- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
694

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sanskrit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till sentire, känna, märka, urbesl. med
sinne. - Härtill: sansa sig, t. ex.
1708 = da. sanse.

sanskrit, av sanskr. sams-kr-ta- n.,
det ordnade, reglerade, sammanfogade
(språket), part. pf. pass. av sariiskr, av
sam-, tillsamman (se sam-, samma), o.
kr, göra. Egentl, om språket under den
fornindiska periodens senare del (till o.
300 f. Kr.), då det av grammatikerna
blivit mera strängt reglerat; senare med
utsträckt anv.

santippa, se xantippa.

sappör, Törngren Artill. 1794 = ty.
sappeur, av fra. sapeur, ingenjörssoldat
(särsk. för belägrings- och
skansbygg-iiadsarbeten), till sape, löpgrav,
skans-grävning (varav sv. sapp) = ital. zappa,
hacka; f. ö. dunkelt.-Alltså en av de
synnerligen många militära termer, som
ytterst ha franskt ursprung, beroende
på den franska härorganisationens
tongivande roll i sht under slutet av
1600-talet; se under revy.

Sara, kvinnon., från hebr.; i G. T.
namn på Abrahams o. Tobias d. y:s
hustru.

saracen, hist. ord, äldre namn på
araberna, t. ex. G. I:s reg. 1556
(sarra-cener), från ty. sarazene (av fhty.
sära-zén) - fsv. sarazln, mhty. sarrazin, från
ffra. sarrasin (= n f ra.), i ffra. även med
utvidgad betyd, av ’fiende’, frän ett
arabiskt ord för ’österläniiing’, avlett av
scharq, öster. - En sammandragen form
härav, motsv. flit}7", serzo osv., är isl.
serkir plur., vartill Serkland, om Afrika
el. trakterna kring Eufrat o. Tigris.

sardell, 1661; tidigare, 1640:
serdel-ler plur. = ty. sardelle osv., av ital.
sardella, dimin. till mlat. sarda, till lat.
sardus, från Sardinien, vid vars kuster
fisken fordom särskilt fiskades. -
Här-till även sardin 1761; 1752, 1761:
sardin ier plur. = t}^, fra. sardine, av ital.
sardina, av lat. sardina, grek. sardine.

sardin, se sardell slutet.

sardonisk, i uttr. s. l e e n d e el. s k ra 11,
Atterbom 1815: s. hån = ty. sardonisch,
till grek. sardönios, genom inflytande
från ett likaljudande adj. med betyd,
’sardinisk’ på grund av likheten mellan
de kramplika muskelrörelser, som ut-
märkte det sardoniska skrattet, o.
verkningarna av växten sdrdion, sarddne,
Ranunculus sardous (som hör till el.
atm. förknippats med stammen sard- i
Sardinien); äldre: sarddnios, som av
Zu-pitza sammanställts med gäll. chwarddn,
skratta, av ie. *snard-.

sardonyx, vitstrimmig karneol, Nya
Test. 1526 = ty., av grek. sardonyx,
till sdrdios (avledn. av Sardes,
huvudstad i Lydien) o. önyx, nagel; efter
färgen.

sarg, se sarkofag.

sarga, beror på sammansmältning av
två ord, dels fsv. sargha, såra, avledn.
av ett fsv. adj. *särugher (i fsv. blott
osäkert belagt), sårig, el. adj. sär, sårig,
el. sbst. sär, sår, med förkortning av ä
framför två konsonanter; dels ett
därmed ej besläktat, motsv. sv. dial. sarga,
såga, hugga el. skära, så att det blir
ojämnt, kälta m. m., ni si.: hacka med
ett slött verktyg o. d., vartill den nsv.
betyd, ’med många små hugg el.
skåror sönderslita köttet’ ansluter sig,
uppvisad atm. 1635. Det senare ordet
synes vara en specifikt nordisk bildning,
sannol. genom kontamination el. på
annat sätt uppkommen som variant till
det likbetyd, ä. nsv. (Schroderus Lex.
1637) o. sv. dial. targa (germ.
*tar-%ön), besl. med mlty. tergen, ty. dial.
zergen, slita o. d. (germ. *targiari). I
nsv. sarga spelar säkerligen det fsv.
sargha en rrrycket underordnad roll.
Se Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 156 f.

sarkasm, Dagl. Alleh. 1771, G. J.
Ehrensvärd 1779, av fra. sarcasme,
bitande skämt o. d., av grek. sarkasmös,
till sarkdzein, vara hånfull, säga bittra
ord, sönderslita (kött o. d.), till sdrx,
kött (se följ.).

sarkofag, av lat. sarcophagus (varav
fra. cercueil, förr: sercueil, jfr selleri),
av grek. sarkophågos, likkista, egentl,
adj. med betyd, ’köttätande’, till sdrx,
kött (jfr sarkasm), o. phagein, äta (se
bokl). Urspr, om den kalksten (lithos
s.), som med förkärlek användes till
likkistor, emedan den på kort tid förtärde
liket. - Härav även den förkortade
formen ty. sarg (varav sv. sarg), av fhty.
sarh (se under det därmed stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free