- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
650

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till rōbus, rōbur (genit. -oris), styrka,
(järn)ek (av omstridd härledning;
snarast efter färgen).

1. rock (klädesplagg), fsv. rokker i
palt-, vapn- = isl. rokkr, jfr da.
slaabrok, nattrock (annars frakke i betyd.
’rock’), från mlty. rock = fhty. rok (ty.
rock), ags. rocc (i eng. i stället coat,
gown m. m.), av germ. *rukka-, av
*ruʒná-, sammanställt med ir. rucht (av
*ruktu-), tröja, o. stundom fört till en
ieur. rot rug, spinna o. d., vartill kanske
även följ. Litteratur se Liden IF 18: 508.
- Därjämte har möjl. ett germ.
*hrukka- funnits.: ffris. hrock, fsax., fhty. hroc,
vartill enl. somliga mlat. froccus (jfr
frack); se G. Walter Münch. Beitr. z.
rom. u. engl. Phil. 53: 50. - Rocken
är hos germanerna, liksom tunikan hos
romarna o. khitṓn hos grekerna, av
jämförelsevis ungt datum; tidigare var
överkroppen bar under manteln, med
ett skört över höfterna.

2. rock i spinnrock, fsv, rokker,
slända = isl. rokkr, linkäpp, slända,
da. rok, spinnrock, ä. da. även rokke –
mlty. rocken, fhty. rocko (ty. rocken);
möjl. besl. med föreg. o. ir. rogait,
spinnkäpp; se rock 1. Från germ.
spr.: ital. rocca (se raket), span. rucca.
- Med avs. på växlingen av a- o.
n-stam jfr t. ex. brunn: got. brunna
osv., fläck: fhty. flecko, lapp: fsax.
lappo. - När på 1500-talet hjulrocken
infördes i Sverige, övergick namnet på
denna; dessutom brukades benämningen
spinn-, spånvagn (så möjl. ännu i dial.). -
Samma betyd.-förskjutning från
’spinnstav’ till ’slända’, ’spinnrock’ i ags.
dis-stæf, egentl.: spinnstav >> eng. distaff,
spinnrock; jfr härtill även ags.
wull-mód, egentl. *wullmád = fhty.
wolla-meit, spinnrock, urspr.: ullstav (till isl.
meiðr, käpp, osv.; se mes 3); o. vidare
lett. ērkulis (med sekundär förlängning
av e), spinnkäpp > slända, om vars
förhållande till dalmålets erkul, spinnkäpp,
se Lidén Minnesskr. utg. av Fil. samf.
i Gbg. s. 97 f. - Det likbetydande ty.
wocken (dial.) är ej direkt besläktat; se
vax, veke. - Vissa västgerm. spr. ha
dessutom en urspr, romansk beteckning: ty., holl. kunkel, av mlat. conucula (varav även fra. quenouille), genom
dissimilation av *colucula, dimin. till
lat. colus, spinnrock, egentl.: hjul (se
hjul o. hals). - Jfr f. ö. under Orion.

rocka, Var. rer. 1538 - da. rokke,
antagl. från mlty. roche, ruche (varav
ty. roche), motsv. ags. *rohha,jfr reohha;
säkerl., att döma av formväxlingen, en
av de hypokoristiska bildningar, som
äro vanliga i benämningar på dylika
slags fiskar (jfr skrubba, skädda), o.
utan tvivel, med Falk-Torp, att föra till
det västgerm. adj. rūh, skrovlig o. d.
(ty. rauh, eng. rough; se rya o. jfr
rubank), på grund av den taggiga huden
(jfr till betyd, skrubba). Det
likbetydande lat. raia är obesläktat. - Ett
annat nord. ord för ’rocka’ är isl., no.
skata (se skata).

rockentrav, Arabis glabra, Linné
1745, till trav i växtn. o. sv. dial.
rocka, bl. a.: åkerkål, Raphanus
raphanistrum, motsv. ty. rauke, Brassica
erucastrum, kålsenap, ital. ruca, av lat.
ērūca (av omtvistat ursprung), vartill
fra. dimin. roquette, varav eng. rocket.

rod n., dalm. (ruæð m. m.), gärdsle,
gärdselstång, kollekt, till fem.-bildn. isl.
róða, stång till höstack, no. -rōda, stång,
fsax. rôda, även: kors, fhty. ruota (ty.
rute, spö, ris), ags. ród, kors (om Kristi
k.; eng. rood ds., röd, spö), av germ.
*rōða-, *rōðō(n), från vilken senare form
det finska lånordet ruoto, stång (jfr även
under trod); möjl. med Lewy besl.
med lat. ratis, flotte, egentl.: stockar?
(jfr Walde). Alltså ett samgerm. ord
för ’stång’, som lever kvar i det
ålderdomliga dalmålet. - Sv. dial. rod
förhåller sig till isl. róða såsom t. ex. de
likbetydande (sv. dial.) trod till troda
(se d. o.) el. som torv till torva.

rodd, jfr y. fsv. roddabååt (i avskrift
från 1600-t.), Var. rer. 1538: roddebänck,
Lind 1749: rodd; samma ord som fsv.
rōþer m. (med r- som nominativmärke),
rodd (se Roslagen), motsv. isl. róðr
(genit. róðrar), vbalsbst. till ro. Den
fsv. formen kan utgå från ett
*rōþu-el. *rōðu-, men också vara urspr,
identiskt med isl. róðr, vars r i fsv. i så
fall förlorats, jfr t. ex. blåst, men isl.
blástr (genit. blástrar). Utvecklingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free