Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saltomortal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bornholm. saltsirken; jfr även ä. ty. dial.
salzzierlein.
saltomortal el. -e, 1809: saltimortali
plur., av ital. saltomortals, egentl-:
dödssprång, till lat. sallus, språng (med suff.
-tu- till salire, hoppa; jfr resultat), o.
mortälis, dödlig (urbesl. med mord).
Från ital. kommer ytterst även volt 1.
salu, i till s., fsv. til salu, genit. till
sala, försäljning, urspr.: överlämnande,
i handsalu-fce, anförtrott gods;
nybildning till scelia el. /7-utvidgning av sal i
samma betyd. Med and. -u efter urspr,
kort stavelse såsom i Falun, furu,
ladu-, S kur u (men kyrko-, med
ondo osv.).
salubrin, SDS 1894 : ’Det af Fil. D:r
P. Håkansson uppfunna patenterade
Salubrin’; nybildning till lat. saluber,
sund, hälsosam, till salus, hälsa m. m.
(se följ.).
salut, 1765 = ty., av f ra. salut (eng.
salute), även: hälsning, av lat. salus
(genit. -utis), välgång, lycka, hälsa, besl.
med salvus, frisk, sund (se salva l,
salvia, såvera o. under säll). -
Härtill: salutera = ty. salutieren, av lat.
salutäre, egentl.: önska välgång. Förr
även saluera. Hos Möller 1755
översättes f ra. salut med ’salwerande bland
krigsfolck’.
1. salva (kanon- o. d.), Brasck 1649
o. Riddersk. p rot. 1650, i förb. med vb.
giva ==. ty. salve, av f ra. salve ds., egentl,
substantivering av lat. salve, var hälsad!,
imperat. till salvere, vara frisk, hälsa,
till salvus, frisk, sund (= grek. (h)ölos,
hel, se katolik i tilläggen), alltså
urspr, blott om skott, avfyrade som
hälsning el. hedersbetygelse, o,, sålunda
egentl, likabetyd, med det besl. salut.
2. salva (smörjelse) = fsv. = da.
salve, från ml ty. salve, av fsax. salta
= fhty. salba (ty. salbe), ägs. sea//(eng.
salve), av germ. *saloö = ie. *solpa;
besl. med grek. élpos (av *selp-), olja,
fett, talg, ölpé, oljeflaska, sanskr. sarpi-,
smält smör, srprd-, oljig, alban, galpe (el.
gaVpsl), smör. osv. Med avs. på
betyd.-utvecklingen ’smörjelse’ > ’smör’ se ex.
under smör. - Härtill vb. salva =
fsv. - da. salve, got. salbön, ty. salben
osv. - Salvelse (i predikningar o. d.)
= da., efter ty. salbung (jfr l Joh. 2:
20: ’Und Ihr habt die Salbung von dem,
der heilig ist, und wisset allés’; i sv.
i stället övers.: smörjelse).
salvia = fsv. = mlty. salvie, ty.
sal-bei osv., av lat. salvia, till salvus, frisk,
sund (se salut, salva 1); alltså egentl.:
läkeört. - N sv. salvia är den lat.
formen; det gamla uttalet salvia (kvar i
dial. o. enl. somliga även i riksspr.)
utgår väl ytterst från mlty. salvie. -
Samma ursprung, latinet (o. stundom i
andra hand grek.), ha flera andra
beteckningar å för sin vällukt el. sina
medicinska egenskaper odlade
trädgårdsväxter, t. ex. is o p, lavendel, mynta
(kr u smy n ta), rosmarin, åbrodd,
vilka från klosterträdgårdarna till slut
hamnade i allmogens täppor o. länge
utgjorde ingredienserna i
bondkvinnornas ’kr37ddekvaslar’.
1. sam- = fsv., isl., da., mlty., ägs.
= got., fhty. sama- = sanskr. sama-,
grek. (Ti)omo-; jfr t. ex. isl. samfeÖra,
av samme fader = grek. (h)omopdtrios.
Avljudsformer: ie. *sem-, en, i sanskr.
sam-, grek. (h)eis (av *sem-s) o. *srn i
sanskr. sa-, grek. (h)a- (t. ex. (h)aplous,
enkel); lat. sem- i semel, en gång, simul,
tillsamman, kan utgå från ie. sem- el.
sm (jfr simili[diamant], simpel o.
singel). - Prefixet sam- har i sht i
nord. spr. undanträngt det likbetydande
ge- (se d. o.). - Se f. ö. samma,
samman o. följ. ävensom samfund,
samvete.
2. -sam, adj.-suffix = isl. -samr, da.
-som, got. -sams, fsax., fhty., ty. -sam,
ägs. -sum (eng. -some, jfr t. ex.
hand-some, vacker); samma ord som fsv. adj.
samber (se samma) o. i enlighet
därmed egentl, med betyd, ’motsvarande
el. överensstämmande med’, ’förenad
med’, nu vanl. ’böjd el. fallen för’. [-Ur-sprungl.-] {+Ur-
sprungl.+} till i regel abstrakta sbst., t. ex.
got. lustusams (: lustus, lust), det enda
från detta spr. uppvisade, fhty. fridusam
= fridsam, sv. allvarsam, [-fruktsam-] {+frukt-
sam+} (förr även ’fruktbar’, om jord o. d.),
känslosam osv.; sedan även adj., t. ex.
blyg-, led-, lång-, varsam (: adj. var,
se varse), o., då sbst.- o. verbstammar
ofta sammanföllo, även till verb, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
