- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
734

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skeppund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till skabh (se skava o. skåp slutet),
el. som båt till bhid, klyva, el. fhty.
scalm till skel ds. (se skälm), el. som
lat. nâvis, skepp = no (ho, ränna). –
Fhty. skif (ty. dial. schiff) o. mlty. schip,
liksom fsax. scap o. mhty. schaf, beteckna
också olika slags träkärl; jfr till
betyd.-utvecklingen t. ex. ry. súdno, nu:
skepp, förr: fat, skål, el. grek. kýmbê,
båt, bäcken ~kýmbos, fat, osv. (se även
Heinertz PBB 41: 489). – Betyd, ’skepp
i kyrka’ efter lat. nâvis, möjl. på grund
av förväxling mellan grek. nâós, tempel,
o. nau~s, skepp. – Det ieur. ordet för
’båt, skepp’ är annars nâu- i sanskr.,
grek., lat., kelt. spr. o. isl. (nór = sv.
dial., no. no, tråg m. m.; se no). Om
isl. kjóll, fhty. kiol, ags. céol se kula o.
det ej besläktade köl (slutet). – Härtill
fsv. (fda.) personn. *Skipar (av urnord.
*Skipa-harja-;jfr Einar, Ragnar
osv.), som ingår i ortn. Skepparslöv
Skå. o. Skepperstad Smål. – Skeppare,
fsv. skipari ds., men även: sjöman,
sjöfarande = isl. skipari i sistn. betyd. =
fda. (Ulstrupsstenen), sjöman, matros. Jfr
fsv. skipman, sjöman, skeppare, ä. nsv.
skep(p)man o. skep(p)s- (redan hos L.
P. Gothus) = isl. skipmadr, ty. schiffman.
Skeppsbrott, jfr L. Petri
Kr.: i skipsbrota, y. fsv. skipbrut (-o-)
= isl. skip(s)brot, da. skibbrud; till fsv.
bryta skip(it), isl. brjóta skip; jfr mlty.
schipbroke, ty. schiffbruch, ags. scipgebroc,
till germ. *brekan, bryta (se bråk
1, bräcka 1); jfr lat. naufragium ds.,
till nâvis, skepp, o. frangere, bryta (se
fraktion). – Skeppsbruten, äldst
med skep- Bröms Gyllenm. visb., Lex.
Linc. 1640 m. fl., sedan skepps- = da. skibbruden,
ombildat av fsv. skipbruta, -brota,
snarast en gammal n-stamsbildning, jfr
Ter. Andr. o. 1550: bliffua skep broth; i
ty.: schiffbrüchig. – Skeppund, se d. o.

[Skepparslöv, socken i Skå., <sp>Skepperstad<sp>,
socken i Smål., se föreg. o.
-löv, -stad.]

skeppund, fsv. skippund, redan i Uppl.-l.
= isl. = mlty. schippund, jfr mlat.
navale talentum: till skepp o. pund;
urspr. för skeppslaster använd viktenhet
(10 skeppund = en skeppslast). Avlyst
i Sverige 1855.

skeptisk, motsv. i ty. osv., efter grek.
skeptikós, benägen för betraktande el.
undersökning, till sképsis, eftertanke,
undersökning, tvivel (varav sv. skepsis),
bildning på -ti till roten i sképtomai,
spejar, osv.; se f. ö. spå.

[skerva, sv. dial., engelska sjukan, se
skärva 2.]

skev, fsv. skêver = isl. skeifr, da.
skæv, mlty. schêf, ty. dial. scheib, ags.
scáf i scáf-fót (scaffot, scabfot); enl.
vanlig uppfattning av germ. *skaifa-; väl i
så fall avlägset besl. med ty. dial. schepp,
lett. schkîbs, sned, grek. skimbós, halt,
ävensom möjl. lat. scævus, grek. skaiós,
vänster; jfr även under skena 1 o.
skeka. – Vokalen i mhty., ty. schief
är flertydig: germ. *skêfa- el. *skeufa-
m. m. – Annorlunda dock Jessen NTfF
4 R 3: 109, som antager, att isl. skeifr
(o. väl då också fsv. skêver?) är lån
från mlty. med samma utbyte av lty. ê
mot ei som i greifi; i så fall germ. *skeuf-.
Ty. dial. scheif kommer av schief som
deib av dieb, tjuv. De ags. formerna
ha enl. J. ett annat ursprung: besl. med
skiva (märk glosseringen pansa, bredfot);
jfr isl. skeifa, hästsko. För Jessens
uppfattning, åtminstone att isl. skeifr
(o. fsv. skêver) vore lånade, talar, att
ordet sent uppträder i de västnord. spr.
o. fsv. samt synes rätt sällsynt i dial.
Är vidare hans åsikt om ty. dial. scheif
riktig, vilket kräver en särskild undersökning,
försvinner ett ytterligare stöd
för den äldre uppfattningen. Alltså: t. v.
oavgjort.

skick, 1508 skik, ställning, förhållande
= da. skik, från mlty. schik, form, riktigt
tillstånd, lty. även: bruk = mhty.:
sätt, tillfälle (ty. schick, skick, ordning),
till vb. skicka i betyd, ’ordna o. d.’
I sv. i senare tid påverkat även av de
yngre tyska orden o. betydelserna.

skicka, fsv. skikka, ordna, förordna,
sända m. m., jämte senisl. skikka, da.
skikke från mlty. schicken, ungef. ds. =
mhty., ty.; väl av germ. *skikkian, av
*skegn-, med Vernersk växling o. n-utvidgning
till *skehan (= ske). Grundbetyd.
är ’ordna, ställa om’, varifrån
bl. a. ’skicka’, egentl. från utförligare
uttr. med betyd. ’ställa om att ngt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0822.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free