- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
799

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - smal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smid (-t) (ty. schmied), ägs. smid (eng.
smith), av germ. *smipu~, *smidu-,
bildning på ie. -tu till roten smi i grek.
smile, kniv, sminye, hacka; med
växelformen got. aiza-smipa, smed; variant- j
rot till mi i t. ex. mejsel (jfr mes 3, j
meta); alltså ett samgermanskt ord för j
’metall- el. träarbetare o. d.’. Om denna j
rot smt, såsom stundom antages, är iden- l
tisk med (s)m i, gnida el. riva sönder, i
som omtalas t. ex. under smäcker, ;
synes ganska ovisst. En gemensam ieur. \
beteckning saknas, vilket väl med M. j
Much sammanhänger därmed, att den
första bearbetningen med den äldsta
metallen, kopparen, skedde icke medelst
smidande utan genom smältning o.
gjutning. Smeden o. hans yrke omnämnas
annars i berättelser o. sagor från den
gråaste forntid, t. ex. Tubalkain (’som
var en mästare i allahanda
koppar-och järnverk’, l Mos. 4: 22),
Rigvedas Tvashtä, grekernas Hephaistos o.
Daidalos, romarnas Vulcanus o.
Ma-murius (i den gamla carmen sällare),
germanernas Wieland (isl. Volundr) osv.,
av vilka sagor somliga på grund av
inbördes överensstämmelser av vissa
forskare förmodats ega indoeuropeiskt
ursprung. - Betr. isl. ljödasmidr, skald,
se under poet. - Om ett annat ungef.
likbetyd, ord se fabrik. - Sedan länge
använt som förnamn (egentl, tillnamn;
dock utdött i n sv.), t. ex. fsv. Smip(er),
isl.-fno. SmiÖr; o. i de germ. spr. (dock
atm. numera ej i sv.) i familjen,
varifrån de från ty. o. eng. lånad.e Schmidt,
Schmitt, Smidt, Smith, Smitt; jfr
lat. Fabricius, ir. Gobanus (till goba,
smed). De sv. Smedberg, S me d m ar k,
Smedström osv. utgå väl i regel från
ortn. på Smed-. - Vidare vanligt i
ortn., särsk. Sme(d)sta, fsv.
Smitha-stom m. m. (till yrkes- el.
personnamnet?). I Smedby, fsv. Smidhaby,
ingår snarast plur. av smed, varom se
förf. Ortn. på -by s. 73. - Envar sin
egen lyckas smed, fsv. hvar man cer
sin eghin smidh, motsv. i da., ty., höll.,
eng. m. fl. spr., ytterst från lat., jfr
Sallustius ’(Res docuit, id verum esse ..)
fabrum esse quemque fortunse suse’,
citat från Appius (f 278 f. Kr.), alltså
ett talesätt med urgamla anor. - Jfr
f. ö. kl e n sm e d, smedja, smide.

Smed- i namn, se föreg.

smedja, fsv. smipia = isl. smidja, da.
smedje, mlty. smede (jfr T er s m eden),
fhty. smidda, smitta (ty. schmicde, dial.
schmitte), ägs. smidde (eng. smilhy), av
germ. *smipjön, till roten i smed.

smeka, fsv. smckia, smeka, ställa sig
in, smickra = no. smeikja, även: stryka
(med lien), ä. da. smege, smickra =
(o. snarast lån från) mlty. sméken,
smickra = fhty. schmeichen ds. (med
Z-avledn.: ty. schmeicheln ds.; i dial. även:
smeka), av germ. *smaikian, egentl.:
stryka, i avljudsförh. till smickra; jfr
även smink, sm i ska, smacka.
Parallellrot: smit i smeta, smita. Väl
utvidgningar av en grundrot smi (se smed).
- Under särsk. första hälften av 1800-t.
även ett yngre ipf. smekade, t. ex.
Ryd-qvist (dubbelformer) o. (väl) regelbundet
hos S. Knorring o. E. Carlén; jfr Lidner
Mess.: smekad. Då samtliga dessa förf.
äro bördiga från västra Sv. (Göteborg,
Vgtl. o. Boh.-l.), får böjningen sannol.
betraktas som väsen ti. västsvensk; dock
efter I konj. även hos Spegel, Geijer,
Atterbom. - Härtill deverb. nsv. smek
n., jfr fhty. smeich m. ds., ävensom
fsv. smeker m. som tillnamn t. ex.
Magnus Smek, om konung Magnus Eriksson,
egentl.: smeksam, inställsam person
(enl. O. Petri Kr.: ’ther aff ät han
läät så bedragna sich (av konung
Waldemar), bleeff han kallat Smeeck’), nsv.
smeker (Dalin 1853, anfört som ’fam.’)
= nisl. smeikr, no. smeik.

[Smesta, ortn., se smed slutet.]

smeta, fsv. smeta, av ä. smita, smeta,
stryka, slå = nisl. smita, tränga igenom
(om olja), no. smita, smörja tunt, smyga
sig bort, avljudsform till smita (se
närmare d. o.).

smickra, ä. nsv. även smekra, fsv.
smik(k)ra, även -e- = da. smigre. ä. da.
även: smegre, r-avledn. av no. smika
(yngre utveckling: smeka Östl.), stryka,
glätta, avljudsform till 110. smikja (seg
inn), ställa sig in, o. till germ.
*smai-kian = smeka. - Härtill: smicker n.,
ä. nsv. ofta sme(c)ker, fsv. smiker m.,
smek, smicker = da. smiger n. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free