- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
707

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Seved, mansn., fsv. Sividh, Sighvidh
= fno. Sigviðr (antagl. lån från Sverige),
fda. Sighvidh; till Sig- o. fsv. viþer,
skog (se ved). - I nsv. ortn. Sevedstorp Hjälmseryds sn Smål. ingår icke
mansn. Seved utan Sighfast (fsv.
Sigvastatorp). Jfr följ.

Sevede härad Smål., fsv. Sighvidhæ
h., till genit. sg. av fsv. personn.
Si(gh)vidh = Seved (se föreg.); alltså ett
häradsnamn av samma slag som t. ex.
Lysings, Skånings h.

Severin, mansn., ä. nsv. även Sef(f)rin
= da. Søren (varav sv. Sören; med
samma ljudutveckling som i löv,
stövel), av lat. Severīnus, till Sevērus,
allvarlig, av prefixet se- i betyd, ’utan’
(= lat. sēd ds.), o. sannol. stammen
u̯ēr- i isl. vǽrr, vänlig, lugn.

sex, fsv. sæx, siæx (med
brytningsvokalen från ordningstalet sjätte) =
isl. sex, da. seks, got. saíhs, fsax., fhty.
sehs (ty. sechs), ags. siex, six (eng. six),
motsv. lat. sex (jfr sedes), grek. (h)éx
(av ie. *su̯eks), sanskr. ṣaṣ, fir. sé osv.;
allmänt indoeur. ord: *s(u̯)eks (med avs.
på växlingen av su̯- o. s- se under sig);
jfr, med bildning på -ti, fslav. šeštĭ, sex.
- Sex i uttr. så säkert som sex har
framkallats av strävan efter
bokstavsrim; se närmare under säker. -
Sexton, sextio, jfr motsv. bildningar
under femton, femtio. - Sjätte, fsv.
s(i)æt(t)e, siatte = isl. sétti, da. sjette,
fhty. sehto, av germ. *sehtan-; jämte got.
saíhsta, fsax., fhty. sehsto (ty. sechste),
ags. siexta (eng. sixth), av germ.
*sehstan-, med -s- från grundtalet; svaga
former till motsv. lat. sextus (med x
efter sex), grek. (h)éktos, sanskr. ṣaṣṭhá-,
fir. sessed, litau. szẽsztas, fslav. šeštŭ osv.,
av ie. *s(u̯)ekto-. Jfr siesta.

sexa, aftonmåltid, anfört 1831 i en
tysk reseskildring från Sverige,
Grusenstolpe 1844: ’en så kallad »sexa»’; jfr
Svenska Biet 1841: ’Med en sexa förstås
i Uppsala icke precist en smörgås,
förtärd kl. 6 eftermiddagen, utan ordet har
en mycket mera vidsträckt bemärkelse.
Den examinerade bjuder sina vänner på
sexa, måhända kl. 7 om aftonen, och de
finna då för sig framställd kall mat af
alla slag’; i en äldre Lundaskildring anmärkes, att sexan (»medafton») ’där
rätteligen borde kallas femman’ (Sylwan
Fyrtiotalets Student s. 81). Egentl.:
måltid som intages kl. 6. - Härifrån
da. sekse.

sextett, efter ital. sextetto, till sex
(jfr duett).

sfinx, tystlåten, gåtfull person, liksom
i flera andra spr, överförd anv. av det
grek. mytiska namnet Sphínx (genit.
Sphingós), i beot. Phíx, till sphíngō,
stryper, alltså egentl.: stryperskan,
emedan sfinxen strypte dem, som ej kunde
lösa hennes gåtor; i övrigt utan säkra
anknytningar.

sfär = ty. sphäre, fra. sphère, ytterst
av grek. sphaı̃ra, klot; jfr atmosfär.

sherry, se scherry; schoddy, se
schoddy.

shirting, 1830, från eng. -, avledn.
av shirt, skjorta, alltså egentl.; skjorttyg.

1. si, interj., egentl, imper. till fsv.
sia = se; jfr sia.

2. si i uttr. si och så, t. ex.
Wetterstedt 1822, ung avljudsbildning till
adv. så.

3. si-, alltid, oavbrutet, i sv. dial.
siregna, ideligen regna = no.; fsv., fda.
sīval, rund, isl. sívalr ds., osv.; varom
närmare under syndaflod.

sia, förutsäga, Palmblad 1844 m. m.,
Grafström 1860, V. Rydberg osv.,
nybildning till siare, Bih. 1541 (l Sam. 9: 9
= profeter), motsv. da. seer, jfr
Schroderus Gom. 1640: stjärnesiare, egentl.:
som ser, till fsv. sia, biform till se(a), se;
med ljudlagsenlig övergång av ea till ia.

[Sibbarp, sn i Hall., av fsv.
Sighbiornathorp, till mansn. Sighbiorn; se
Sig- slutet]

[Sickelsjö, ortn. Nke, se följ.]

sickla, dregla, Rothof 1762: seckla
(anfört som dialektord), i dial. även:
rinna sakta = no. sikla, porla, rinna
sakta, dregla (varav sikla f., liten bäck)
= lty. sikkeln; l-avledn. till no. sika,
rinna sakta, sippra, ä. da. sige, sila, i
avljudsförh. till lty. sêken, fhty. seihhen
(ty. seichen), mingere, osv.
Parallellbildning: ags. sicerian, droppa smått, flyta
långsamt, ty. sickern, sippra, läcka. Besl.
med isl. sík n., stillastående el. långsamt
rinnande vatten, sv. dial. sik, låg, fuktig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free