- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
678

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

réttferÖugr, da. retfcerdig (jfr nedan),
från ml ty. rechtuerdich = mhty.
reht-vertic; liksom sannfärdig till el. i
anslutning till färd i den redan i fsv.
uppträdande betyd, ’handlingssätt’; i
mlty. betyder dock det motsvarande
ordet ’i stånd att komma för rätta el.
att uppfylla rättens fordringar’. Den
numera vanliga religiösa betydelsen
beror på inverkan från bibeln; i da.
betyder ordet ’rättrådig’. Jfr lättfärdig.
Sova den rättfärdiges sömn, med
motsvar. i t. ex. eng., fra. o. ital.; ej i
bibeln; jfr dock något likartade uttr. i
3 Mos. 26: 6 o. Ordspr. 3: 24.
-Rättmätig, se -måtig.

3. rätt, maträtt, fsv. roetter = isl.
réitr, da. ref = rätt 2, men med betyd,
lånad från mlty. richle n., jfr ty. gericht
(av germ. *rehtia-), egentl.: anrättning
(se anrätta).

1. rätta, fsv. rcet(t)a (pres. -ir o. yngre
-ar, ipf. -té), utsträcka, rikta, rätta, ge
upprättelse, döma, straffa, avrätta =
isl. T etta, da. rette, motsv. got. garaihtjan,
rikta, styra, fsax. rihtian, fhty. rihten
(ty. richten), ägs. rihtan, av germ.
*reh-tian, avledn. av rätt. En ljudlagsenligt
utvecklad motsvarighet till germ.
*rehti-an skulle väl ge ett nord. rit(t)a, k
var-levande i nordsv. dial. rz/(a), dalrn. raita,
resa upp; de vanliga nordiska formerna
bero alltså på ny anslutning till
grundordet (jfr lätta o. släta). Se f. ö. det
från ty. lånade etymologiskt identiska
rikta 2 ävensom avrätta, rättare o.
rättesnöre.

2. rätta i med, till rätta, y. fsv.
medh rcetta, ä. fsv. medh rceta V ML,
fsv. til rceltOy genom ljudutbyte (sv. -a
för mlty. -e) från mlty. mit rechte, to
rechte (varefter även da. med, til rette),
till dat. sg. av sbst. recht, rätt (se d. o.),
liksom till hopa efter mlty. to höpe;
jfr Kock Sv. akc. 2: 174, Sv. Ijudhist.
4: 320, Tamm And. hos adv. s. 4. Däremot
enl. Noreen Asch w. Gr. § 148 (i medh
r oetta) ljudlagsenlig utveckling av -o i
dat. sg. neutr. rcetto till rcetta i vissa
ställningar obetonad stavelse. - I uttr.
för rätta, fsv. for rcetta, efter mlty.
vor dat richte, till richte n., domstol,
avledn. av recht.

rättare, nu: arbetsförman (vid
jordbruk), t. ex. Lind 1749; förr även:
uppbördsman å gods; i dial. också:
fjärdingsman, ofta i sammans, krono-,
socknerättare, fsv. roettare9
tillsynings-man, gårdsfogde, rättare (i modern
betyd.), även: styresman, domare (kvar
under hela 1500-t.), person som anvisar
resande härbärge o. d. (ännu o. 1600),
m. m. = isl. réttari (som nomen
agen-tis till rétta); etymologiskt (ungef.) =
ty. richter, domare (- familjen.
Richter; se rikta 2). Till rätta 1; jfr
skarprättare.

rättegång, se rätt 2.

rättesnöre, nu blott i bildlig anv.
t. ex. 1575 (örn den heliga skrift), förr
i egentlig betyd., betr. murande o. d.,
Rib. 1541, Schroderus 1639, Lex. Linc.
1640 under grumä (som i samma anv.
även har Regel) = da. rettesnor, efter
mlty. richtsnör el. ty. richtschnur, till
rikta 2 = rätta 1.

rättfärdig, se rätt 2.

rättika, B. Olai 1578: rätickie, y. fsv.
rwtikia, rwd- (1500-t.), antingen liksom
da. rced(d)ik(e) från mlty. redik (i sv. i
så fall med ljudutbyte, kanske i
anslutning till wtikia, jfr Tamm Granskn.
s. 24) el. från fhty. (osv.) retih (ty.
ret-tich); liksom så många andra germ.
beteckningar för trädgårdsalster ett
latinskt lånord, från lat. rädlcem, ack.
sg. till radix, rot (urbesl. med rot).
Egentl, etymologiskt - det över fra.
till ty. (osv.) komna rädisa, som ännu
närmare stämmer med eng. radish,
rättika (direkt utgående från fra. radis
o. ej från ägs. rcedic). - Den
ljudskridna fhty. formen visar hän på
mycket hög ålder för detta lat. lån.
- De romanska språken ha här i
stället former utvecklade av lat. rophanus
(från grek.): fra. rave osv. (jfr röva 1).

[rättnunnas, sv. dial., nyss, se nu].

rättskaffens, se rät.

räv, fsv. rcever = isl. re fr, da. rwv,
av urnord. *ret>a-, ett blott nord. ord,
sannol. egentl, ’den (röd)brune’, jfr grek.
orphnös, mörkbrun, till en ie. rot erebh,
vartill även j ärv (erbh-), jfr f. ö. järpe,
rapphöna o. ripa. Säkerl. ett
noa-namn; se skog slutet. Likheten med fin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free