- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
649

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - risk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

scripad, kratsande. - Hit hör fsv. o. sv.
dial. riva, rävsa.

rival, 1708 = ty., av lat. rlvälis ds.
(jämte rwiniis: fbulg. nvlnii\ f. ö.
dunkelt).

1. ro, höft, t. ex. Gyllenius 1652:
roon (best. f.). Enl. Noreen V. spr.
3: 90 väl samma ord som no. rö f.,
ringformig omslutning, holk, av urnord.
*wra(n)hö-, varav w rö- med [-ljudlags-en-] {+ljudlags-
en+} ligt bortfall av w före r -f- ö även i
östnord, språk, medan t. ex. i genit.
w kvarstår före ä, från vilka kasus
vrå utgår; egentl.: böjning, krökning;
se f. ö. vrå o. vränga. Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr i så fall under
höft o. i fråga om växlingen rö o. vrå:
rota o. ä. da. vraade samt sv. dial. ön
o. sv. van. Då emellertid ordet i dess
svenska betyd, står isolerat, kunde man
med Falk-Torp s. 937 snarare tänka
sig, att ordet vore en nybildning till
det som plur. uppfattade sv. dial. rör,
ljumske (jfr isl. hrårar f. plur., da. dial.
r0re; ävensom sv. dial., fsv. ros o. no.
r0yr, varjämte sv. dial. res = no. reis-,
en i formellt o. etymologiskt avs.
dunkel grupp). Men häremot talar i sin
tur den bestämda betyd.-skillnaden.

2. ro, vila, fsv. rö - isl. rö, da. rö,
mlty. röwe, rouwe, fhty. ruowa (ty.
ruhe), ägs. röiv, av germ. *röwö-, jämte
*ro£wö- i mlty. räwe, fhty. rdwa; jfr
grek. eröe, upphörande, vila (av *eröizö).
- Härtill: vb roa (sig), till rö i den
i ä. sv. o. ä. da. uppträdande sekundära
betyd, av ’nöje, tidsfördriv’ (egentl.:
under vilan), ä. nsv. ro(a) sig, vila sig,
ännu t. ex. Swedberg, i ä. nsv. (ofta)
o. i vissa dial. roga sig (jfr till
ljudutvecklingen under mogen, trogen), fsv.
röa(.s), ha rö; jfr m oj a sig. - Rolig,
i ä. (n)sv. ’lugn’, ännu hos Stagnelius,
fsv. röliker, lugn, da. rolig ds. - De
många gård- o. villanamnen på -rö, t. ex.
Sofiero, An ner o osv., med möts var.
i Danmark, äro efterbildningar av ty.
-ruhe i t. ex. Karlsruhe. Se Sahlgren
Vad skall villan heta? s. 9. - Gotiskan,
där möts v. ord ej är uppvisat, har i
stället rimis n., besl. med grek. éréma,
lugn, vila, sanskr. ramate, vilar o. d.,
litau. rim//, vara lugn, osv.

3. ro, vb, fsv. rö, roa = isl. roa (ipf.
rera), da. rö, mlty. råjen, mhty. riiejen,
ägs. röwan (eng. row), av ie. roten ere
i lat. remus, åra, grek. eréies, roddare,
sanskr. arilram, roder, osv. Jfr rodd,
roder. - Med avs. på -w- i ägs. röwan
jfr ägs. gröwan (- gro), blöwan,
blomstra (jfr blomma) m. 11.

rob, J. G. Oxenstierna 1770, plur.
förr stundom -ar t. ex. Dagl. Alleh.
1793, Moberg 1815, av fra. robe, lång
klädning, talar m. m. = ital. rota,
pro-venc. rauba, klädning; i sin tur från
germ. spr. = fhty. roub, rov, ägs. rea f,
byte, rustning, fäll, klädnad, fsax. rof
osv. = sv. lånordet rov. l fråga om
betyd.-utvecklingen se närmare under
rov slutet.

[robank, sv. dial. se rubank.]

robbert, Tersmeden 1735 (o. 1780):
robbertar plur. = da. robber(t), rubber(t)9
ty. robber, från eng. rubber, spelparti;
enl. somliga samma ord som rubber,
som gnider, gnidlapp m. m., till rub,
gnida, besl. med rubba; i så fall egentl.:
tävlan el. dyl.; dock mycket ovisst. -
Med avs. på det oursprungliga -/ jfr
t. ex. buffert, liävert, kamfert,
koffert, l o gg er t, skonert.

Robert, mansn., från ty. el. eng.
Robert, egentl, tyskt namn, av f ty.
(H)rnod-per(a)hl, Ruodpert, Rodbert m. ra. (varav
även Rupert o. Ruprecht) - isl.
Hrööbjartr (väl ett ombilda! lånord);
till germ. *hröj}- i got. hröpeigs,
segerrik, isl. hrödr, berömmelse, osv. (se ros
3 o. Rodrik [Rurik], Rudolf, Rolf,
Rutger), o. germ. *berhta- (- adj.
bjärt), jfr Albert, Engelbrekt,
He-r ib er t osv. - En forntysk kortform
av detta namn är Rubo (Ruobo osv.),
vartill avledn. Rubin, höll. Rnb(b)en,
varav med patronymiskt -s (såsom i
Liilkens osv.) det bekanta
konstnärsnamnet Rnbens (Muller Tijdschr. voor
nederl. taal- en letterk. 29: 103,
Schön-feld ibid. 30: 239). - Hit hör även
Roland, av fty. Hrodland m. m. = ffra.
Rol(l)and, ital. Orlando.

robust, 1681: ’en robust och stark
man’ (i litter. dock egentl, ett
1800-tals-ord) = ty. = fra. robuste, av lat.
rö-bustns, stark, kraftig, egentl.: av järnek,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free