- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
716

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsax. sith m., väg, riktning, fhty. sind
ds., ägs. sid, gång, väg, av germ. *sinpa-,
av *senpa- = ir. set, väg (av ie. *sento~).
Hit höra även germ. *ga-sinpa(n)- ..=
got. gasinpa, (res)kamrat, fsax. gisith,
fhty. gisind (ty. gesind, tjänare), ägs.
gesiÖ, isl. sinni; jämte fsax. gisilhi n.,
följe, tjänstefolk, folk, fht}^ gisindi,
(res)-följe (ty. gesinde, [de lägre] tjänarna i
ett hus, vartill gesindel, pack, byke),
ägs. gesid, följe, isl. sinni; ävensom det
av nominalstammen avledda fhty.
sin-dön, resa, ägs. siöian ds., isl. sinna,
vara i följe med. Jfr sända o. föreg*

sinsemellan, med analogiskt tillsatt s»
av ä. nsv. sin emellan, t. ex. Bib. 1541,
fsv. szn emcellan m. m., jfr isl. sin d
milli, av fsv. sin, genit. till refl.-pron. sik
(se sig), o. emellan.

sinter, droppsten, tuff, Wallerius 1747,
från ty. sinter, 1673 osv., väl egentl. =
sinter, slagg (= sv. inhemska si n der), el.
möjl. ett annat ord = fslav. sedra,
droppsten, tjeck, sddra, gips, med vilka
man även sammanställt s in d er.

sipp, Kling Spect. 1735: ’nätt och
sipper’, i dial. även: förnäm, högfärdig,
kort om huvudet, jfr da. sippet, från
Hy. sipp = höll. zipp, ty. sipp; möjl.
besl. med no. sippa, gå med neddragna
mungipor, vara gråtfärdig, o. som sbst.:
en som ’sippar’, intensiv-bildning till
no. sipa, gråta = sv. dial.: sakta rinna;
se f. ö. sippra. Då ett motsv. da.
dial. sippe = meng. sippen (eng. sip)
även betyder ’läppja, smutta’, förmoda
Falk-Torp s. 970, att betyd.-utvecklingen
har varit: dricka med spetsade läppar
>. spetsa läpparna, se sipp ut, varför
kunde tala ä. (n)sv.: ’Hon putsar sig
rätt grann, och gör med munnen sipp’
Kolrnodin 1732, ’sittia för en spegel och
giöra sipp’ 1738 osv. Jfr även ä. sv.
sippertippa, nippertippa, varom förf.
Minnesskr. utg. av Fil. samf. i Gbg 1910
s. 13; ävensom under iiipp ertippa o.
pimpla. - En nasalerad biform synes
vara ä. nsv. siniper (-e-, -ä-), fin (1582),
blyg, sipp = sv. dial. = no. o. da. dial.
semper, jfr ä. nsv. simp, sipp kvinna,
motsv. eng. siniper, mholl. zimperlijc,
ty. zimper(lich), ävensom sv. dial.
sim-pernätt, grann, högmodig. - Ordens
förhistoria måste dock i stort sett ännu
anses dunkel. Jfr sipp a.

sippa, i blå-, vitsippa t. ex. Linné;
Rudbeck Atl.: sijffpa; jfr hwijtzepper o.
1640; i vissa sv. dial. även sibb (med
-bb- väl av hypokoristiskt ursprung;
jfr t. ex. klabb, labb); enl. Hesselman
i o. y s. 189 f. möjl. sammanhängande
med sipp o. semper ovan i betyd,
’grann, nätt’, kanske egentl, snarast
’nätt flicka’, jfr växtnamnen vitkullor
(till kulla, flicka), da. hvide-piger osv.
Har kanske en dylik betydelse ännu
föresvävat G. F. Dahlgren i hans
’Sippan i lunden nigande står’? - Om
andra ord för ’sippa’ se v e s.

sippra, 1706: sipprat ut (i bildl. bem.)
= Ity. sipern, r-avledn. av sv. dial. sipa,
sakta rinna = no. sipa, gråta, ä. da.
sibe, da. sive, sakta rinna, sippra, mlty.
sipen, mhty. si fen, ägs. sipian (eng. dial.
sipe), till ieur. roten seip i grek. eibö
(av *seibö), låter droppa o. d. Se f. ö.
sipp, sippa, sikt 3 o. såpa. Sippra
förhåller sig till sipa såsom ty. sickern
till no. sika, sila (se f. ö. sickla).

sira, A. Oxenstierna 1626: ziere, C. G.
Tessin (jfr nedan), Lind 1749, Sahlstedt
1773 o. Bellman: zira; Creutz 1762:
zirat, men 1795 ändrat till siradt; hos
Weste 1807 med szra som huvudform
= ä. da. sire, från mlty. siren resp.
dess grundord ty. zieren, av fhty. ziarön
ds., jfr adj. ziari, zéri, dyrbar, skön, o.
sbst. ziari, skönhet, prydnad; besl. med
mlty. ter, glans, beröm m. m., fsax.
tir, ägs. tir, ära, beröm, isl. tirr ds.,
tdtrr, ren, klar; no. o. sv. (slangspr.)
tira, titta = sv. dial. tira, glänsa (se
t i ra), osv.; germ. stam *tér-, *tir- =
ie. *déir, *dlr-, j’r litau. dyréii, titta
fram; /’-utvidgning av roten di, stråla,
i sanskr. didéti, strålar, osv.; se f. ö.
o t er a o. Tyr. - Med avs. på s som
motsvarighet till ty. z jfr t. ex. sinka
3, svicka o. ä. nsv. säj are, visare
(efter ty. zeiger, se under visare). -
Ordet hade förr en vidsträcktare anv. i
bet. ’pryda’ än nu, t. ex. G. G. Tessin:
’Hans Maj:t (dsv. Karl XII) ärnade göra
något deraf (dvs. av Brunkeberg) som
skulle zira hela Staden’. - Sirlig,
Columbus Ordesk.: zirlig -. da. sirlig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free