- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
689

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saliv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

onda makter; hos judarna om den
femuddiga stjärnan (pentagrammet), se
under al v kor s (art. älva slutet). - I no.
förekommer dessutom växtn. Salomos
isop el. visdom om Bry u m truncatum.

salong, 1752, om franska förh.; f. ö.
mera vanligt först mot slutet av 1700-t.,
Gustaf III 1790, Sthlms Posten 1792 (om
rikssalen i Gävle), från fra. sa/o/?, av
i tal. salone, egentl.: stor sal, bildat med
förstoringssuffixet -one (jfr t. ex
balkong) av ital. saZa, säl = fra. salle, i
sin tur av germanskt urspr. = sal. -
Alltså ett av de synnerligen många
lånord från fra., som beteckna rum o.
rumsinredning o. d. och som avspegla det starka
franska inflytandet på detta område. Jfr
t. ex. balkong, garderob, korridor,
tambur samt betr. möbler under
schäslong. - Ordet salong syns ha inlånats
vid samma av fransk kultur starkt
påverkade tid som t. ex. chiffonjé,
pendyl, schäslong, sekretär, t rym å.

salpeter, O. Petri 1524: saltpetred
best. f., G. I:s reg. 1525: salpetther osv.,
förr också -piler, -bitter m. m.; hos Weste
1807 även accentuerat salpeter - ty.
salpeter, av mlat. salpetra, egentl.:
saltsten, saltklippa: salpetern bildas på
porös sten; till lat. säl, salt (se d. o.), o.
petra, sten, klippa (se perrong, Pär
osv.).

Salshult, gårdn. Smal. (»Frun på
Sals-hult»), 1571 =, tillhör de synnerl.
talrika namn på -hult, vilkas första led är
ett sjönamn (se förf. Sjön. 4: 91 f.); till
sjön. S al j e n, i förbindelse med Saljeån
(fsv. *Salgha i Salghowirke 1278, dvs
hägnaderna för ålfisket i Salgha)-, alltså,
fsv. sannol. *Salghshult el. *Salghishult.
Om sjönamnet se f. ö. förf. Sjön. 1: 519.

salskrake, Mergus albellus, Sv. Nilsson
1858; även salknipa; med första leden
sannol. till färgadj. *sal = nisl. sö/r,
smutsig, no. säl, blek, gråblek, fhty.
salo, smutsig, oklar, ägs. sot/o,
mörk-farga d (eng. sallow, gulblek) osv., av
germ. *salwa-, besl. med ry. solovöj,
isabellafärgad, ir. salach, smutsig, osv.
Adj. är visserl. ej belagt, men i Boh.-l.,
där salskrakeii ofta uppträder om
vintern, förekommer avledn. salet-, med
mörkare färg på ryggen, en betyd, som
passar in på både hanne o. hona. Se
f. ö. sk rake o. knipa. - Om samma
färgadj. såsom möjl. ingående i nord.
vattendragsnamn se förf. Sjön. 1: 516 f.

salt = fsv., isl., da., got., fsax. -
fhty., ty. salz, ägs. sealt (eng. salt); besl.
med lat. säl (genit. salis), grek. (h)dls
m., salt, f.: hav, fir. salann, salt, fslav.
so/f, lett. sals (av sälis) osv. (i alla ieur.
språkfamiljer, även i tokariskan, utom
i den ariska, som f. ö. saknar varje
beteckning för ’salt’). Jfr litau. saldus,
fslav. sladukii, söt; med avljudsformerna
S3rlt, 53^11 a; betyd.-växlingen möjl.
beroende därpå att samma ämne kan
framkalla olika smak på olika ställen av
smakorganerna; el. också ’salt’>
Välsmakande’ ;> ’sof; jfr samma [-betyd.-skiftning-] {+betyd.-
skiftning+} under amper o. söt. - Enl. J.
Schmidt Pluralbild, s. 182 av en ieur.
böjning nomin. *säld o. *sali-, genit.
"salnés; enl. Kretschmer Einl. s. 208 n.
2 även *salu- (jfr grek. (h)ctlykös,
saltaktig). - I de nord. fornspr. betyder
salt även ’hav’, jfr sv. (poetiskt)
Väster- o. Östersaltet om Atlanten o.
Östersjön. - Inte förtjäna saltet i
maten (i kålen), motsv. i da. o. ty.
- Som salt i surt öga, t. ex. Agneta
Horn o. 1657, Grubb 1678; jfr da. som
en knyttet nceve til et blaat 0je. -
Attiskt salt, fint satiriskt skämt, Dalin
1736, med motsvar. i da., ty., eng., fra.,
jfr lat. lepore tinctos attico sales narrat
Martialis; bildl. anv. av salt med
syftning på atenarnas sätt att uttrycka sig.
Jfr bibeln, l Gol. 4: 6: ’Edart tal ware
alltid ljufligit, och med salt förmängdt,
att I weten, huru I skolen swara
hwar-jom och enom’. - Härtill adj. salt, fsv.
salter, allm. germ. (dock ej i got.; i ty.
nu blott poet.: salz; annars salzig); o.
vb. salta = fsv. = da. satte, got.
sältan, fhty. salzan (ty. salzen), eng. salt
osv., urspr, redtiplicerat vb = lat. sallere
(av *sa/d-), jfr fir. saillim, saltar (av
*sald- el. *saln-; kanske dock från lat.)
- Se f. ö. sallat, sal m i a k, salpeter,
soda, sås, sälta, sälting. - Saltser,
-sir, dialektord, saltkar - no. saliscere,
från mlty. salzér, av mlat. salsarium (jfr
fra. sauciére, såsskål); med dimin.: mlty.
salzirken, varifrån ä. da. sal(t)sirken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free