- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
785

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slankig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mlat. sclavus, mgrek. sklabós, bildat till
mgrek. sklabenós (en av) slav(erna), av
fslav. slovéninu (se föreg.). Ordet be-
tecknade sålunda äldst slaviska krigs-
fångar, som såldes såsom trälar. Jfr
samma betyd.-utveckling hos ags. wealh,
egentl.: kelt (se välsk), de lat. folknam-
nen davus, surus, sanskr. dasás, icke-
arier, barbar, tjänare; ävensom, av nå-
got annat slag, krabat (av kroat),
vandal.

slejf, Dagl. Alleh. 1771: ’en blå Råck
med Sleiffer’, i en bouppt. 1775: sloiffer;
tidigare (1707): slöfer; ej hos Dalin 1853
= da. sløife, från ty. schleife, äldre
schläufe, av mhty. sloufe, ögla, linda
m. m. = mlty. slôpe, sleif; till germ.
vb. *slaupian i got. afslaupjan, draga
el. stryka av, mhty. sloufen, låta glida,
avtaga (om kläder) osv., kausativum till
germ. *sl(e)upan, glida (i got. o. vgerm.
spr.); se f. ö. under slipprig (slutet),
slopa, slu (slutet), slup, underslev.
— Till variantroten germ. sleuß hör ags.
slyf, ärm (eng. sleeve), egentl.: det som
man stryker el. drager av o. på.

[slek, sv. dial., inställsam, se under
slisk.]

sleke n., något saltaktigt som ges åt
kreaturen att slicka på, Schroderus o.
1638: slekie, gottl. slaikã n., till stam-
men slaik- i fsv. slékia, slicka, isl.
sleikja, besl. med slicka (se d. o.). —
Härtill: slekesten, H. Sjögrens
journal 1784.

1. slem, adj., fsv. slember o. slimber
dålig, ond = no. sleim (jfr nedan), da
slem, från mlty. slim (-mm-), även: skev
= mhty. slim(p), sned, skev (ty. schlimm
slem), jfr fhty. slimbî, snedhet; eng
dial. slim, dålig, slug, i riksspr.: tunn
smal, från lty. el. holl.; enl. Lewy KZ
40: 561 besl. med lett. slips, sned, brant
(av *slimpas). — Fsv. slember (ngn gg
sleem-) kunde tänkas innehålla en
inhemsk avljudsform *sleim- = no. sleim,
men detta senare är säkerl. en
förnorsk-ning av da. slem (efter analogien rem
reim; Torp Etym. ordb. s. 644). — I
yngre nsv. litter. delvis påverkat från da.

2. slem, sbst., fsv. slember m., i nsv.
med sekundärt neutralt kön, av germ.
*slaima-, avljudsform till *slïma- i sv.
dial., fsv. slim n. = isl. slím, da. slim,
mlty. slîm m. o. n., mhty. slîm m. (ty.
schleim), ags. slím n. (eng. slime); m-
bildning till roten sli, vara glatt el.
klibbig, vartill även grek. leímax, snigel
(utan hus; varav lat. limax, snigel,
skalmask), ry. slimaku ds. (om lat. limus,
gyttja, se parallellbildningen lim), samt
med annan avledn. sv. dial. sli n., slem,
grodrom, slemmig vattenväxt = no. sli,
isl. sly, av germ. *sli-wa-, ävensom (san-
nol.) ty. fisknamnet schleie (varom
under lindare). Litteratur se Walde2
under limax). Jfr slinnon.

slentrian, Sahlstedt 1759, 1773, Möl-
ler 1785 o. Widegren 1788: slänterjan,
Weste 1807 därjämte slentrian (hos Lind
1749 under schlendrian omskrives or-
det); i litteraturen föredrages däremot
-d-formen in på 1800-talet, t. ex. 1799:
den gamla slendrianen, 1810 osv. = da.
slentrian o. slendrian, från ty. schlend-
rian, förr: schlentrian, även om perso-
ner; en från humanisterna härrörande
latiniserande bildning (jfr Schlenttrianus
Seb. Brant 1494) till ä. ty. schlentern,
ty. schlendern, gå makligt o. d., se när-
mare släntra o. jfr det på samma sätt
uppkomna grobian. — Anv. om per-
soner anses numera vanl. som den yngre.
Den förekommer möjl. även i ä. nsv.;
jfr Kolmodin 1732: slänterjan, som det
tyckes i betyd. ’vårdslös, lat person’
(såvida ej det föreg. Then andre är tryck-
fel för Then andres). Jfr Hjelmqvist
Förn. o. familjen, s. 76.

[slep, sv. dial., hal o. d., se slipprig.]

[Slesvig, se det dock ej dithörande
vik slutet.]

slev, fsv. slef = nisl. sleif, no. sleiv,
da. slev (även: sløv, jfr till ljudutveckl.
under -löv, stövel); från mlty. slêf,
sleif, av germ. *slaifo-, till germ. *slifan,
klyva, i ags. toslífan; liksom sked till
germ. skiþ-, klyva; jfr med avs. på bildn.
t. ex. stek till stik-, sticka, osv. Möjl.
av íe. roten sklip, jfr litau. sklypu’ti,
sönderstycka, utvidgning av skel i skilja,
liksom snarast sklid i slita o. sklint
el. sklindh i slinder.

slick, Beronius Reb. 1674 = da. slik,
från Ity. slik, till följ.; egentl.: så mycket
som man kan slicka i sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free