- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
742

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ombildning av ty. fex, narr (se
luri-fax).

[skola, sv. dial., sbst. o. vb: stöd,
stötta o. d.; se under skorsten.]

skolka, Gustaf II Adolf, i ä. nsv. även
skulka, vanl. i betyd.: hålla sig undan,
jfr ä. nsv. skolkas, skolkare, Schroderus
1637, o. fsv. skulkare, som smyger el.
lurar = no. skulka, lura el. smyga, ä. da.
skulke, hålla sig dold, da.: hålla sig
undan från arbete; väl från Ity. schulken,
skolka (eng. skulk från Ity.?), A-avledn.
till mlty. schalen, skela, hålla sig dold,
jfr sv. dial. skula, gå lutande, da. sknle,
skela (inhemskt nordiska? varför talar
eng. scowl, skela, som väl utgår från
ett nord. skula), till mlty. schul,
gömställe (se skjul); av Falk-Torp s. 1038
sammansmält med avlägg av stammen
i isl. skolbeinn, krokbent, skyla,, hugga
snett, m. fl.

1. skolla, tunn bleckplatta, 1789:
’skålla af . . Metall’, från ty.: mlty,
scholle, skärva, jordtorva = ty. scholle,
jordtorva, isflinga, av fhty. scolla f..,
scollo m., av germ. *skuln-, till roten
skel, klyva, i skilja osv. Jfr följ.

2. skolla, flundra, särsk. i sydsv. dial.,
Linné Syst. nät. 1740: skålla (i uppl.
1748: rödspotla) = da. skulle o.
(om-bildningen) no. skuldra, skullra (efter
flijndra, flundra?), från mlty. scholle,
schulle, varav även iy. scholle; till föreg.;
jfr med avs. på betyd.-utvecklingen t. ex.
ty. dial. flinger, flundra, sv. dial. flingra,
till flinga; ty. dial. scharren, flundra,
höll. schar, eng. sharde, fra. écharde, av
germ. stam. *skard-, till fra. écharde,
flinga, flisa. Förf. Språkv, sällsk. i Ups.
förh. 1891 - 94 s. 86 o. jfr under skäd da.

3. skolla, vb, se skålla.

[skolla, skulla, sv. dial., skifta i
färger, hägra m. m., se under hägra,
skrolla
o. skrylla.]

skomakare, fsv. skomakare, bl. a.
(liksom skräddare) i Skåiiel., Stadsl. =
fno. sko makar i, da. sko m äg er; liksom
så många andra beteckningar för
hantverkare (t. ex. garvar e, skräddare,
snickare) från mlty.: mltj^. schomaker
= ty. schuhmacher (varav sv. familjen.
Schuhmacher); till sko o. Ity. maken,
göra (se maka); alltså med samma be-
tyd, som ligger till grund för familjen.
Schubert. En annan beteckning är
fsv. (osv.) sulare; se s ut ar e. - Ingår
i åtskilliga gårdnamn på -bo, -gården,
-torp m. m. - lä. nsv. o. vissa dial.
även i den förkortade formen
skom-(m)are, B. Olai 1578, y. fsv. Jon
sko-mare 1482 (Liden SNF I. 1: 18), jfr ortn.
Skomareby 1545 Medelp.; möjl. en
analogibildning efter skräddare o. d. el.
också, med Liden anf. uppsats s. 19, av
fsv. skomaghare (med förlust av gli i
svagtonig ställning). Härtill ä. nsv. o.
sv. dial. skom(m)ra, göra skor, såsom
snickra till snickare.

skona = fsv.: visa vänlighet mot, göra
till viljes, skona, överse med, lia försyn
för (den senare betyd, även i Bib. 1541:
’then siwnde daghen skalt tu skona’)
- da. skaane, från mlty. schönen,
hänsynsfullt behandla, skona (även: bliva
vacker) = mhty. sc(h)önen (ty. schönen),
avledn. av vgerm. *sköni- (- skön),
alltså egentl.: behandla på ett vackert
sätt. - Fsv. ipf. -adhe, men i ä. sv.
ofta "té (såsom stundom ännu i mindre
vårdat spr.). - Om ett inhemskt fnord.
ord för ’skona’, isl. eira, se under ära.
- Skonslös, B. E. Malmström 1844,
Börjesson 1846, Dalin 1853, ej hos Weste
1807; möjl. från da. skaansellös, till
skaansel (= ä. nsv. skonsel 1538, bildat
med avledn. -sel till skaane, jfr känsel,
vigsel osv.); kanske efter det äldre
skonsmål, 1619 (skoondzmål), 1626, 1627
osv., ävenledes en påfallande bildning.
Jfr Tamm Spr. o. st. 1: 186. -
Ungefär samtidigt som skonslös uppträder
skonlös, t. ex. 1842, sedermera rätt
allmänt i litter., även i nyaste tid. - Jfr
till bildningen under sköteslös.

skonare, t. ex. 1870-t.; 1791:
Schona-re-Skeppet = da. skonner, höll. schooner,
schoener, ty. schoner, från eng. schooner
(den första byggd i Massachusetts
Amerika 1713), till eng. dial. scoon, stryka
fram längs vattenytan (möjl. lånat från
nord.). Jfr följ.

skonert, Chapman 1775, förr stundom
även scooner - da. skonnert = föreg.,
med sekundärt t; jfr klyverto. klyvare.

skopa - y. fsv., från mlty. schope
= mhty. schuofe (sydty. dial. schuepfe;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0830.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free