Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. sinka, vb, Spegel 1685, ä. nsv.
se(e)nka, fsv. sēnka = isl. seinka, da.
sinke; avledn. av sen 2 (liksom dyrka:
dyr, jämka :jämn osv.). Med avs. på
övergången av -ē- (äldre -æi-) till
-i- framför två konsonanter jfr t. ex. ingen
av ēngin, gissel av gēsl.
2. sinka, spel, femma, H. Oluffssons
visbok, y. fsv. sinka (’in tessere’) Cod.
Ups. C 20 s. 511 = ä. da. sinke, av
mlty. sinke, av ä. f ra. cinque (fra. cinq),
fem, etymologiskt samma ord som fem
(se d. o. o. punsch). - Sinkadus, en
femma o. en tvåa i tärningsspel, t. ex.
Bellman, örfil Bellman, slump 1800-t.; förr
även om en dans = da. sinkedus, örfil,
från mlty. sinke dûs som spelterm, lty.
zinkedûs, örfil; av mlty. sinke, femma, o.
dûs, tvåa (se dus 2). Betyd, ’örfil’
syftar väl på de fem fingrarna. Med avs.
på betyd, ’lyckträff, slump’ jfr da. paa
en trøiedus (se trojadus). Härefter är
väl skrälldus bildat (se skrälla).
3. sinka, hopfoga o. d., t. ex. 1791
= da. sinke, från ty. zinken, egentl.:
förse med taggar, till zinke, tagg, tapp
m. m., av fhty. zinko, av germ.
*tintkan-, k-avledn. av stammen i tinne.
Med avs. på s som motsvarighet till ty.
z jfr t. ex. sira, svicka.
4. sinka i stövelsinka o. d.,
väsentl. dialektiskt, Linné 1751: järnsinka
= da. sinke, från ty. senk(e), egentl.:
fördjupning, till senken, sänka (se d. o.).
sinkabirum, skämts., arrest, kurra,
Braun 1843 osv.; ovisst ursprung.
Dylika skämtsamma, ofta hypokoristiska
beteckningar för ’fängelse o. d.’ äro
synnerl. vanliga i olika länder, särsk. i
tjuvspr. Jfr under finka o. kurra.
sinkadus, se sinka 2.
sinnad (att göra ngt), 1593,
participliknande bildning till sinne, väl efter
ty. gesinnt o. formellt identiskt med
fsv. sinnadher, förståndig, till sin, sinne
i betyd, ’förstånd’, o. med isl. sinnaðr,
som står på någons sida; av samma
slag som hågad o. ett större antal
sammans. såsom trångbröstad,
mörkhyad, helskinnad, tveäggad osv. -
En parallellbildning, anslutande sig till
germ. denominativer på -iø- (se -hyllt),
är sv. dial. sint, vred = no. (jämte sinna(d)), till sinne i betyd, ’vrede’;
ävensom det av sinne i annan betyd,
bildade -sint i hög-, storsint osv.
sinne, i ä. nsv. även ’förstånd, tanke,
mening, innehåll, betydelse’ (alla i Bib.
1541), fsv. i samma betyd, som i nsv. o.
ä. nsv., även ’sätt’; i sv. dial. också ’vrede’
= no. (med samma betyd.-utveckling
som i mod); avledn. av fsv. sin n. med
ovannämnda betyd. = no. sinn, da. sind,
från mlty. sin (-nn-) m., med samma
betyd, som i fsv. = fhty. sin (ty. sinn);
besl. med mlty. sinnen, tänka (på),
åstunda = mhty., ty. (av fhty. sinnan,
gå, resa, sträva) - fsv. sinna, uttänka
(jfr sv. besinna = fsv.), sv. dial.:
fundera, övertänka, isl. (-að- o. -nt-), no.:
bry sig om; i nord. språk väl från mlty.;
f. ö. vanl. betraktat som utgående från ett
ie. *sent-n- (med senare bortfall av t
mellan två konsonanter) o. trol. med
rätta fört samman med germ. *sinþ-,
gång (varom under sinom), varav:
sinnesriktning :> sinne. - I nsv. jämte
sinnelag stundom ersättande fsv. mōþ
(= mod; se d. o.). - Märkliga äro de
lapska lånorden sidne, sinne, siððe, vrede,
av germ. *sinþa-, av *senþa-, alltså
formellt identiska med det nämnda germ.
ordet för ’gång’; jfr till betyd, ’vrede’
det ovan nämnda sinne i sv. dial. o. no.;
alltså visande hän på nord. ord med
samma betyd.-utveckling som lånordet
sinne. K. B. Wiklund FUF 12: 35. -
Sinnebild, Columbus Ordesk., Börk
1689 (neutr.) = da. sindbillede, efter
ty. sinnbild, egentl.: sinnlig, dvs. för
sinnena uppfattbar, bild.- Sinnelag,
Swedberg 1710, Dalins Arg. (ej hos Lind)
= da. sindelag, till lag 2 i betyd,
’beskaffenhet’. - Sinnrik, i ä. nsv., t. ex.
P. Brahe 1581, vanl. i betyd. ’klok,
förståndig’ = da. sindrig, från mlty.
sinrîk(e), förståndig, sinnrik, el. ty.
sinnreich.
sinom, i uttr. tusen s. tusen, dvs.
tusen gånger tusen, dat. plur. av fsv.
sin, sinne n., gång (i multiplikation),
gång, om tid (jfr sv. någonsin), resa
= isl. sinn, gång, tid, sinni, resa, da.
-sinde-, i ingen-, nogensinde o.
räkneorden tresindstyve, dvs. 3 gånger 20,
osv., got. ainamma sinþa (dat.), en gång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
