- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
711

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sigenare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2:det nord. Fil.-m0de s. 63). Enl. M.
Oisen NoB 5: 90 är namnet snarast en
försvenskning av det galliska
stadsnamnet Segodänum. - Ett Sigtuna finns
även i Daga hd Sdml.

Sigurd, se Sig-.

sik, Coregonus lavaretus, fsv. siker
= isl. sikr, no. sik, ä. da. sig = ry. sig,
lett. sigas; alltså ett gemensamt
germ.-slavo.-balt. fisknamn liksom lax (om
sådana överensstämmelser mellan germ.
o. balt. spr. se lake [slutet] o. under
mal 2 o. val 3). - Enl. Solmsen KZ
38: 144 vore däremot det nord. ordet
lånat från storryska sig (egentl.:
hoppfisk, till vb. sigdti), vars g övergått till
k på grund av uttalet i storryskan av
slutljudande g i nom. o. ackus. sg.

sikel, i Gamla testarn.: vikt- o.
myntbeteckning av under tiderna växlande
värde, från hebr. schékel (varav grek.
siklos).

1. sikt, i uttr. vid klar sikt, växel
på kort sikt, G. v. Falkenberg 1630:
’A. S. drog . . på 8 och 14 dagar sicht
vexxel på meij’; till ä. nsv. sikt (sichl),
syn, åsyn, sikte, t. ex. 1626 = da. sigt,
från ty. sicht, av mhty. siht, seende,
anblick = mlty. sicht, höll. zicht, ägs.
gesiht (eng. sight), bildning på -ti till
germ. roten sehw i se. Om växlar (ty.
auf sicht, höll. öp zicht) efter ital. å
vista (till lat. videre, se). - Härtill
ansikte (se d. o.), besiktiga (= da.
be-sigtige, från ty. besichtigen), försiktig
(== da. försigtig, från mltj^. vorsichtich
el. ty. vorsichtig, till mlty. vorsiht osv.,
till vorsén, förutse), insikt, sikta,
uppsikt, åsikt, översikt.

2. sikt, mjöl- o. d., r. - fsv. sikt n.,
motsv. da. sigte, från Ity. sichte = höll.
zift f., en bildning till mlty. seve n., såll
(varifrån sydsv. dial. säv f., sikt) =
höll. zeef, fhty. sib (ty. sieb), ägs. sife
(eng. sieve); germ. rot sib, möjl. i betyd,
’droppa’ o. d. (se säv), o. växl. med
germ. sip i sv. dial. sipa, rinna sakta,
da. sive (se sippra o. såpa). - Den
Ity. övergången -ft- >> -cht- (varav sv.
-kt-) är att jämföra med den i akter
osv. - Härav vb. sikta = fsv. - da.
sigte, från mlty. sichten (varifrån ty. =)
= höll. ziften, ägs. siftan (eng. si f t).

1. sikta (om mjöl), se föreg.

2. sikta, måtta o. d., om skjutning
t. ex. Stiernhielm: Tu ladst an; tu
sich-tad’ och skötst’, jfr G. Gyllenhielm o.
1640: sijftade - da. sigte, avledn. av
sbst. sikte. Jfr syfta 1.

sikte, jfr P. Brahe Kr. o. 1585: ’finge
. . i sichted’ (möjl. dock till ä. nsv. sikt
i samma betyd.; se sikt 1) = da. sigte
(nu blott i vcere, komme i sigte o. d.),
från mlty. sihte n., anblick (jfr
ansikte).

-siktig i sammans, lung-,
vattu-siktig, från mlty. suchtig, ty. siichtig,
avledn. av sucht, sjukdom (= sot 2).
- Om det etymol. obesläktade -siktig
i försiktig se sikt 1.

1. sil, fiskyngel, egentl, ett
dialektord, jfr nisl. sili n., fiskyngel, färöiska
sil, liten laxöring, shetl. sill, fisk-, i sht
sillyngel; av oviss grundform: kanske
*sila–, enl. E. Smith MoM 1910, s. 141
däremot *sipl- (varom jfr under sill);
av sistn. förf. med rätta fört till ie.
roten se(i), så, vartill bl. a. lat. sceculum,
släktled, sekel (se sekel), vb. så osv.;
jfr härtill även Torp Etym. ordb. s. 578.
- Ordet är identiskt med sv. dial. sil,
siklöja, omnämnt från Vgtl. (Vättern)
1773, isl., fno. sil, tobisfisk, no. sil ds.,
da. dial.: skarpsill, o. möjl. besl. med
sill. Dessa senare betyd, ha utvecklats
o. specialiserats ur den av ’småfisk’, jfr
t. ex. Smal. småsik om siklöjan.

2. sil, redskap att sila med, 1587
= nisl. sill, no. sil, av germ.
*sih(w)ila-(el. *sigwila, i senare fallet utgår sil
från en böjning *sivill, dat. *slle, se v.
Friesen Rökst. s. 70), varav det finska
lånordet sihvilä, siivilä (det senare av
*siw>; Setälä FUF 13: 450 med Utter.);
instrumentalbildning på -il (jfr t. ex.
degel) till germ. st. vb. *sih(w)an, droppa,
sila (se närmare signa 1), vartill även
isl. sia f., sil, da. (o. skån. dial.) si, fhty.
siha (ty. seihe), ägs. seohhe m. fl. Jfr
såll. - Samma ord är mlty. sil, kanal
o. d. - Härav vb. sila - fsv.: filtrera
= nisl. sila, 110. sila, da. sile (meng.
silen från nord.). I betyd, ’framsippra
o. d.’, om långvarigt regn = no. sila
hör däremot ordet tillsamman med sv.
dial. silla, framsippra = no.: rinna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free