- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
798

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - smal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i samma anv., liksom ty. geschmack
efter fra. goiit. Jfr Mjöberg Stilstud. i
Tegnérs ungd.-diktn. s. 24 n. 5.

smal = fsv.; smal, tunn(?) = senisl.
smalr, liten, ii. da. smal, liten, knapp,
da.: smal, got. smals, liten, ringa, fsax.,
mlty., flit}7-, smal (ty. schmal), ägs. sm a>l,
liten, smal (eng. small, liten), av germ.
*smala-, egentl.: liten, jfr sv. dial. smale,
småboskap, får o. getter = isl. small,
även om stor boskap, jfr fhty.
smala-noz, smalaz vihn (med ungef. samma
betyd.-utveekling som i fä). Betyd,
’smal’ har väl i de nord. spr. kommit
från Ity. Till roten (s)mel, krossa o. d.
(se smula, mala), vartill fslav. malii,
liten (av *mölo-). - Utvidgad ie.
rotform: smelk: lett. smalks, tunn, fin,
litau. smulkus, fin, mhty. smelhe, ringa,
smal; jfr melk under Maljen o. moln.
- Betyd, ’liten, obet37dlig’ ingår i uttr.
en smal sak, ett smalt göra. -
Härtill ty. schmählen, skymfa, mlty.
smelen, varav fsv. sinwla, ä. nsv. smala;
med samma betydelseutveckling som i
ty. schmähen o. sv. smäda. - Om ett
säkert inhemskt ord för ’smal’ se
under M j ö -.

[smale, sv. dial., småboskap, får o.
getter, se föreg.]

smalt, koboltglas, 1795, även om den
därav beredda färgen (smalts), t. ex.
1834 = da. smalt(e), smalts (jfr följ.),
från ty. schmalte ds., av ital. smalto
(motsv. fra. émail = emalj), från germ.
spr., jfr Ity. smalte, emalj, fht. smelzi,
osv., till smälta. Jfr följ.

smalts, i sht om blå färg, beredd av
pulveriserad o. slammad smalt (som
även användes till blå emalj), Wallerius
1747, jfr 1590: smalts (jämte smelts),
emalj; i da. smaU(é) (se smalt); från
ty., jfr ä. ty. schmelzblau ds., fhty.
smelzi, emalj, till smälta. Smalz är
en inhemsk tysk form, medan det
ety-mol. identiska o. urspr, även
germanska smalt synes vara lånat till ty. från
ital. - Jfr ty. schmalz, smält fett, varav
ä. nsv. smaltz I. Erici o. 1645.

smaragd = fsv., da. - isl. smaragdr,
mlty. smaragde, smaragt, ty., eng.
smaragd, ytterst av grek. smdragdos,
md-ragdos, jfr prakr. maragada-, sanskr.
marak(a)tam, semit. *baragt, hebr.
ba-reqet (: bäraq, lysa). Lewy Die semit.
Fremdw. im Griech. s. 57. - Från
härav uppkomna romanska former
härrör ytterst ä. nsv. smarald t. ex. 1567,
jfr mlat. smaraldus, ital. smeraldo, spän.
esmeralda (se Esmeralda), fra.
cme-raude (eng. emerald från ffra.).

smart, Soc. demokr. 1892 (om en
affärsman), av eng. smart, knivig,
skicklig, fin, nätt (jfr under smärt), flink,
skarp, stickande, av ägs. smeart,
smärtsam, avljudsform till smärta.

smaska, äta med smackande ljud,
Lind 1749: smaskning, Thorild; även:
slå, smälla, Blanche 1845: smaskade
fast (jfr Keder: smisk smask, smäll; se
sm i ska), i dial. också: smällkyssa =
no. smaska, krossa, da. smaske, smaska,
även: kyssa (eng. smash, krossa, från
nord. spr.); jfr sv. dial. smatta, slå (no.
smatta, smaska, da. smalte, ty.
schmat-zen) o. smattra; ljudhärmande
bildningar, som dock möjl. utgå från en
gemensam grundrot; smaska skulle
kunna förutsätta ett *smatska, såsom
kanske dask a ett *datska = ty.
dat-schen. Jfr s m is k a o. under smacka.

smatt, liten trång plats, smutt,
Johansson Horn. Odyss. 1845, ung
avljuds-bildning till smutt av samma slag som
ipf. smått (t. ex. Dahlstierna: ’ned i
buskan smått’) till vb. sm utta i betyd,
’(obemärkt) kila (i väg)’.

smattra, Linné 1751 (örn grodor),
Kalm 1756 (om ekorrar), Bellman 1769:
’smattra som kulor i krig’ = no. smattra
ds., da. smadre, slå sönder, meng.
sma-teren, larma, pladdra (eng. smatter,
pladdra), besl. med mhty. smetern,
slamra, prata (ty. schmettern, slunga el.
falla med brak, smattra, zerschmettern,
krossa); med -dd-: Ity. smaddern,
plaska; ljudhärmande liksom smaska. I
fråga om växlingen av -dd- o. -tt- jfr
det likaledes ljudhärmande pladdra.

smed, fsv. smedher, äldre: smiper,
arbetare i trä el. metall (jfr trcesmidher,
snickare), i sht. smed = isl. smiÖr,
hantverkare, smed (jfr även IjöÖasmidr,
skald; se poet), da. smed, fsax. smidos
plur. (Wadstein Kl. asächs.
Sprach-denkm. s. 68. 5), mlty. smit, smet, fhty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0886.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free