, göra gropar o. d., avledn.
av ravine, regnbäck, -flod, men även
ravin, egentl.: som rycker med sig, med
den mindre folkliga orddubletten rapine,
rov, av lat. raplna, hastigt borttagande,
till rapere, rycka till sig, röva (jfr
rap-tus).

razzia, Strindberg Röda rummet 1880,
av fra. osv. =, av arab. gdzja,
plundringståg (i Berberiet).

reaktion, med politisk betyd, i Sv. i
Aftonbladet från revolutionsåret 1848
-= ty. (i samma an v. 1834), från fra.
réaction, som politiskt slagord från den
stora revolutionens dagar; i vetenskaplig
betyd, tidigare; av ett nlat. reactio, till
re-, åter, o. agere, driva, verka m. m.
(sv. reagera; se agera o. åka). -
Reaktionär, i sv. likaledes från 1848
(Snällposten), av fra. réactionnaire,
uppkommet under den franska
revolutionen.

real = ty., av mlat. realis, väsentlig,
till lat. res (genit. rei), sak (jfr rebus).
Härav även fra. réel, verklig, sann,
varav sv. reell, med hiatusfy Ilande y-ljud:
rejäl (jfr regäl- o. 1785, rejel-
Strandberg 1865).

Rebecka, kvinnon., av lat. Rebecca,
av hebr. Ribhqä.

rebell, Schroderus Gom. 1640 = ty.,
av fra. rebelle, urspr, adj., av lat.
re-bellis, upprorisk, egentl.: som förnyar
kriget, till re-, åter, o. bellum, krig (jfr
duell).

rebus, Sv. Merc. 1763, från ty. rebus
= fra. rebus; i ä. ty. rebus de Picardie,
o. 1600 brukade av studenter i Picardie
om tilldragelserna i staden (de rebus
quse geruntur), av lat. rebus, ablat. plur.
till res, sak (Ménage). Charaden synes
däremot härstamma från Provence.

recensent, si. av 1700-t., t. ex.
Thorild, från ty. rezensent, Goethe, Schiller,
av lat. recensens (genit. -entis), part. pres.
till recensere, genomgå, noggrant
besiktiga o. pröva (varav recensera), av re-,
åter, o. censere, värdera, uppskatta (se
censor).

recept, B. Olai 1578 = ty. rezept, av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free