- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
768

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånings ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se Öland); jfr det av lapparna delvis
lånade o. delvis översatta Skadesisuolo,
till lapska suolo, ö (Wiklund Xen. Lid.
s. 193 f.). Den senaste litteraturen är
f. ö. förtecknad hos Lindroth NoB
6: 104 f. o. av samme förf. Ark. 35: 29 f.,
där L. hävdar sin i NoB 3: 10 f.
framställda, icke antagliga uppfattning, att
Skåne o. Skandinavien böra
etymologiskt skiljas o. det förra namnet tolkas
som ’ön (landet) som har en
framträdande skän9, till isl. skdn, skorpa, no.
skaan, hård skarpa, snöskare, el.
(senare) ’skivön’ möjl. med syftning på
Kullaberg; se häremot Kock Ark. 36:
74 f. Mot Noreens härledning från ett
*Skädin-, -J}- (Stud. tillegn. Es., Tegnér
s. 43; jfr även Fornv. 1920 s. 30) se
Lindroth NoB 6: 104 f.: motsvarigheter
till en dylik form saknas veterligen.
Betr. de ägs. formerna utförligt
Björkman NoB 6: 162 f. - Från formen
Codannovia hos Pomponius Mela härrör
den hos äldre sv. förf. uppträdande
personifikationen Kodan. - Jfr Skanör
(med identiskt första led).

[skång(r)a, sv. dial., ljuda dovt, se
skunga.]

Skånings härad i Vgtl., fsv. Skänungs
hceradh, efter en medlem av
Skanungarnas släkt; bildat som t. ex. Lysings
h. osv.

[skånka, sv. dial., halta, se under
skinka slutet.]

skåp, i. ä. nsv. stundom även skåp,
fsv. skåp = y. fno. skåp, da. skab,
från mlty. schap (genit. schappes, men
sannol. även * schapes, från vilken senare
form sv. ä > d), även: fat, kar, av fsax.
skåp, fat, båt = fhty. scaph, vinfat,
mhty. schaf, fat för flytande varor,
sädes-mått, kappe, liten båt (ty. schaff, ett
slags fat, vartill avled n. scheffel, kappe
= fsax. skepil); besl. med fsax. scapo,
stekpanna o. d., o. sydty. dial. schaff,
öskar. Hit hör väl även germ.
*skap-jan, ösa, i fsax. skeppian, fhty. schepfen
(ty. schöpfen), jfr isl. skapker, öskar.
Detta verb är till synes formellt
identiskt med germ. *skapjan, skapa, men
knappast (såsom antages av Hirt-Wei»
gand) att direkt jämställa med detta,
utan snarast en avledn. av *skapa-,
kar o. d., alltså egentl.: använda kar.
Däremot är ordgruppen sannol. rotbesl.
med det nämnda germ. *skapjan o. med
*skapan, skapa, som höra till en rot
med betyd, ’genom huggning forma’ (se
skapa). Från denna betyd, utgår också
germ. "skapa-, kar, båt o. d., o. är
sålunda en parallellbildning till skepp,
där även betyd, ’träkärl’ uppträder. Se
f. ö. skopa o. skäppa. - Möjl. har
dock ordet, med Hirt-Weigand (under
Schaff) m. fl., rönt påverkan av mlat.
scaphum, bäcken, sädesmått, från grek.
skäphion, skaphion, litet tråg, bäcken,
bägare, jfr skdphos n., tråg, båt, osv.,
vilka utgå från en ie. rot skabh (i skava
osv.), växelform till skab i skapa o.
skåp. Annorlunda Schuchardt Zfrom.
Phil. 33: 652 (se skopa). - Här skall
skåpet stå, dvs. så vill jag, att det
skall vara = da. her skal skabet siaa ds.

[skåp n., sv. dial., sjåp, se d. o.]

skåpa, sv. dial., ä. nsv. (t. ex. L. Petri,
Chronander), löpa, skumpa, fsv. skopa,
hoppa o. d. (även shoppa), isl.: springa,
no.: fara i väg på ett klumpigt sätt,
ä. da. skobe, hoppa o. d.; besl. med
sv. dial. skofta, hoppa klumpigt, mhty.
sch u fi, galopp, litau. skåbti, skynda, osv.

Skår, ortn., se följ.

1. skåra, sbst., ä. nsv. o. fsv. sköra,
skura, skåra, klyfta (vartill oblik kasus
skum = ortn. Sk ur u) = nisl., no.
sköra, da. skure, av urnor d. *skurön,
avledn. av isl. skor f. ds., även: antal
av 400 (egentl.: inskärning som märke),
nisl.: antal av 20 (varifrån eng. score,
inskärning, antal av 20; jfr under sne s
o. tjog), vsv. dial. skårr, bergavsats, o.
i sv. gårdnamnet Skar; avljudsform till
skära. - Diminutivavledn.: skårsa,
liksom remsa : rem (el. ett därmed
besl. ord), ävensom kossa : ko. - En
fsv. sammans, till skåra är
skurukcep-per, karvstock, God. Ups. G 20 s. 183:
skurv kapper ok räkenskaps book; se om
betyd, under karva. - Om det [-likbetyd,-] {+lik-
betyd,+} o. besläktade fsv. skardh n. (osv.)
se under skära 3.

2. skåra vb = isl., no. sköra; avledn.
av skor (se föreg.).

skäck, vitbrokig häst, Runius o. 1709;
enstaka även -/-; från ty. scheck(e) ds.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free