- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
728

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ret. Avljudsformer: ffris. skunka, lår,
benpipa, o. skinka. Av samma germ.
stam skänk- som fsv. skakker osv., sned (se
skack, skaföttes); med samma
grundbetyd, ’krökning o. d.’ som t. ex. lår 2,
lägg, vad l, grek. skélos, ben, skänkel,
till skoliös, krökt, böjd; osv. Se f. ö.
skinka, skynke, skänk el o. skänka
samt med avs. på växlingen av a och å
framför nk kånka o. stånka 2.

skans, y. fsv. skanz 1507- da. skandse,
från ty.: mlty. schantze, skans, torr
risknippa, från sen mhty. schanze ds. (ty.
schanzé). Sannol. med i dial. bortfallet
-r av ett ’schranze - mholl. schrantse,
risknippa (jfr ofris, schantse, torra
kvistar) till germ. skrent, brista sönder,
klyva, varom se skrinda o. skrot; jfr
(sinsemellan dock avvikande) Falk-Torp
s. 985 o. H. Schröder PBB 29: 503 f. -
Ordets gamla anv. om den inre aktersta
delen av ett fartyg härrör från det forna
bruket att i krigstid skydda denna genorn
en skansliknande inrättning. - Härav
de från ty. lånade familjen. Schantz
o. Skantz(e). - Jfr tillskansa sig.

Skanör, stad i Ska. = fsv. = isl.
Skäneyrr; till Skän- i Skåne o. or i
betyd, ’sandbank’ o. d., som också ingår
i da. Helsingör o. i den sannol. i
närheten av Skanör en gång belägna
handelsplatsen Hålor (900-t., jfr A. Bugge
Hoops Reallex. 2: 423). Vokalen
-a-beror på förkortning i obetonad första
led; jfr om formen senast Kock Ark.
36: 83 f.

skap, sv. dial., membrum genitale
equi = ä. nsv. (även om människor),
fsv., fda. = da. dial. skab ds., isl. skpp
plur., könsdelar, ägs. sceap; samma ord
som skåp n. under -skåp (jfr sv. dial.
skapelse i samma betyd.), såvida ordet
ej, såsom förmodats av förf. Ark. 7: 166,
utgår från en germ. konsonantstam
*skapu(f)), jfr fhty. scefftd, skapare; jfr
t. ex. isl. pZ, öl f* plär, fin. olut (J.
Schmidt), isl. mjpt av *metup ~ got.
mi-tafis ^ isl. mjptuör, isl. far n., fartyg, av
*fara(f)) ~ fhty. ferid m. fl. av förf. anf.
st. behandlade fall, där dock andra
formella möjligheter äro tänkbara.

-skap som avledningsändelse för ett
antal sbst. har tvåfaldigt ursprung: 1,
fsv. -skaper m. - isl. -skapr, da. -skab,
fsax. -skepi, mlty. -schap (f.), fhty. -scaf
(f.) ägs. -scipe (eng. -slup); av germ.
*skapt- m., såsom självständigt ord i
fhty. scaf, sätt; utvidgat i fhty. (m. fl.)
-skaft (ty. -schaft), jfr got. gaskafts,
skapelse, m. fl., av germ. *skafti-; båda
vbalsbst. till skapa med grundbetyd,
’skapande, skaffande’ (jfr nedan). -
2. y. fsv. -skåp n. = da. -skab, möjl.
beroende på Ity. inflytande; annars
formellt - isl. skåp n., beskaffenhet (även
i sv. skaplynne, fsv. skaplynde), plur.
skpp, öde, jfr fsax. giskap, ägs. gesceap,
skapnad, gestalt, öde (eng. shape). -
De på -skåp, best. f. -en, oftast med
abstr. betyd., höra i regeln till adj., t. ex.
bekant-, egen-, galen-,
kvarlåten-skap (konkret), stundom till sbst., t. ex.
fiendskap, vänskap. Historiskt sett
utgå inga av dessa från verb: kunskap,
fsv. kun(d)skaper, från mlty., är
sammansatt med adj. kund-, känd,
räkenskap, y. fsv. rcekinskaper, från mlty.,
sannol. med den som sbst. använda
infm. till vb. reken (för rekenen), ,o.
vetskap, fsv. vitskaper, från mlty., med
fsv. vit n. (= vett), mlty. wit m. Om
drycken-, köpen-, veten-,
äktenskap samt prästerskap se d. o. -
De på -skåp, best. f. -el, vanl. med abstr.,
stundom konkr. o. kollekt, betyd., höra
nästan alltid till sbst., t. ex. adel-,
grann-, land-, manskap. Om bo-,
bur-, red-, sällskap se d. o.; jfr f. ö.
även maskopi o. Tamm Avledn.-änd.
hos sbst. s. 12 f. - Betr. grundbetyd, av
-skåp (o. ty. -schaft) är det ingalunda
säkert, att denna, med Paul m. fl., varit
’beskaffenhet’. Se särsk. den utförliga
undersökningen av Messing
Neuphilolo-gus 2: 185, 272, som söker visa, att t. ex.
fhty. winiscaf = ägs. winescipe, sv.
vänskap urspr, äldst betytt den
verksamhet varigenom man skaffar sig vänner,
och sedan resultatet av verksamheten,
det tillstånd som därigenom
åstadkommits.

skapa = fsv. (ipf. sko p, ännu hos
O. v. Dalin o. arkais. långt senare t. ex.
O. Sjögren; skapape, skapte), forma,
bilda, skapa, anordna, förordna, skaffa
m. m., jämte skcepia, dana, motsv. isl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free