Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skön, vb. skönja o. adj. skön; trol.
även en del slav. ord, t. ex. fslav. čują,
čuti, känna, iakttaga, dock betr. dessa
senare omstritt. Rotbesläktat är enl.
vanligt, men osäkert antagande också
skugga. — En äldre betyd, av skåda,
närmast fsv. ’anse o. d.’, ingår i ordspr.
man skall ej skåda hunn (hunden) efter
håren, motsv. hos Grubb 1678 o. i da.
— Skådespel, Hels. 1587; jfr L. Petri:
’Christus . . war för så mykit . . folck
itt skodospel’; motsv. da. skuespil, efter
ty. schauspiel; jfr med avs. på betyd,
spektakel o. teater, båda till verb
för ’se, betrakta’; ävensom till senare
leden lat. lūdi plur., skådespel, till
lūdus, spel, lek. — Skådespelare,
Schroderus 1635: ’Skådespelare och Göklare’;
mera allmänt dock först mot slutet av
1700-t., då med formen skåde- 1794,1795,
motsv. ty. schauspieler; jfr under
aktör. Under 1700-t:s tidigare del i regel:
komediant.
1. skål, fsv. skāl, viktskål,
dryckesskål m. m. = isl. skál, da. skaal, fsax.
skâla, fhty. scâla (ty. schale), av germ.
*skǣlō-; i avljudsförh. till ags. scala
(eng. shale; om eng. scale se Björkman
Scand. loanw. s. 92), o. till skal, skalle
(se f. ö. dessa art.). Knappast däremot,
med Detter ZfdA 42: 58, av ie. *skētlā o.
besl. med ty. schädel, skalle. — Dricka
någons skål, med motsvarighet i y.
fsv., väl efter mlty. ênes schâle drinken;
i stället för det äldre fornnord. minne.
Den nysv. dryckeshälsningen skål!
utgår från omständligare uttryck, t. ex.
alla vackra pijgors (dvs. flickors) skåål
går ännu omkring Lindschöld 1670,
din och min skål, stående formel (t. ex.
hos Bellman), osv. Det förstnämnda
uttrycket (i något yngre tid: alla vackra
flickors skål Tersmeden 4: 154, från
1759, 5: 110, från 1773), som
motsvarar det moderna damernas skål, härrör
från den tid, då dryckesskålen gick
laget runt, alldeles som dryckeshornet i
ännu äldre tider. Se även förf. 1600-t.:s
sv. s. 19 f. o. jfr gutår (som förr
ersatte det yngre skål). — Om
brorskålarna se under broder. Förr dracks
även ’systerskål’ (t. ex. Dahlstierna) o.
’kusinskål’. — Utgjuta sin vredes
skålar, efter bibeln, Uppenb. 16,
sedermera brukat i betyd, ’fara ut i
vredesmod’. — Skålpund, se d. o.
2. skål el. skåla, norrl. dial. (Jtl.),
koja, tillbyggnad till lada. = no. skaale
ds., isl. skáli m., stor stuga, i fno. även:
skjul el. avbalkning vid fähus: möjl.
med rätta tolkat som ett germ.
*skawa-lan- till roten i skjul osv.
skålla, y. fsv. skolla, skolda, ä. fsv.
skalda = nisl. skálda, no. skaalda, da.
skolde, meng. scalden (eng. scald); vanl.
tolkat som lån från rom. spr.: ffra.,
picard. escalder (fra. échauder), tvätta i
hett vatten, av lat. *excalidāre, till
calidus, varm, till calēre, vara varm (se
chaufför, echaufferad, kalfaktor,
nonchalant); dock ovisst.
Utvecklingen skålla av skālda av skalda är
som i fålla, hålla, vålla.
skålpund, fsv. skāl(a)pund = isl.
skálapund, no., da. skaalpund, en
viktenhet, som under medeltiden (ej i de sv.
lagarna) infördes för skålvågen: alltså
pund som uppväges med viktskål.
Tecknat ℔ av lb, en förkortning av lat.
libra, en motsv. viktenhet.
Skåne, fsv. Skāne, Skānö (runsv.
Skanu) = isl. Skáney, ags. Skáneg, det
senare lånat o. ombildat. Av mycket
omtvistat ursprung. Säkerligen, trots
av Lindroth påvisade, dock ingalunda
oövervinnliga formella svårigheter, av
*Skaðn-øy o. egentl. = Skandinavien,
som är ett lån från lat.-germ. Scati-,
Scadinavia (Scandi-), fgerm.
Scathanavia (o. 625), motsv. ags. Scedenigge
(dat. sing.) Beowulf, got. *Skadinawi
(genit. -aujôs). Första leden kan vara
sbst. skada, alltså germ. *skaðan-,
*skaðen, i så fall (med v. Friesen) snarast
syftande på de farliga reven vid Skanör
(med samma första led). Från
betyd.-synpunkt mycket tilltalande är
sammanställningen med eng. shad, Glupea alosa
(ägs. sceadd, antagl. ’sill’), ty. dial.
scha-de(n), ir. scatan (jfr särsk. Schrader
Reallex.2 s. 497); o. formellt möjlig
härledningen från germ. skað- i got.
skadus, skugga, osv. = ie. *skot- i grek.
skótos, mörker (se skadda). Den
senare leden innehåller germ. *aujō
(= ö), här väl i betyd.: land vid vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
